Judisk historia: tidigmodern tid till 1900-talets början

Kursen ger en övergripande inblick i judisk historia från tidigmodern tid till 1900-talets början. Geografiskt fokus är Europa, där vi gör nedslag på olika platser såväl i dess västra som östra delar, med exempel från Sverige. Kursen beskriver den judiska diasporans villkor och vardag under både diskriminering och jämlikhet. Kursen tar upp hur samhälleliga förändringar påverkade judisk partikularitet och tradition, vilket utmynnade i religiösa, politiska och kulturella fenomen såsom Haskalah, reformjudendom och chassidism, Bund och jiddishkulturen. Kursen gör också nedslag i historiska processer och fenomen som format judisk identitet genom tid och rum; såsom diaspora, migration, relationer till icke-judiska majoritetssamhällen, kamp för judars emancipation, nationalism och antisemitism.

Kursen är uppdelad i två delkurser:

Delkurs 1: Europas judiska minoritet (7,5 hp)

Kursen ger en övergripande kronologi över Europas judiska historia från tidigmodern tid till början av 1900-talet. Den fokuserar särskilt på hur icke-judiska samhällen, maktstrukturer eller ideologier har hanterat och skiftat respons gentemot judar som religiös och etnisk minoritet över tid.

Delkurs 2: Judiskt liv i diaspora (7,5 hp)

Kursen ger ett inifrånperspektiv på Europas judiska historia: här står judars agens, liv och drömmar i fokus. Kursen ger en inblick i judiska erfarenheter, vardagsliv, religiösa traditioner, kulturer och idéer och hur de har utvecklats från tidigmodern tid till tidigt 1900-tal.

Efter godkänd kurs ska studenten kunna:

Kunskap och förståelse

• Redogöra för den judiska historiens kronologi från tidigmodern tid till tidigt 1900-tal
• Redogöra för övergripande teman och fenomen som definierar judisk historia under tidsperioden

Färdigheter och förmåga

• Förklara och applicera relevanta analytiska begrepp inom judisk historia
• Diskutera samband och processer i den judiska diasporans historiska utveckling
• Diskutera judiska/icke-judiska relationer genom historien

Värderingsförmåga och förhållningssätt

• Utvärdera varierande historiska primärkällor kopplade till judisk historia
• Granska vetenskaplig forskning kring judisk historia

Kursen ges i form av föreläsningar, seminarier och när det gäller campuskurser, exkursioner/studiebesök.

Examination avser såväl innehållet i kurslitteraturen som innehållet i all undervisning. Kursen examineras genom skriftliga uppgifter/tentamina samt aktivt deltagande i obligatoriska undervisningsmoment.

Vid frånvaro från obligatoriska kursmoment ges möjlighet till komplettering i samråd med kursansvarig lärare. Student som erhållit betyget godkänd har ej rätt till förnyad prövning för att erhålla högre betyg.

Om student som underkänts två gånger på samma examinerande moment önskar byte av examinator inför nästa examinationstillfälle, bör sådan begäran inlämnas skriftligt till institutionen och ska bifallas om det inte finns särskilda skäl däremot (HF 6 kap 22§).

Om student fått rekommendation från Göteborgs universitet om särskilt pedagogiskt stöd kan examinator, i det fall det är förenligt med kursens mål och förutsatt att inte orimliga resurser krävs, besluta att ge studenten en anpassad examination eller alternativ examinationsform.

I det fall en kurs har upphört eller genomgått större förändringar ska student garanteras minst tre examinationstillfällen (inklusive ordinarie examinationstillfälle) under en tid av minst ett år, dock som längst två år efter det att kursen upphört/förändrats. Vad avser praktik och verksamhetsförlagd utbildning gäller motsvarande, men med begränsning till endast ett ytterligare examinationstillfälle.

På kursen ges något av betygen Väl godkänd (VG), Godkänd (G) och Underkänd (U). För betyget VG på hela kursen krävs VG på båda delkurserna.

Resultatet och eventuella förändringar i kursens upplägg ska förmedlas både till de studenter som genomförde värderingen och till de studenter som ska påbörja kursen.