Ulrika Schachinger-Lorentzon
Om Ulrika Schachinger-Lorentzon
Ulrika har en mångårig klinisk erfarenhet av att möta barn med språkliga svårigheter i tidig ålder och deras familjer. Ulrika delar sin kliniska tid mellan Logopedimottagning barn och ungdom och Neuropsykiatriskmottagning barn och unga. Uppdraget som logoped består av att differentialdiagnosticera språkstörning från andra utvecklingsavvikelser. I egenskap av specialist har Ulrika lett uppdraget med att evidensbasera logopediska behandlingsmetoder vid logopedimottagningen.
Barns utveckling och beteende har varit något som intresserar Ulrika genom hela hennes karriär. När hon vid sin logopedexamen fick möjlighet att analysera viss data från första insamlingen av barn 2,5 år gamla i projektet AUDIE (AUtism Detection and Intervention in Early life) blev insikten starkare om att en språkstörning ofta inte är den enda utvecklingsrelaterade svårigheten hos ett barn. Många studier visar just att utvecklingsrelaterad språkstörning sällan är den enda funktionsnedsättningen. Vid tidig identifikation av utvecklingsrelaterade problem och insatser, skapar man bättre förutsättningar för barnet i dess utvecklingsbana. Kunskapen om utvecklingbanor vid sen språkutveckling i tidig ålder behöver bli mer omfattande. Med detta som bakgrund genomförde Ulrika sin Masterstudie genom att systematiskt kartlägga barn med positivt utfall på språkscreeningen vid 2,5 år som remitterades konsekutivt till logopedmottagningen, på Drottning Silvias barn och ungdomsjukhus. Studien visade att 87/100 barn hade en utvecklingsrelaterad språkstörningsdiagnos. Mer än 50% av barnen i gruppen var flerspråkiga. Över hälften uppfyllde kriterier för såväl receptiva som expressiva språksvårigheter enligt ICD 10. Föräldrar fick skatta sitt barns utveckling och generellt var föräldrars oro för sitt barns utveckling liten, men ju större språkliga svårigheter, desto mer oro för språk men även andra områden som socialt beteende.
Tre år senare, vid 6 års ålder, tillfrågades samtliga barn om att delta i en uppföljande studie och 85 tackade ja. Barnen bedömdes återigen av logoped. Parallellt besvarade föräldrarna frågeformulär om sitt barns livskvalitet, utveckling och kommunikation. Fördelningen i gruppen av språkliga diagnoser och resultaten från frågeformulären om barns utveckling och livskvalitet, visade att 87 procent hade fortsatt språkliga diagnoser, där barnen med utvecklingsrelaterad språkstörning (developmental language disorder) var störst, 68 barn. Antal barn med fonologisk språkstörning (speech sound disorder) var 6 och 11 barn uppfyllde inte kriterier för en språklig diagnos. Föräldrar till barn med utvecklingsrelaterad språkstörning var även nu i högre grad oroliga över sitt barns utveckling. Förutom för språk förekom oro för exekutiva funktioner, minne, motorik och perception. Ett annat intressant fynd var att föräldrar till barn utan språkstörning rapporterade oro för språk (45 procent) och perception. Inga föräldrar uppgav att deras barns livskvalitet var försämrad, men barnen med utvecklingsrelaterad språkstörning uppgav att de kände en försämring av livskvalitet framför allt i skolsituationen. Att föräldrar och barn svarar olika, skapar funderingar kring vad livskvalitet står för och vems uppfattning som är den vägledande. Detta resultat stämmer väl överens med tidigare studier som menar att det är svårt för barn under 7–8 års ålder att besvara abstrakta frågor om livskvalitet. Avsikten är även att vidare studera diagnostisk stabilitet över tid och samförekomsten av andra utvecklingsrelaterade utvecklingsavvikelser samt inhämta information om erbjudna interventioner för dessa barn mellan 2,5 och 6 år. De flerspråkiga barnen kommer också att kartläggas som en subgrupp för att klargöra eventuella skillnader mellan en- och flerspråkiga barn.
UTBILDNING
- Masterexamen i logopedi, Institutionen för neurovetenskap och fysiologi, Göteborgs universitet (2017)
- Specialist i logopedi. Logopedmottagning barn och ungdom, Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus (2018)
- Doktorand vid Gillbergcentrum, Institutionen för neurovetenskap och fysiologi, Göteborgs universitet (2020)
NYCKELORD
Utvecklingsrelaterad språkstörning | ESSENCE | utvecklingsmarkörer | flerspråkighet | frågeformulär
SPRÅK
Svenska | Engelska | Tyska