Implementering och utvärdering

Kursen ges som en obligatorisk kurs i Masterprogrammet i offentlig förvaltning, 120 högskolepoäng. Kursen utgör tillsammans med kurserna Politiska styrmedel, 15 högskolepoäng (FH2105) och Masteruppsats i offentlig förvaltning, 30 högskolepoäng (FH2508) fördjupningstemat Policyanalys. Kursen kan även ges som fristående kurs.

För tillträde till kursen krävs kandidatexamen omfattande 180 högskolepoäng inom det samhällsvetenskapliga utbildningsområdet eller motsvarande svensk eller utländsk examen samt språkkunskaper motsvarande Svenska B/Svenska 3 och Engelska A/Engelska 5.

Studieobjektet i kursen är offentliga policyproblem och policyer, dvs. samhälleliga problem och deras lösningar i form av offentliga handlingslinjer samt de åtgärder som vidtas för att förverkliga handlingslinjerna. Kursen behandlar begrepp, teorier och metoder som rör implementering och utvärdering av policyer, samt frågor om ansvarsutkrävande.

I kursens första moment problematiseras begreppen policyproblem och policy utifrån olika teoretiska och epistemologiska perspektiv. I denna del av kursen ingår även att tydliggöra och förstå naturen och logiken hos en policy som är föremål för implementeringsanalys respektive utvärdering.

I kursens andra del behandlas teorier om implementering som beskriver och förklarar hur policys genomförs och omsätts i praktisk handling samt därtill hörande metoder för att studera implementering. Delkursen ger en översikt och jämförelse av hur frågor om implementering behandlas och studeras inom olika disciplinära ämnesområden.

Utvärdering som kunskapsområde är grunden tillämpningsorienterat och kursens tredje del har huvudsakligen en "hur gör man" inriktning. Här behandlas centrala begrepp och ansatser som förekommer i praktiskt utvärderingsarbete, men också den internationella akademiska diskurs som utgör utvärderingspraktikens teoretiska överbyggnad.

Utvärdering som kunskapsområde är i grunden praktiskt och tillämpningsorienterat, därför är det av central betydelse att kunna uppvisa förmåga att planera, motivera och diskutera dessa i olika tentamensuppgifter.

Efter godkänd kurs ska studenten kunna:

Kunskap och förståelse

• beskriva olika teoretiska förhållningssätt till begreppen policyproblem och policy, samt förklara vilken betydelse de får för studier av implementering och utvärdering
• beskriva och kritiskt värdera samhällsvetenskaplig begrepps- och teoribildning kring implementering inom olika ämnesområden
• beskriva och kritiskt värdera innebörden i begrepp, ansatser, modeller för utvärdering, samt teorier om utvärdering som praktik och samhällsfenomen.

Färdigheter och förmåga

• använda metoder för att tydliggöra och förstå naturen och logiken hos aktuella policyproblem och policys
• tillämpa teorier om implementering vid analys av olika policyförslag
• designa en teoribaserad utvärdering
• tillämpa teorier om utvärdering och perspektiv om ansvarsutkrävande på befintliga utvärderingar
• muntligt och skriftligt kommunicera resultatet av olika former av egna policyanalyser.

Värderingsförmåga och förhållningssätt

• jämföra och värdera teorier om implementering med avseende på relationen politik och förvaltning samt metodologiska aspekter
• kritiskt granska och reflektera över centrala frågor som behandlas i teorier om utvärdering
• värdera och analysera olika former av utvärderingspraktik i förhållande till teorier om utvärdering och perspektiv på ansvarsutkrävande.

Undervisningen sker i form av föreläsningar, obligatoriska seminarier och muntliga presentationer.

Undervisningsspråk: svenska.

Kursen examineras genom aktivt deltagande i obligatoriska seminarier samt muntliga och skriftliga tentamensuppgifter som genomförs såväl individuellt som parvis. Alla studenter ska även kommentera inlämningsuppgifter författade av annan student.

En student som missar enstaka examinerande seminarier kan komplettera skriftligt.

Om en student som har underkänts två gånger på samma examinerande moment önskar byta examinator inför nästa examinationstillfälle ska en sådan begäran bifallas om det inte finns särskilda skäl däremot (6 kap. 22 § HF).

Om en student har fått besked om pedagogiskt stöd från Göteborgs universitet med rekommendation om anpassad examination och/eller anpassad examinationsform kan examinator, i det fall det är förenligt med kursens lärandemål och förutsatt att inte orimliga resurser krävs, besluta att bevilja studenten anpassad examination och/eller anpassad examinationsform.

Om en kurs har avvecklats eller genomgått en större förändring ska studenten erbjudas minst två examinationstillfällen, utöver ordinarie examinationstillfälle. Dessa tillfällen fördelas under en tid av minst ett år, dock som längst två år efter det att kursen avvecklats. 

Om en student har fått besked om att denne uppfyller kraven för att vara student vid Riksidrottsuniversitetet (RIU-student) har examinator rätt att besluta om anpassning vid examination, om detta görs i enlighet med Lokala regler gällande RIU-studenter vid Göteborgs universitet.

På kursen ges något av betygen Väl godkänd (VG), Godkänd (G) och Underkänd (U).

För godkänt betyg krävs att alla tentamensuppgifter har bedömts med betyget G, samt aktivt deltagande på samtliga obligatoriska seminarier. Vid dessa obligatoriska seminarier ska studenten muntligt presentera och försvara sin skriftliga tentamensuppgift, samt kommentera en kurskamrats dito. För betyget Väl godkänd krävs att den avslutande tentamensuppgiften bedöms med betyget VG, samt att minst hälften av de övriga tentamensuppgifterna bedömts med betyget VG och resterande tentamensuppgifter bedömts med minst betyget G.

Kursen värderas skriftligt och muntligt. Resultatet och eventuella förändringar i kursens upplägg ska förmedlas både till de studenter som genomförde värderingen och till de studenter som ska påbörja kursen.