Ana Gil Solá
Om Ana Gil Solá
Min forskning och undervisning fokuserar på sociala frågor relaterade till människors vardagliga rörlighet och tillgänglighet.
Förutom att undervisa (som lektor), arbetar jag 2024-2025 främst inom forskningsprojektet ”Hemarbetet, pandemin och den energisnåla staden – omställningens möjligheter, utmaningar och spänningar”, finansierat av Energimyndigheten. Projektets övergripande syfte är att öka kunskapen om hur omfattande distansarbete i hemmet kan bidra till en mer resurseffektiv samhällsutveckling. Ett omfattande hemarbete kan potentiellt trigga betydelsefulla rumsliga anpassningar i vardagens strategier, preferenser och prioriteringar, t.ex. genom att den bostadnära tillgängligheten och digitala närheten blir mer central och styrande för hur människor dagligen rör sig, var de vistas och vad de ägnar sin tid åt. En ökad fysisk frikoppling från den reguljära arbetsplatsen (kontoret) kan också komma att påverka hushållens långsiktiga geografiska beslut om var man vill bo och flytta och därmed förändra rumsliga strukturer i samhället. Det gäller naturligtvis också hur kontor, arbetsplatser och service kan organiseras och lokaliseras i staden i förhållande till var människor bor. Denna typ av både snabba och långsamma rumsliga förskjutningar har energi- och resursmässiga implikationer som kan vara mer eller mindre hållbara, och mer eller mindre aktivt understödda genom politik och planering. Anpassningarna kan också vara mer eller mindre påtvingade, påverkbara och varaktiga över tid.
Nyligen avslutat forskning berör frågor om hur förtätning av städer påverkar människors genuspräglade vardagsliv. Det handlar exempelvis om vilka strategier kvinnor och män använder för att få tillgång till sin omgivning – såsom resvanor och aktivitetsmönster. Våra forskningsresultat visar att både kvinnor och män uppskattar och drar nytta av utbud som finns i deras närområde. Närliggande utbud väljs i huvudsak för att spara tid och/eller kunna gå eller cykla. Närområdet bidrar även till att uppfylla olika överordnade mål i vardagen (så kallade livsprojekt): att ha ett smidigt vardagsliv, att ha ett självständigt vardagsliv, det bidrar till förankring och hemmahörande, att ha ett miljömässigt hållbart vardagsliv, liksom okomplicerad rekreation och vardagsmotion. Att promenera är därför en viktig del i de mål som närområdet bidrar till. Sett till frågan om jämställdhet visar studien att även om både kvinnor och män uppskattar och drar nytta av utbud som finns i deras närområde så är det mer avgörande för kvinnorna. Detta är relaterat till att de ofta har ett större omsorgsansvar och att de mer sällan kör bil och oftare går. Se resultat från projektet här: En nära och jämställd stad | Institutionen för ekonomi och samhälle, Göteborgs universitet (gu.se)
Jag samordnar även sedan 2018, tillsammans med planerare på GR, Nätverket socialt hållbar transportplanering. Nätverket har som mål att öka förståelse och kunskapsutbyte mellan planering och forskning. Läs om nätverket här: Socialt hållbar transportplanering | Göteborgsregionen (GR) (goteborgsregionen.se)
Jag har även forskat, och undervisar i, hur man inom svensk planering kan tillämpa sociala konsekvensbedömningar (SKB). Inom ett projekt som avslutades 2020 följde vi (med kollegor från VTI) caset Metrobuss inom Koll2035, och den SKB som gjordes inom en åtgärdsvalsstudie, samt testade en metod för att ta fram kunskapsunderlag för SKB med fokus på människors vardagsliv. Material från detta projekt utvecklades till en kurs för planerare som hölls första gången under 2023. Se Social konsekvensbedömning (SKB) för yrkesverksamma inom transportplanering | Göteborgsregionen (GR) (goteborgsregionen.se). Jag var då pedagogisk expert vid framtagande av kursen, och lärare under kursens gång.
Jag är även stolt mottagare av Pam Fredmans pris 2024 för ”värdefulla insatser inom social hållbarhet och det livslånga lärandet”.
På andra webbplatser
Forskningsområden
- Människors vardagliga rörlighet och tillgänglighet
- Genus och pendling/rörlighet
- Planering för hållbar tillgänglighet
- Social konsekvensanalys/bedömning (SKA/SKB) i svensk transportplanering
Undervisningsområden
- Rörlighet och genus
- Hållbar tillgänglighet, social exkludering och fysisk planering
- Planering med vardagslivsperspektiv, för social inkludering/jämställdhet
- Social konsekvensanalys/bedömning (SKA/SKB)
- GIS