Forskarna har fått ett projektbidrag på 1,9 miljoner kronor från Familjen Kamprads stiftelse för att ta fram en metod för att utveckla recept och menyer för att optimera klimatanpassade skolmåltiders sammansättning utifrån matgästernas näringsbehov, med fokus på järnnutrition, smaklighet och acceptans.
Säkra järnhälsan hos utsatta grupper
Enligt Livsmedelsverkets undersökning Riksmaten Ungdom 2016–2017 visar var tredje flicka i högstadiets årskurs 8 och gymnasiets årskurs 2 tecken på järnbrist. Eftersom järnbrist har en stor negativ inverkan både på fysisk och mental prestation skulle optimerade klimatanpassade skolmåltider kunna bidra till bättre järnnutrition, och i förlängningen ge individen förutsättningar att utvecklas efter sin potential.
– Dagens kostdataprogram för måltidsplanering ger inte information om den andel av järnet som tas upp och kan utnyttjas av kroppen i måltiden, utan enbart det totala järninnehållet tillsammans med övrigt näringsinnehåll. Därför är de verktyg och den metodik som vi vill ta fram i detta projekt viktiga för att säkra järnhälsa hos utsatta grupper, säger Agneta Sjöberg, professor på institutionen för kost- och idrottsvetenskap.
Hållbara måltider ur flera perspektiv
För att minska skollunchers klimatpåverkan kan kött och mejeriprodukter komma att ersättas eller kombineras med vegetabiliska produkter. Recepten ska balanseras för att minska koldioxidutsläppen och samtidigt förbättra näringsinnehållet generellt.
– Tillsammans med smaklighet och acceptans kommer rätten att bli hållbar ur flera perspektiv. Vårt verktyg, Järnmodulen, är nödvändig för att kostverksamheter i Sverige själva ska kunna driva detta arbete i framtiden, säger Agneta Sjöberg.
Text: Ragnhild Larsson
