Historik
Högskolan för scen och musik bildades 1 juli 2005 genom att dåvarande Musikhögskolan, Operahögskolan och Teaterhögskolan gick samman i en institution. Men både musikutbildningarna och de sceniska utbildningarna, inklusive lärarutbildningarna inom dessa områden, har en lång historia i Göteborg.
1916 - Göteborgs Orkesterskola bildas
År 1916 bildades Göteborgs orkesterskola vid Göteborgs orkesterförening. Tonsättaren Wilhelm Stenhammar som då hade varit orkesterns förste kapellmästare sedan 1907 var också ansvarig för orkesterskolans verksamhet. Lärarkåren utgjordes av konsertmästaren och stämledarna. Utbildningen kostade 75 kr per termin, men många elever fick hjälp av stadens mecenater. Elevunderlaget var drygt tio män och två kvinnor, och de duktigaste eleverna fick medverka vid orkesterns konserter.
1928 - Brand i Konserthuset
Fredagen den 13 januari brinner det i konserthuset på Heden. Byggnaden och många instrument försvinner i ett flammande jättebål. Brandkår och frivilliga lyckas dock langa ut det mesta av det omfattande orkesterbiblioteket (enligt en seglivad skröna ska avantgardisten och sedermera tv-profilen Sten Broman ha stått utanför byggnaden och slängt tillbaka en del noter i elden). Det dröjer till 1935 innan orkestern och skolan får ett nytt hem, då i Konserthuset på Götaplatsen.
1941 - Maria Schildknecht startar teaterskola
Maria Schildknecht startar en 2-årig teaterskola. Bland första årets elever finns Gertrud Fridh och Gösta Prüzelius, som kom att nå stor berömmelse inte minst genom sina roller i flera Ingmar Bergman-filmer såväl som tv-såpan Rederiet och i Disneys Djungelboken. 1947 knyts skolan till Stadsteatern och utbildningen blir treårig.
1954 - Göteborgs Musikkonservatorium grundas
Orkesterskolan blir Göteborgs Musikkonservatorium. Fyra år senare får den statsbidrag men saknar än så länge rätt att själv examinera studenterna, som är tvungna att åka till Stockholm för att få examen. Rektor Olof Ling blir en banbrytande ledargestalt och skolan växer till sig med nya utbildningar inom kyrkomusik och musikpedagogik och totalt ca 60 elever.
1954 - Gösta Ohlin: organist, körledare och lärare
Gösta Ohlin börjar arbeta som organist, körledare och lärare vid det nystartade Göteborgs musikkonservatorium. Han blir senare både professor i kördirigering, erhåller Norrbymedaljen och utses till årets körledare 1987. Under åren 1978–1983 var Ohlin prefekt på Musikhögskolan. Dessutom startade han skolans kammarkör.
På bilden: Gösta Ohlins Vokalensemble
1964 - Statens skola för scenisk utbildning
Skådespelarutbildningen blir en fristående högskola under namnet Statens skola för scenisk utbildning (Scenskolan) och får egna lokaler samtidigt som kopplingen till Stadsteatern upphör. Nu startas även en treårig operautbildning. Samma år lämnar konservatoriet Konserthuset på Götaplatsen och flyttar in i egna lokaler på Ekmansgatan 7.
1966 - Yat Malmgren till skådespelarutbildningen
Mitt i en framgångsrik karriär som dansare och teaterpedagog i London, med elever som Sean Connery och Anthony Hopkins, kommer Yat Malmgren (1916–2002) till skådespelarutbildningen i Göteborg 1966. Med sig har han en ny metod, populärt kallad Yat-tekniken, som får avgörande betydelse både för skolan och för svensk teater i stort, och som än idag är en av grundstenarna i scenutbildningarna vid Högskolan för scen och musik. År 2000 promoveras Yat Malmgren till hedersdoktor vid Göteborgs universitet. Malmgrenstudion i huset Artisten är uppkallad efter honom.
1966 - Gunnar Sjöström: pianist, rektor, professor
Gunnar Sjöström (1928-2018) tillträder som rektor för Göteborgs musikkonservatorium. Sjöström, som är en framstående konsertpianist, blir senare också konstnärlig professor i interpretation vid Musikhögskolan med ansvar för diplomutbildning och konstnärligt utvecklingsarbete (1984–94). Utbildningar i afroamerikansk musik samt folk- och världsmusik startas bland annat genom Sjöströms initiativ. Den största konsertsalen i huset Artisten bär hans namn.
1971 - Musikhögskolan i Göteborg
Musikkonservatoriet förstatligas och blir Musikhögskolan i Göteborg med ca 100 studenter. Nu startar Särskild Ämnesutbildning i Musik (SÄMUS). På initiativ av bland andra Jan Ling vänder sig utbildningen inte bara till klassiska musiker utan innehåller också jazz, pop, rock och folkmusik – och öppnar för det som senare ska bli utbildningar i improvisation och världsmusik. SÄMUS håller till på Viktoriagatan, där man också bygger en elektronmusikstudio.
1974 - Märta Schéle: sångerska, lärare, professor
Sångerskan Märta Schéle (1936-2016) börjar arbeta som lärare inom ramen för Sämusutbildningen. Senare, som professor vid Musikhögskolan vid Göteborgs universitet utforskar hon också förhållandet mellan ord och ton i den klassiska romanslitteraturen. Hon tilldelas den kungliga medaljen Litteris et Artibus och blir ledamot av Kungliga Musikaliska Akademien 1983. Märta Schéle avled i september 2016.
1975 - Doreen Cannon till teaterutbildningarna
Doreen Cannon börjar som gästprofessor vid teaterutbildningarna i Göteborg och kommer att fortsätta till sin död 1995. Cannon, som fått ge namn åt en sal i huset Artisten, var en framgångsrik teaterpedagog vid såväl Drama Center som RADA i London, med elever som Pierce Brosnan, Colin Firth och Rachel Weisz. Hon förde vidare och utvecklade undervisningsmetoder från Uta Hagen, som hon själv var elev till i New York. Hennes gärningar har haft stor betydelse för alla sceniska utbildningar på Högskolan för scen och musik och fortlever än i den delen av undervisningen som numera kallas för “aktion och aktivitet”.
1976 - Individuella programmet
För att ge plats åt eftersatta musikstilar som tidig musik, jazz, visor och nutida musik startas Individuella programmet.
1977 - Teater- och Operahögskolan
Genom högskolereformen blir Scenskolan en institution inom Göteborgs universitet och byter namn till Teater- och Operahögskolan. Samma sak händer med Musikhögskolan och från 1978 ingår tvåämnesutbildningen för lärare (tidigare SÄMUS) i musikutbildningarna. 1985 blir även musikvetenskap en avdelning inom Musikhögskolan.
1979 - Frantisek Veres: prefekt
Frantisek Veres blir prefekt vid Teater- och operahögskolan. Vid det laget har han redan undervisat Yat-metoden på skolan sedan 1973, då han tog över efter Yat Malmgren. Dessförinnan verkade Veres som skådespelare och pantomimartist i Tjeckoslovakien, fram till Warszawapaktens invasion 1968. Efter studier i London vidgade han sin konstnärliga och pedagogiska verksamhet till koreografi och regi inom såväl talteater som opera. Veres utnämns 1991 till professor i scenisk gestaltning.
1985 - På väg mot pedagogisk forskning
Den första forskningsförberedande kursen i musikpedagogik startas vid Musikhögskolan i Göteborg, vilken kommer att bli startskottet för den pedagogiska forskning och forskarutbildning som idag finns vid Högskolan för scen och musik.
1992 - Artisten: Ett specialdesignat nytt hus
Efter att länge varit utspridda över ett stort antal byggnader flyttar nu Musikhögskolan och Teater- och Operahögskolan in i ett specialdesignat nytt hus vid Fågelsången. Artisten är en sammanbyggnad av gamla Kjellbergska flickskolan och ett nyskapat hus, ritat av Nyréns Arkitektkontor. Processen har varit komplicerad med felplacerade väggar och konkursdrabbade byggentreprenörer. Enligt chefsarkitekt Snorre Lindquist kom entréhallens cinnoberröda vägg till som en nödlösning när betongplattorna levererades med slarvigt slipad yta. Artisten vinner byggnadsstyrelsens utmärkelse för årets bästa hus.
Med konsertsal, orgel- och körsal, ensemblesal, teatrar, rörelsesalar, verkstad, otaliga studior och plats för 600 studenter är Artisten ett unikum i Norden. Huset invigs 18 september med Drottning Silvia som hedersgäst, och firandet pågår en hel vecka. Även avdelningarna för kulturvetenskap, dramatik och filmvetenskap flyttar in och stannar till 1997.
1992 - Musikalutbildning
Musikalutbildningen startar, först som ettårigt program för att så småningom bli treårigt – och än i dag det enda på högskolenivå i Sverige. De sceniska utbildningarna samlas nu under namnet ”Högskolan för Teater, Opera och Musikal vid Göteborgs universitet”.
1995 - Göteborg Organ Art Center
Göteborg Organ Art Center – GOArt etablerar sig på Artisten i en samverkan mellan Musikvetenskap och Musikhögskolan. GOArt är ett forskningscentrum för orglar och relaterade klaverinstrument, med fokus på deras historia, hur de byggs och spelas. Tre år senare invigs den franska symfoniska orgeln i 1800-talsstil som står i Ohlinsalen.
1997 - Improvisationsutbildning
Improvisationsutbildningen startar. En av de centrala personerna i framtagandet av utbildningen är Gunnar Lindgren som sedan SÄMUS-tiden har varit utbildningsledare för improvisationslinjen.
2000 - Konstnärliga fakulteten bildas
Nu bildas Konstnärliga fakulteten som samlar alla konstnärliga högskolor vid Göteborgs universitet. Samtidigt startar den konstnärliga forskarutbildningen.
2000 - Ny barockorgel invigs
Barockorgeln byggd vid GOArts orgelforskningsverkstad invigs i Örgryte nya kyrka och blir omgående en sensation i orgelvärlden.
2001 - Världsmusikutbildning
Nu startar världsmusikprogrammet, en treårig utbildning som utgör en mötesplats för musiker med bakgrund inom någon av alla världens folkmusiktraditioner. Studenterna kan också vara verksamma inom icke västerländsk konstmusik, t.ex. klassisk arabisk musik eller indisk konstmusik, eller blandformer med dessa.
2002 - Masterutbildning i symfoniskt orkesterspel
Den internationella Masterutbildningen i symfoniskt orkesterspel startar. Utbildningen ges på engelska och rekryterar studenter från hela världen. Sedan 2013 utgör studenterna tillsammans University of Gothenburg Symphony Orchestra, med Henrik Schaefer som konstnärligt ansvarig.
2004 - Gunilla Gårdfeldt: professor
Gunilla Gårdfeldt befordras till professor – som den första kvinnan vid Konstnärliga fakulteten. Hon har då varit verksam som skådespelare, sångare och regissör vid flera svenska teater- och musikinstitutioner samt som frilansare sedan 1950-talet. Som lärare vid Statens Scenskola i Göteborg och sedermera vid Högskolan för scen och musik har hon utvecklat ämnet scenisk och musikalisk kommunikation samtidigt som hon fortsatt regissera både musikal- och operastudenter samt drivit flera konstnärliga utvecklingsprojekt inom framför allt operaområdet. 1993 fick hon Göteborgs universitets pedagogiska pris.
2005 - Högskolan för scen och musik
Högskolan för scen och musik bildas och samlar alla konstnärliga utbildningar inom musik, scen och lärarprogrammen inom samma ämnesområden i en institution. Ingemar Henningsson utses till den nya institutionens första rektor, och Pia Muchin till biträdande rektor.
2011 - Lindbladstudion
Lindbladstudion heter avdelningen för elektronisk musik, ljud och media på Högskolan för scen och musik. Den är döpt efter Rune Lindblad, pionjär inom elektroakustisk musik, som var lärare vid dåvarande SÄMUS och Musikhögskolan i Göteborg 1970–1987. Hösten 2011 invigs avdelningens nybyggda och nyrenoverade studior Glaciär, Optica, Tora och Frage, namngivna efter kompositioner av Rune Lindblad. Studiorna används i första hand av studenter från utbildningarna i komposition, musik- och ljudproduktion, musikteori och individuella musikerutbildningen. Lindbladstudion är också en viktig resurs för forskning på Högskolan för scen och musik.
2016 - Jubileum
100 år efter att den första orkesterutbildningen startades blir den klassiska musikerutbildning på kandidatnivå internationell och undervisningen ges på engelska. Högskolan för scen och musik uppmärksammar 100-årsjubileet av stadens musikerutbildningar i en rad evenemang och samtal där vi blickar både bakåt och framåt i tiden och reflekterar kritiskt på de konstnärliga och pedagogiska utbildningarnas och forskningens roll i vår tid.
2016 - Danslärarprogrammet
Det nya programmet för ämneslärare i dans startar. Utbildningen har ett nära samarbete med Dans och Cirkushögskolan (DOCH) i Stockholm, och inriktningen har ett brett dansfokus men tar avstamp i genrerna jazz-, hiphop och modern/nutida dans.
2019 – Masterprogram i opera
Hösten 2019 startar ett nytt masterprogram i opera i nära samarbete med GöteborgsOperan. Programmet riktar sig till både svenska och utländska sångare.
2020 - Pandemi
För att bidra till minskad spridning av viruset covid-19 införs en rad restriktioner i samhället, som utgör stora utmaningar för kultursektorn och läroverken. På Högskolan för scen och musik genomförs en stor del av det pedagogiska arbetet på distans, och på kort tid utforskar studenter och medarbetare en mängd nya metoder för att skapa musik, scenkonst via videolänk eller andra teknologiska lösningar. All publik verksamhet stängs ner i Artisten, och istället streamas konserter och föreställningar via nätet.
2022 - Flytt
Under hösten flyttar verksamheten stegvis till ett antal olika ersättningslokaler. Under tiden ska delar av Artisten renoveras, och andra delar kommer rivas för att göra plats för ett helt nytt hus, Konstnärliga, som ska rymma både Högskolan för scen och musik och HDK-Valand. Det betyder att hela den Konstnärliga fakulteten vid Göteborgs universitet kommer finnas samlad intill Götaplatsen om några år.
2024 - Kandidatprogram i samtida traditionsmusik
Hösten 2024 byter världsmusikutbildningen namn till "Samtida traditionsmusik”, och redan hösten 2023 ändrades kraven för svenskkunskaper. Ändringarna ska göra programmet mer öppet och tillgängligt för sökande från hela världen som vill studera musik som förs vidare genom gehör och muntliga traditioner.
