Länkstig

Mikela Lundahl Hero

Universitetslektor

Institutionen för globala studier
Fax
031-786 58 00
Besöksadress
Konstepidemins väg 2
41314 Göteborg
Rumsnummer
E509b
Postadress
Box 700
40530 Göteborg

Om Mikela Lundahl Hero

Forskningsinriktning Trots att min forskning har täckt ett ganska brett område återkommer jag till några centrala begrepp som speglar mina huvudsakliga intellektuella intressen. Det viktigaste är makt och hur makt verkar genom kategorier som ras, kön, sexualitet, identitet och kultur. Därför är queerteori, feministisk teori och postkolonial teori avgörande för mina intellektuella intressen och näraliggande undervisningsmetodologier. Eftersom min bakgrund är i idéhistoria spelar texter stor roll i alla mina projekt, liksom tidslighet och historiografi.

Forskningsprojekt, pågående och tidigare

Sedan 2015 är jag engagerad i ett stort civilsamhällesprogram, The futures of genders and sexualities. Cultural products, transnational spaces and emerging communities. Där studeras framväxande gemenskaper i intersektionen kön, sexualitet, religion med en transnationellt utgångspunkt.

Mellan 2012 och 2015 arbetade jag i projektet Frictions, fractures and cultural resilience of Swahili coastal towns finansierat av SIDA om hur UNESCOs världsarvsinstitution fungerar performativt på stadsutveckling. Både på materiell, kulturell och social nivå. Projektet syftar till att studera den samtida historien kring nomineringarna och listningarna av Stone Town på Zanzibar och Bagamoyo, och följderna därav.

Under 2012 var jag engagerad i ett projekt, Sakernas tillstånd (The condition of things), om hur etnografiska museer i Europa har hanterat (eller inte) de postkoloniala utmaningarna mot de etnografiska och koloniala paradigm på vilka de grundats. Museerna sitter på samlingar skapade inom föreställningsvärldar som vi idag betraktar som otidsenliga 1800-talskonstruktioner. Ingen enhetlig väg ut ur detta har vuxit fram och det återspeglar inte bara museernas misslyckanden att hantera sin egen problematiska historia utan en större samtida osäkerhet kring hur vi idag ska hantera kategorier som nation, ras och folk.

Efter avhandlingen arbetade jag i projektet Fjärranfiktioner: De afrikanska, latinamerikanska och arabiska litteraturernas svenska översättningshistoria (finansierat av Vetenskapsrådet), ägnades översättningsstudier, med fokus på hur afrikansk litteratur översatts och mottagits på svenska språket och i den svenska kulturen. Mitt intresse låg på mötet mellan kultur, litteratur, politik och välvillighet och hur det litterära systemet, när det handlar om litteratur från ”fjärran”, fungerar annorlunda i jämförelse med hur vit och västlig litteratur behandlas.

Min avhandling i idé- och lärdomshistoria var en undersökning av hur motståndet mot vit överhöghet (den franska negrituderörelsen från 1930-talet och framåt) delvis avväpnades. I synnerhet undersökte jag hur detta motstånd definierades som lokalt och partikulärt, till och med essentialistiskt, i relation till en föreställd universell logik, av tänkare som Jean-Paul Sartre och James Clifford. För att omvärdera negrituderörelesn använde jag queer och postkolonial teori. Avhandlingen publicerades som Vad är en neger? Negritude, strategi, essentialism (2005), med några av huvudargumenten senare publicerade i en antologi om negritude: Negritude: Legacy and Present Relevance.

För närvarande undervisar jag främst inom Globala genusstudier.