Metoder för socialt hållbar planering

Kursen ges som fristående kurs. Kursen är en färdighetskurs på fortsättningsnivå i kulturgeografi med inriktning mot samhällsplanering. Kursen är del av den rekommenderade studiegången men är ej obligatorisk för examen i kulturgeografi.

För tillträde till kursen krävs minst 60 hp i kulturgeografi, geografi eller motsvarande.

Syftet med kursen är att introducera arbetssätt och metoder som används inom fysisk planering med fokus på social hållbarhet. Exempelvis kan det vara social konsekvensbedömning (SKB), könsuppdelad statistik, medborgardeltagande och normkritik, och att sätta dessa i ett teoretiskt sammanhang. Delar av kursen beaktar specifikt hur kvantitativa metoder kan användas i analyser med fokus på social hållbarhet. Genom praktiskt arbete ska studenten utveckla kunskap om och färdigheter i genomgångna arbetssätt/metoder, samt utveckla ett kritiskt förhållningssätt till metodernas form och resultat. Kursen omfattar två huvudsakliga moment: 1) individuella övningar, 2) ett grupparbete.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna:

Kunskap och förståelse

1. Beskriva berörda planeringsmetoder med fokus på social hållbarhet.
2. Förklara det teoretiska sammanhanget bakom berörda planeringsmetoder.
3. Motivera valet av kvantitativ metod för analyser med fokus på social hållbarhet

 Färdighet och förmåga

1. Vissa grundläggande färdigheter i och förmåga att tillämpa urval av de berörda planeringsmetoderna med fokus på social hållbarhet, inklusive kvantitativa metoder.

Värderingsförmåga och förhållningssätt

1. Motivera tillämpningen av berörda planeringsmetoder i lösningen av utvalda hållbarhets-/planeringsproblem.
2. Granska kritiskt och värdera tillämpningen av de berörda metoderna i lösningen av utvalda hållbarhets-/planeringsproblem.

Läraktiviteter på kursen är föreläsningar, litteraturstudier, seminarier/gruppdiskussioner, individuella övningar, grupparbete, och handledning. Kursen har delvis ett flipped classroom-upplägg som bl.a. innebär att en del av föreläsningarna är inspelade, och att temat för dessa behandlas i seminarium/gruppdiskussioner.

Om student som underkänts två gånger på samma examinerande moment önskar byte av examinator inför nästa examinationstillfälle, bör sådan begäran inlämnas skriftligt till institutionen och ska bifallas om det inte finns särskilda skäl däremot (HF 6 kap 22§).

Om student fått rekommendation från Göteborgs universitet om särskilt pedagogiskt stöd kan examinator, i det fall det är förenligt med kursens mål och förutsatt att inte orimliga resurser krävs, besluta att ge studenten en anpassad examination eller alternativ examinationsform.

I det fall en kurs har upphört eller genomgått större förändringar ska student garanteras minst tre examinationstillfällen (inklusive ordinarie examinationstillfälle) under en tid av minst ett år, dock som längst två år efter det att kursen upphört/förändrats. Vad avser praktik och verksamhetsförlagd utbildning gäller motsvarande, men med begränsning till endast ett ytterligare examinationstillfälle.

På kursen ges något av betygen Utmärkt (A), Mycket bra (B), Bra (C), Tillfredställande (D), Tillräcklig (E) och Underkänd (F). För att erhålla ett godkänt betyg (A-E) på kursen krävs ett godkänt resultat på samtliga examinerande moment. Betyget på kursen som helhet vägs samman av resultatet på de examinerande momenten och sätts i förhållande till fastställd betygsskala.

Resultatet och eventuella förändringar i kursens upplägg ska förmedlas både till de studenter som genomförde värderingen och till de studenter som ska påbörja kursen.

Jämlikhetsaspekten beaktas i innehåll, litteratur och utvärdering. Internationella förhållanden beaktas i innehåll och litteratur.

I kursen används en digital lärplattform. Därför krävs tillgång till dator och internet. För åtkomst till kurslitteratur krävs tillgång till GU-kort/Bibliotekskort.

Kursen får inte inräknas i examen tillsammans med kursen KGG140, KGG170, KGG171.