Niklas Harring

Universitetslektor

Statsvetenskapliga institutionen

Telefon

031-786 12 23

E-post

niklas.harring@pol.gu.se

Besöksadress

Sprängkullsgatan 19

41123 Göteborg

Postadress

Box 711

40530 Göteborg

Om Niklas Harring

Presentation

Niklas Harring är lektor och docent vid Statsvetenskapliga institutionen. Han är också knuten till Centre for Collective Action Research, QoG-institutet, Centre for Environmental Political Studies och Environment for Development

Forskningsområden

I sin forskning undersöker Harring relationen mellan medborgarna och staten. Mer specifikt fokuserar han på medborgarnas acceptans av och motvilja mot statlig intervention, såsom klimatpolitiska styrmedel. Därmed bygger han vidare på en lång tradition av politiskt tänkande kring statens roll i att lösa problem med kollektivt handlande och bevarandet av gemensamma resurser. Det empiriska fokuset för hans forskning är brett och omfattar flera samhällsutmaningar som kan definieras som kollektiva handlingsproblem, såsom miljöskydd, klimatarbete, antibiotikaresistens, pandemibekämpning och avskogning, medan det teoretiska fokuset främst ligger på staten roll i att lösa på dessa problem, och medborgarnas acceptans av dessa lösningar och statligt tvång. Hans forskning bidrar till en ökad förståelse för när och under vilka förutsättningar tvång upplevs som acceptabelt. Denna forskning bidrar inte bara till grundläggande frågor inom statsvetenskap, till exempel om relationen mellan medborgare och stat, utan bidrar också till samhällsvetenskap i stort och har relevans för policyutformning. För att lösa flera av de storskaliga samhällsutmaningar vi står inför (klimatförändringar, antibiotikaresistens, förlust av biologisk mångfald etc.) kommer legitimt tvång med största sannolikhet att vara en viktig byggsten.

Nyckelord: Storskaligt kollektivt handlande, miljöpolitik, klimatpolitik, miljö- och klimatpolitiska styrmedel, politisk till, socialt tillit, värderingar, korruption, miljöopinion, klimatopinion

Nuvarande forskning

För tillfället är Harring involverad i flera forskningsprojekt som syftar till att ytterligare utforska frågor om allmänhetens acceptans av miljö- och klimatpolitisk styrning, två av dem finansieras av Formas: A tax on meat – Is it politically feasible? (projektledare) och Climate policies for food consumption: Where’s the beef? Analyzing policy options and the political feasibility for a climate neutral welfare society. Dessa projekt är relevanta för klimatpolitisk styrning mer specifikt men hanterar också viktiga frågor för statsvetenskap som disciplin. Accepterar människor klimatpolitisk styrning som berör personliga val såsom kostvanor? Genom att studera detta specifika exempel, i olika kontexter, kan vi lära oss mer om betydelsen av politisk tillit och uppfattningar om rättvisa för acceptans och stöd för policyer som syftar till att minska klimatgasutsläpp orsakade av individuella konsumtionsval. Dessutom bidrar projekten till ett politikområde som hittills uppmärksammats lite; våra kostvanor. Ett område som är relevant för både klimatpolitiken (vår matkonsumtion sägs utgöra en stor del av våra utsläpp av växthusgaser), och för andra politikområden som utarmning av naturresurser och hälsa.

Tillsammans med Fredrik Hedenus (Chalmers tekniska högskola) and Simon Matti (Luleå tekniska universitet) leder Harring projektet The importance of physical and socio-political factors for wind power deployment som syftar till att identifiera, analysera och kvantifiera socio-politiska och institutionella faktorer som begränsar potential för utbyggnad av förnyelsebar energiproduktion. Projektet är en del av Forskarskolan Energisystem och finansieras av Energimyndigheten. I projektet deltar också doktoranderna Milla Marzelius, Emma Pakkala och Vyshnav Thaniyil Changattu.

Harring är också involverad i projektet Social Acceptance of a Green Transition in East Africa som syftar till att förstå människors attityder till klimatpolitiska interventioner i Afrika söder om Sahara. Projektet bidrar därmed till att fylla en empirisk lucka, då det finns få studier om klimatpolitiska attityder från denna del av världen. Genom att utöka det empiriska fokuset lär vi oss mer om betydelsen av viktiga faktorer som identifierats av tidigare forskning, såsom tillit och rättvisa, eftersom tidigare slutsatser har dragits baserat på forskning gjord mestadels på platser där offentliga institutioner är jämförelsevis välfungerande och/eller klimatutsläppen per capita är höga. Att studera sammanhang där institutioner är korrupta och klimatutsläppen per capita är låga kommer att hjälpa oss att bättre förstå kopplingarna mellan förtroende, uppfattningar om rättvisa och attityder till statlig intervention. Denna forskning, som finansieras av Expertgruppen för biståndsanalys (EBA), genomförs i nära dialog med forskare i Tanzania, Etiopien, Kenya, Uganda och Rwanda, via Environment for Developments forskningscentrum i dessa länder.

Undervisning

Harring föreläser och undervisar på kurser i statsvetenskap, europakunskap, kurser som ges på det tvärvetenskapliga programmet SMIL (Samhällsvetenskapligt miljövetarprogram), samt på lärarprogrammet vid Göteborgs universitet. För närvarande är han kursansvarig för kursen European Environment and Energy, som ges inom masterprogrammet i Europastudier och för kursen Miljöpolitik i teori och praktik. Han undervisar också på masterkursen, Environment, Lifestyles, and Individuals vid Stockholms universitet. Han har handlett ett 30-tal master- och kandidatuppsatser. Han var biträdande handledare för Emma Ejelövs avhandling och för tillfället är han biträdande handledare för Frida Nilsson.

Han är också involverad i kapacitetsuppbyggnadsprogrammet Inclusive Green Economy finansierat av SIDA, som utbildar tjänstemän i fem östafrikanska länder (Etiopien, Kenya, Rwanda, Tanzania och Uganda) i miljöomställningsarbete.