Kursplan

Metod och vetenskapliga teorier, kurs 1

Kurs
PDA330
Avancerad nivå
15 högskolepoäng (hp)

Om kursplanen

Diarienummer
GU 2024/307
Ikraftträdandedatum
2025-01-20
Beslutsdatum
2024-06-03
Gäller från termin
Vårterminen 2025
Beslutsfattare
Institutionen för pedagogik och specialpedagogik

Kursens moduler

Deltagande i fem seminarier, 5 Högskolepoäng
Fyra skriftliga inlämningsuppgifter, 4 Högskolepoäng
Individuellt paper och seminarium, 6 Högskolepoäng

Inplacering

Kursen kan ges som fristående kurs.

Kursen kan ingå i följande program: Pedagogik, masterprogram (S2PED)

Behörighetskrav

För tillträde till kursen krävs kandidatexamen i ett samhällsvetenskapligt alternativt utbildningsvetenskapligt ämne, eller en lärarexamen inklusive examensarbete om minst 15 hp eller motsvarande, samt godkända kurser om 15 hp på avancerad nivå inom ett utbildningsvetenskapligt ämne.

Innehåll

Kursen behandlar vetenskapsteori och metod i relation till forsknings- och utredningsarbete inom pedagogisk verksamhet. Skilda forskningsansatser behandlas under kursen med avseende på metodologi och repertoar av metoder inom respektive ansats. Forskningsetiska principer, dilemman och överväganden problematiseras, och ställning tas till forskningsetiska frågor vid forskningsprocess och utvecklingsarbete. Forskningens betydelse för samhället, det pedagogiska kunskapsområdet, samt pedagogisk yrkesutövning belyses och diskuteras. Forskning och kunskapsutveckling diskuteras även utifrån en praxisnära grund där konstruktivt kritiska och därmed utvecklingsinriktade frågor är en utgångspunkt. I kursen läggs också vikt på att träna förmågan att konstruera datainsamlingsinstrument, samla in data genom dessa instrument, samt att kunna presentera insamlade data.

På avancerad nivå är vetenskaplig kommunikation avgörande varför träning sker i både skriftlig och muntlig kommunikation under kursen. Studenterna övas vidare i kritiskt förhållningssätt genom att granska vetenskapliga publikationer inom sina områden, samt diskutera hur vetenskapliga metoder har använts och ge förslag på alternativa metoder, tillämpningar och utföranden. I kursen används det kollaborativa samtalet som ett uttryck för demokratisk kunskapsbildning där aspekter av jämställdhet, jämlikhet och likvärdighet inryms.

Mål

Efter godkänd kurs ska studenten kunna:

Kunskap och förståelse 

  • Redogöra för olika datainsamlings- och analysmetoder med relevans för pedagogisk forskning.

Färdigheter och förmåga

  • Jämföra vetenskapsteoretiska traditioner inom den pedagogiska disciplinen.
  • Konstruera och pröva ut datainsamlingsinstrument utifrån en vald frågeställning med relevans för pedagogisk verksamhet.
  • Använda former för presentation, argumentation och respons för utveckling av konstruktiva, vetenskapligt underbyggda dialoger.

Värderingsförmåga och förhållningssätt

  • Kritiskt granska relationen mellan vetenskapsteori, forskningsfrågor, metod och analys.
  • Ta ställning till forskningsetiska frågor vid forskningsprocesser och utvecklingsarbete.
  • Diskutera vetenskapens betydelse i samhället, samt forsknings- och utvecklingsarbetes inverkan på pedagogisk verksamhet.

Hållbarhetsmärkning

Ingen hållbarhetsmärkning.

Former för undervisning

Kursen genomförs med hjälp av föreläsningar, seminarier som förutsätter aktivt och förberett deltagande, och workshops.

Undervisningsspråk: svenska

Undervisningsinslag och kurslitteratur på engelska förekommer.

Examinationsformer

Bedömning sker genom:

  1. Aktivt och förberett deltagande i fem seminarier (5 hp).
  2. Fyra mindre skriftliga inlämningsuppgifter (4 hp).
  3.  Ett individuellt paper (5 hp) som också presenteras och diskuteras muntligt vid seminarium (1 hp).

Om student som underkänts två gånger på samma examinerande moment önskar byte av examinator inför nästa examinationstillfälle, bör sådan begäran inlämnas skriftligt till institutionen och ska bifallas om det inte finns särskilda skäl däremot (HF 6 kap 22§).

Om student fått rekommendation från Göteborgs universitet om särskilt pedagogiskt stöd kan examinator, i det fall det är förenligt med kursens mål och förutsatt att inte orimliga resurser krävs, besluta att ge studenten en anpassad examination eller alternativ examinationsform.

I det fall en kurs har upphört eller genomgått större förändringar ska student garanteras minst tre examinationstillfällen (inklusive ordinarie examinationstillfälle) under en tid av minst ett år, dock som längst två år efter det att kursen upphört/förändrats.

Betyg

På kursen ges något av betygen Väl godkänd (VG), Godkänd (G) och Underkänd (U).

Tvågradig skala, Godkänt (G) eller Underkänt (U), används i bedömningen av seminarierna.

Skriftliga inlämningsuppgifter och individuellt paper bedöms utifrån den tregradiga skalan. Betyget på de fyra skriftliga inlämningsuppgifterna sker utifrån en sammanvägd bedömning av dessa, och betyget sätts när samtliga fyra uppgifter är klara och examinerade.

För att nå betyget Godkänd (G) på kursen krävs att samtliga ovan nämnda examinerande moment genomförts och godkänts.

För att nå betyget Väl godkänd (VG) krävs, utöver det som anges ovan i förra stycket, att minst 9 hp getts bedömningen VG av examinerande lärare. Specifika bedömningskriterier för examinationsuppgifterna anges i kursguide.

Kursvärdering

Kursvärdering görs i relation till kursens lärandemål och innehåll och genomförs i slutet av kursen genom en individuell skriftlig enkät på kursens lärplattform. Fortlöpande muntliga samtal om kursens innehåll och form görs kontinuerligt i samband med kurstillfällena. Resultat och eventuella förändringar i kursens upplägg ska förmedlas till de studenter som genomförde kursvärderingen samt till de studenter som ska påbörja kursen.

Övriga föreskrifter

Nätbaserad information och kommunikation via lärplattform används och tillgång till dator med internetuppkoppling krävs.