Pernilla Myrne
Universitetslektor
Institutionen för språk och litteraturerOm Pernilla Myrne
Forskare, docent
Bakgrund
Jag disputerade år 2008 på en avhandling om biografier över kvinnor i tidig arabisk-islamsk litteratur. 2011–2012 tillbringade jag vid New York University där jag arbetade med projektet Gender and Pleasure in Medieval Arabic Erotic Literatur, finansierat av ett postdoktorstipendium från Vetenskapsrådet. Sedan 2012 har jag varit verksam som forskare vid Göteborgs universitet, och jag anställdes som lektor i arabiska år 2015. 2020–2021 var jag gästforskare vid Institute for Advanced Study, Princeton, där jag förberedde en vetenskaplig utgåva av den äldsta arabiska erotiska manualen.
Forskning
I min forskning har jag främst undersökt framställningen av kvinnor i förmodern arabisk litteratur, attityder till sexualitet i medeltida islam, samt kvinnor som skapande subjekt. Jag är också intresserad av socialhistoria, särskilt kvinnors och slavars samhälleliga roll. Ett av mina forskningsintressen är Islamsk handskriftskultur, och jag arbetar för närvarande med att kartlägga förmoderna arabiska sexhandböcker och deras hanskriftstraditioner. Dessa böcker utgör ett mycket intressant källmaterial som tills nu är helt outforskat
Forskningsprojekt
2024–2028. Sexualitetens historia i den arabisk-islamska världen: libertinism, sexualmoral och rättslig reglering (finansierat av Vetenskapsrådet).
Sexualitetens historia i den islamiska världen är fortfarande ett relativ outforskat ämne, framför allt lider det av brist på studier av kontinuitet och förändring i långt perspektiv. Trots långvariga ambitioner att se bortom Europa, domineras forskningsfältet fortfarande av eurocentriska förklaringsmodeller. I detta projekt tittar jag specifikt på synen på sexualmoral, vad som ansågs vara accepterat sexuellt beteende i olika arabisk-muslimska samhällen, ca. 900–1500. Juridisk och religiös litteratur skiljer mellan laglig och olaglig sex och ser mycket allvarligt på till exempel homosexualitet, samtidigt som homoerotiska uttryck och beskrivningar är mycket vanliga i annan litteratur och verkar ha varit allmänt accepterade. Projektet undersöker dessa motsägelser, hur synen på sexualmoral skiljde sig mellan olika grupper i samhället och förändrades över tid. Det är den första mer omfattande undersökningen av synen på sexualitet och sexualmoral under denna tidsperiod och kan lära oss om långsiktiga förändringar av attityder som ledde fram till det grundliga skiftet i modern tid, då synen på till exempel homosexualitet förändrades radikalt.
2018–2020: Medeltida arabiska sexualhandböcker; handskriftstradition och reception (finansierat av Vetenskapsrådet).
I projektet undersöker jag arabisk-islamska sexualhandböcker (erotiska manualer) och deras reception genom att analysera handskriftstaditioner och handskriftsmaterial. Sexualhandböcker var en populär genre i många hundra år, handskrifterna som analyseras i projektet är skrivna från elvahundratal till sjuttonhundratal. Författarna hade olika inställning till kontroversiella frågor, som utomäktenskapliga relationer, samkönad sexualitet och kvinnors erotiska agens. Genom att undersöka läsarnas reaktioner på dessa böcker vill jag kartlägga olika attityder till sexualitet i den förmoderna arabisk-islamska världen.
2015–2018: Kärlek, kropp och begär – frågeställningar kring erotisk kärlek och kvinnors sexualitet i medeltida arabisk-islamisk litteratur (finansierat av Riksbankens Jubileumsfond)
Projektet hade som syfte att undersöka hur det intellektuella klimatet under det abbasidiska kalifatet bidrog till attityder gentemot erotisk kärlek och kvinnors sexualitet i arabisk-islamisk litteratur om sex och äktenskap, samt hur dessa skiljer sig åt i olika diskurser, synkroniskt såväl som diakroniskt. Projektet resulterade i monografin Female Sexuality in the Early Medieval Islamic World.
2012–2015: Vältaliga kvinnor, genre, retorik och genus (finansierat av Vetenskapsrådet)
I projektet undersökte jag hur kvinnors ord återgavs i tidig arabisk litteratur. Kvinnor var marginaliserade i den tidiga skriftliga arabiska kulturen, eftersom de inte lärde sig skriva och läsa i lika hög grad som män. Ändå är den klassiska arabiska litteraturen full av skildringar av vältaliga kvinnor, vars ord citeras uppskattande. De använde ofta sin retoriska förmåga för att hjälpa sin familj, eller helt enkelt för att framhålla sina egna förtjänster.
Undervisning
Jag har undervisat i Arabvärldens och Mellanösterns historia sedan 2005. Jag undervisar också i arabiska och arabisk litteratur, och föreläser om arabisk-islamsk historia och kultur.