Julakuten: Våra forskare har svaren på frågorna om julen

Julhandel & generositet

Vad blir det i paketen i år? 

Det är många som tampas med en sämre privatekonomi. Hur kommer det här att påverka julklappsinköpen? Konsumtionsforskare Ulrika Holmberg är redaktör för Konsumtionsrapporten och kan tala om hur privatkonsumtionen har förändrats och vilka trender som gäller i jul. Läs mer om senaste upplagan av Konsumtionsrapporten: 2023 – Ett knapert år för Sveriges konsumenter
Ulrika Holmberg, universitetslektor i marknadsföring, telefon: 031–786 56 06, 076–618 56 06, e-post: ulrika.holmberg@cfk.gu.se 

Black Friday och julhandeln 

Konsumtionen i december har stått sig stark de senaste åren trots hushållens försämrade ekonomi. Samtidigt är det svårare att definiera vad som är julhandel i takt med att Black Friday förlängs och handeln erbjuder bytesrätt som sträcker sig till januari. Till exempel ligger leksakshandelns försäljning i december idag på 20 procent, vilket är en nedgång. Allt fler köper istället julklappar under reorna i november. Ulrika Holmberg forskar om förändrade konsumtionsmönster och kan svara på frågor om hur julhandeln förändrats över tid. 
Ulrika Holmberg, universitetslektor i marknadsföring, telefon: 031–786 56 06, 076–618 56 06, e-post: ulrika.holmberg@cfk.gu.se 

Marknadsföring, reklam & varumärken 

Julen kan ses som ett av våra starkaste varumärken. Värden som glädje, gemenskap och lycka präglar julen samtidigt som detta skapar en viss press på oss alla. Det dåliga samvetet och vikten av att vilja vara lyckliga utgör en anledning till julhandelns omsättning.  
Eva Ossiansson, universitetslektor i marknadsföring, telefon: 031–786 15 02, 070–843 92 80, e-post:  eva.ossiansson@handels.gu.se 

Begagnade julklappar – hållbart och personligt 

Att köpa julklapparna på loppis är både hållbart och personligt, men är det okey att ge bort begagnade saker som bär på en historia? Anna Bohlin och Staffan Appelgren är socialantropologer och experter på second-hand och återbruk. De kan berätta om hur vi förhåller oss till våra prylar, såväl gamla som nya.  

• Anna Bohlin,  docent i socialantropologi, telefon: 031–786 41 44, e-post: anna.bohlin@globalstudies.gu.se

• Staffan Appelgren, docent i socialantropologi, telefon: 031–786 43 33, e-post:  staffan.appelgren@gu.se 

Gift i gamla leksaker 

Tänk dig för innan du ger bort plastleksaker i julklapp, speciellt om du har fyndat på second hand. En stor del av de äldre leksakerna innehåller stora mänger gifter i plasten. Men inte heller alla nya leksaker är helt giftfria. Bethanie Carney Almroth har undersökt var plastleksakerna innehåller. 
Bethanie Carney Almroth, professor i ekotoxikologi och zoofysiologi, telefon: 031−786 36 73, e-post: bethanie.carney@bioenv.gu.se 

Generositet i juletid 

Julklappar till barnen, mamma, frun och bästa vännen. Men även en slant till människor som har det svårt, via till exempel Röda Korset eller Unicef. Varför ger vi julklappar och varför är vi så osjälviska i juletid när vi andra gånger kan vara ganska själviska? Olof Johansson Stenman vet mer om generositet. 
Olof Johansson Stenman, professor i nationalekonomi, telefon: 031–786 25 38, e-post:  olof.johansson@economics.gu.se 

Jul & sociala medier

Julfirande i sociala medier 

Hur påverkar vår närvaro på nätet och i sociala medier vår samvaro under julledigheten? Nanna Gillberg forskar om digitalisering, om vår fixering vid skärmar och behovet att marknadsföra våra liv i sociala medier. 
Nanna Gillberg, universitetslektor i företagsekonomi, telefon: 031–786 56 09, e-post: nanna.gillberg@gu.se 

På sociala medier är jag inte ensam – Delaktighet och engagemang under julen  

Högtider som jul och nyår är traditionstyngda. För den som av olika anledningar inte kan eller vill delta, eller inte har någon att fira med, kan sociala medier innebära en alternativ plats under högtiderna. Närvaro på sociala medier leda till avskärmande och exkludering, men många vittnar om att det på sociala medier också formas sociala samspel där vänskap utvecklas. Margareta Bohlin som forskar och undervisar inom psykologi med speciellt fokus på sociala medier kan berätta mer om detta.  
Margareta Bohlin, docent i psykologi,  telefon: 031–786 16 87, 076–618 16 87, e-post:  margareta.bohlin@psy.gu.se 

Kultur, tradition och religion

Olika berättelser om Jesu födelse och julevangeliet

Vad står det i Bibeln om den första julen när Jesus föddes? Johanna Larsdal forskar om Bibelns skildringar av Jesu födelse och hur man berättade om händelsen under kyrkans första århundraden. 
Johanna Larsdal, doktorand i religionsvetenskap, telefon 070–485 48 43, e-post:  johanna.larsdal@lir.gu.se

Julen förr och nu – förändring och stabilitet 

Julen har många och långa traditioner. Vissa delar är relativt stabila, medan andra har förändrats rejält genom åren. Idag är Kalle Anka, teve-kalendern, jultomten och ljusen självklara, men så har det inte alltid varit. Det mest kontinuerliga är just förändringen. Prata med Eva Knuts om du vill veta mer om jultraditioner igår och idag. 
Eva Knuts, universitetslektor i etnologi, telefon: 031–786 43 05, e-post:  eva.knuts@gu.se 

Lussefirandet förr i tiden 

Lucia och lussegubbar. Varför och hur länge har vi firat lucia i Sverige? Och hur firade vi lucia innan så att säga ”lucian” kom in i bilden? Lars G Strömberg kan berätta hur lussefirandet såg ut förr i tiden, innan det som vi tänker på som lucia idag. 
Lars G Strömberg, fil dr i etnologi, telefon:  070–892 95 90, e-post:  lars.g.stromberg@history.gu.se  alternativt  larsgstromberg1@gmail.com 

Julens musik 

Ingen annan högtid är förknippad med så mycket särskild musik som julen: allt från Juloratoriet till ”Räven raskar över isen”, ”Gläns över sjö och strand” eller ”Vår julskinka har rymt”. Varför har det blivit så, och varifrån kommer julens musik? Läs mer: Julmusiken lever och frodas
Alf Björnberg, professor emeritus i musikvetenskap, telefon: 070–328 7911, e-post:  alf.bjornberg@musicology.gu.se 

Framförande av julmusik 

Vill du veta mer om julrepertoar och om olika sätt att framföra julmusik? Kontakta i så fall Jan Yngwe. 
Jan Yngwe, professor emeritus i körsång och dirigering, telefon: 070–750 18 50, e-post: jan.yngwe@hsm.gu.se 

Amerikanska julfilmer 

Litteraturvetaren Yvonne Leffler har forskat på amerikanska julfilmer, alltså romantiska kärlekshistorier i julmiljö. Vad säger de och varför är de så populära?  Läs mer: Julfilm: Feelgood-berättelser med snö, romantik, tradition och gemenskap
Yvonne Leffler, professor i litteraturvetenskap, telefon: 031−786 52 94, e-post: yvonne.leffler@lir.gu.se  

Julfilmer då och nu 

Filmer där julen är viktig för handlingen har funnits ända sedan 1890-talet. Hur har julfilmerna förändrats genom åren – och vad innehåller en klassisk julfilm? Julfilm: Feelgood-berättelser med snö, romantik, tradition och gemenskap
Mats Björkin, professor i filmvetenskap, telefon: 076–618 53 33, e-post: mats.bjorkin@filmvet.gu.se 

Julpynt förr och nu

Julpynt innebar förr att man tog fram de allra finaste inredningstextilier man ägde, ofta vävnader med abstrakta mönster. Anneli Palmsköld forskar om textil och handarbete nu och då och kan mycket om julpynt både sett ur historisk och hållbarhetssynvinkel. 
Anneli Palmsköld, professor i kulturvård med inriktning mot hantverksvetenskap, telefon: 070–862 88 05, e-post: anneli.palmskold@conservation.gu.se 

Adventsstjärnans historia

Visste du att den herrnhutisk stjärna som består av 17 fyrkantiga och åtta trekantiga spetsar, faktiskt är urmodern till alla adventsstjärnor vi har idag?  Den kan beläggas till början av 1800-talet och spreds genom missionsverksamheten till många länder, inklusive Sverige.  
Jenny Högström Berntson, koordinator för Centrum för kritiska kulturarvsstudier, telefon: 076–618 44 09, e-post:  jenny.hogstrom@gu.se 

Att fira jul under lika villkor

Högtider med starka traditioner kan å ena sidan ge oss trygghet och känsla av att ingå i ett sammanhang. Å andra sidan kan traditioner också förstärka invanda roller och beteenden. Att bryta långa traditioner kan leda till ifrågasättanden och därför undviks inte sällan förändring, även om det skulle behövas. Det finns en föreställning om att jul och julfirande ska vara i gemenskap med människor som man tycker om men ibland kan sådan intensiv närhet också vara påfrestande för relationerna. Margareta Bohlin, som forskar och undervisar i psykologi, kan svara på frågor om den konflikt detta kan innebära för individen och om hur vi kan bära oss åt för att fira jul under lika villkor.  
Margareta Bohlin, docent i psykologi, telefon: 031–786 16 87, 070–314 55 75, e-post: margareta.bohlin@psy.gu.se 

Julmat

Julmaten som kulturarv

Jenny Högström Berntson kan berätta om julmatens kulturarv och trender idag. Vilka maträtter kan betraktas som ”traditionella svenska” julrätter?  Vad toppar önskelistan för julborden de senaste åren?  
Jenny Högström Berntson,  koordinator för Centrum för kritiska kulturarvsstudier  och producent för Matarvspodden, telefon: 076–618 44 09, e-post:  jenny.hogstrom@gu.se 

Julens näringslära

”Mer av allt” brukar vara parollen på svenska julbord och det kan lätt bli för mycket av både fett och sött. Hur ska de som vill äta sunt under julhelgerna tänka när de tar för sig av all den goda julmaten? Lena Hulthén och Christina Berg kan ge dig hälsosamma tips. 

• Lena Hultén, professor emerita i klinisk näringslära, telefon: 070–857 49 91, e-post: lena.hulthen@medfak.gu.se 

• Christina Berg, professor i kostvetenskap, telefon: 070–958 72 99, e-post: christina.berg@ped.gu.se  

Mat från havet på julbordet

Att byta ut en del kötträtter på julbordet mot fisk och skaldjur ligger i linjen med dagens diskussioner om hållbarhet. Tillsammansmed traditionella fiskrätter som lutfisk och inlagd sill kan odling av andra marina arter ge upphov till nya spännande rätter från havet att ställa fram på julbordet. Kristina ”Snuttan” Sundell kan ge tips och råd. 
Kristina Sundell, professor i zoofysiologi, telefon: 031–786 36 71, 070–200 41 08, e-post: kristina.sundell@bioenv.gu.se 

Småätandets risker

För de flesta ser kostvanorna annorlunda ut under storhelgerna, men hur påverkas munhälsa och tänder av småätande och högt sockerintag av julens godsaker? Viken risk finns för att utveckla karies och erosionsskador? Det har kariesexpert Peter Lingström koll på. 
Peter Lingström, professor i kariologi, telefon: 070–658 57 54, e-post: peter.lingstrom@odontologi.gu.se 

Julmat och matvanor i Sverige

Oftast finns det gemensamma inslag av vad som är typisk svensk julmat och ”ett måste” på julbordet,  men det finns också olika traditioner kring julmat och matvanor mellan länder, regioner och familjer. Det fina med julmaten är att vi  bestämmer  själva  över vad som serveras  och varje familj kan  skapa sina egna traditioner.  Christel Larsson forskar och undervisar om människors matvanor. 
Christel Larsson, professor i kostvetenskap, telefon 031–786 6511, 070–911 6519, e-post: christel.larsson@gu.se

Hållbara måltider inför jul – små förändringar gör stor skillnad! 

Julen är en tid för gemenskap och god mat, men det är också en tid då vi kan göra hållbara val för att minska vår klimatpåverkan. Hur kan vi tänka kring maten vi äter i jul? Anna Post har flera enkla tips. 
Anna Post, universitetslektor i kostvetenskap, telefon: 073–622 70 11, e-post:  anna.post@ped.gu.se  

Fokus på mat – en utmaning vid ätstörning 

Personer med anorexi och andra ätstörningar kan vara extra utsatta när det sociala livet mer än vanligt kretsar kring mat och gemensamma matupplevelser. Inte minst är julbord och andra bufféer en utmaning vid alla typer av ätstörningar, man vet inte vad som är lagom mycket att äta och vad man ska välja. Elisabet Wentz leder forskningsgruppen Ätstörningar på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet. 
Elisabet Wentz, professor i psykiatri och överläkare, telefon: 070–718 16 66, e-post: elisabet.wentz@gu.se 

Hälsa

Håll igång under julen

Det finns en risk att julen innebär mycket mat och stillasittande. Men det är viktig för hälsan att hålla igång och röra på sig. Andreas Fröberg kan svara på frågor om hur stillasittande och fysisk aktivitet påverkar hälsan, och ge tips om hur man kommer igång med olika former av fysisk aktivitet och träning. Läs ett forskarporträtt om honom här.
Andreas Fröberg, universitetslektor i idrottsvetenskap, telefon: 073–722 70 26, e-post: andreas.froberg@gu.se

Hur håller du nyårslöftet om att börja och fortsätta träna?

Många står på nyårsnatten och lovar att starta ett nytt, hälsosamt liv – nu ska det börja tränas! Men hur ska du göra för att träningslusten ska hålla i sig och inte ska ta slut efter någon månad? Motivationsforskaren Magnus Lindwall kan knepen. 
Magnus Lindwall, professor i psykologi med inriktning hälsopsykologi, telefon: 070–960 35 45, e-post: magnus.lindwall@gu.se

Matförgiftning

På julbordet trängs inte bara köttbullar, sill och Janssons frestelse – även bakterier som kan göra oss sjuka trivs när kall mat blir för varm och varm mat står och kallnar. Hur undviker du att hela släkten blir matförgiftad lagom till julottan?
Anna Post, universitetslektor i kostvetenskap, telefon: 073–622 70 11, e-post: anna.post@ped.gu.se

Stressrelaterad sjukdom 

För många är det mycket nu, med storhelger, mer umgänge, städning och mat, samtidigt som jobb och studier inte nödvändigtvis kan sättas på paus. Om man redan är långvarigt belastat kan situationen blir mer besvärlig. Ingibjörg Jonsdottir kan berätta hur ökad belastning kan hanteras, och hur man ska göra om det känns som om det inte längre fungerar och man börjar uppleva symptom på ohälsa. 
Ingibjörg Jonsdottir, adjungerad professor inom samhällsmedicin och folkhälsa, telefon: 070−305 28 91, e-post: ingibjorg.jonsdottir@vgregion.se 

Djur, natur & väder

Vit jul – ett minne blott?

Sinnebilden för det perfekta julvädret är för många ett par grader minus, ett tjockt snötäcke och gnistrande sol. Men hur ofta är det så? Hans Linderholms forskar om regionala klimatvariationer i Europa från 2000 år bakåt i tiden till de nästkommande 100 åren. Han vet bland annat om det för oss i södra Sverige ens är rimligt att tro på en vit jul i framtiden.  
Hans Linderholm, professor i naturgeografi, telefon: 031–786 2887, 070–858 9504, e-post:  hansl@gvc.gu.se 

Julstjärnor och andra julblommor

Julstjärnan är egentligen en mexikansk buske som kan bli upp till fyra meter hög och som trivs i torrt och varmt klimat. Hyacinten kommer från östra Medelhavsområdet och Mellanöstern och julrosen är inte alls en ros, utan närmare släkt med smörblommor, sippor och aklejor. Åslög Dahl kan berätta om julens blommor, deras ursprung, kulturhistoria och biologi. Se en film om julblommor: Julblomma ha använts för att driva ut onda demoner
Åslög Dahl, forskare i botanisk ekologi och evolution, telefon: 031–786 2664, 070–755 6962, e-post:   aslog.dahl@bioenv.gu.se  

Julens baksidor

Ensamhet kan bli extra märkbar under julen 

Det är många som sitter ensamma på julafton. Men hur utbredd är ensamheten i Sverige, inom befolkningen i stort och inom olika grupper? Vilka effekter har olika former av ensamhet på vårt välbefinnande och varför har ensamheten dessa effekter?  
Bengt Brülde, professor i praktisk filosofi, telefon: 031–786 41 80, e-post:  bengt.brylde@filosofi.gu.se  

Trafik – olyckor och krisstöd  

Under vinterns högtider är trafiken tät och väglaget inte alltid det bästa. De flesta kommer fram dit de ska som tänkt, men inte alla. De trafikolyckor som oundvikligen inträffar varje år är ett trauma såväl för de direkt inblandade som för familjen. Jörgen Lundälv forskar bland annat om hur trafikolyckor drabbar familjer och vilket stöd samhället kan ge när det värsta inträffar.   
Jörgen Lundälv, docent i socialt arbete, telefon: 031–786 57 95, 076–172 47 11, e-post:  jorgen.lundalv@socwork.gu.se  

Kommer julklapparna fram i tid? 

Många beställer sina julklappar on-line men alla presenter hinner inte fram i tid till julklappsutdelningen. Hur kommer e-handeln att klara julleveranserna? Vad är det som skapar förseningar? Hur kan handeln bättre hantera logistiktoppen som sker under julen? Företagsekonomen Johan Hagberg forskar om konsumtion, e-handel och digitalisering av handeln och kan svara på frågor om e-handelns logistik.  
Johan Hagberg, professor i marknadsföring, telefon: 031–786 14 93, e-post: johan.hagberg@gu.se