Miljö- och fysisk planering

Kursen ges både som fristående kurs inom program. Kursen är en obligatorisk kurs på Samhällsanalysprogram i ekonomisk historia och kulturgeografi (S1SAP), Samhällsvetenskapligt miljövetarprogram (S1SMI) för de som väljer inriktning mot kulturgeografi inom ramen för sina programstudier. Kursen är en fortsättningskurs i kulturgeografi obligatorisk för examen.

För tillträde till kursen krävs minst 22,5hp kulturgeografi, geografi, samhällsgeografi eller motsvarande.

Kursen behandlar fysisk planering med koppling till miljöfrågor ut ett geografiskt perspektiv. Såväl flöden av ämnen som användingen av mark och vatten behandlas. Fokus ligger på samhällets arbete med och perspektiv på fysisk planering och resurshushållning med fokus på miljöarbete på olika nivåer. Metoder för fysisk planering och miljöplanering testas genom aktivt fältarbete. I kursen ingår praktiska övningar som kopplar samman komplexa frågeställningar med aktuella samhällsproblem och utmaningar

Kunskap och förståelse

1. Visa grundläggande förståelse för samhällets rumliga organisation utifrån fysiska, ekonomiska och sociala processer.

2. Visa förståelse för samhällets mål för hållbar utveckling, samt de målkonflikter och intresseavvägningar som deta perspektiv medför, framförallt i relation till fysisk planering och i miljöfrågor.

Färdighet och förmåga

3. Tillämpa olika geografiska metoder i fält samt redogöra för betydelsen av att göra fältarbete.

4. Söka, välja ut och analysera relevant litteratur (litteratursökning).

Värderingsförmåga och förhållningssätt

5. Kritiskt värdera betydelsen av fysisk planering för att hantera miljöproblem och frågor som rör hushållning av mark och vatten.

Undervisningen består av föreläsningar, övningar, fältarbete och seminarier

Lärandemålen examineras genom skriftlig tentamen och en övning. Övningsdelen examineras i flera delar: deltagande i fältstudier, skriftlig rapport och muntlig presentation. Den student som inte närvarar vid obligatoriska moment eller inte lämnar in skriftliga rapporter inom föreskriven tid måste göra kompletteringsuppgifter för att bli godkänd på kursen.

Om student som underkänts två gånger på samma examinerande moment önskar byte av examinator inför nästa examinationstillfälle, bör sådan begäran inlämnas skriftligt till institutionen och ska bifallas om det inte finns särskilda skäl däremot (HF 6 kap 22§).

Om student fått rekommendation från Göteborgs universitet om särskilt pedagogiskt stöd kan examinator, i det fall det är förenligt med kursens mål och förutsatt att inte orimliga resurser krävs, besluta att ge studenten en anpassad examination eller alternativ examinationsform.

I det fall en kurs har upphört eller genomgått större förändringar ska student garanteras minst tre examinationstillfällen (inklusive ordinarie examinationstillfälle) under en tid av minst ett år, dock som längst två år efter det att kursen upphört/förändrats. Vad avser praktik och verksamhetsförlagd utbildning gäller motsvarande, men med begränsning till endast ett ytterligare examinationstillfälle.

På kursen ges något av betygen Utmärkt (A), Mycket bra (B), Bra (C), Tillfredställande (D), Tillräcklig (E) och Underkänd (F). För att erhålla ett godkänt betyg (A-E) på kursen krävs närvaro på obligatoriska moment samt ett godkänt resultat på samtliga examinerande moment. Betyget på kursen som helhet vägs samman av resultatet på de examinerande momenten och sätt i förhållande till fastställd betygskala.

Vid kursens slut genomförs en kursutvärdering. Resultatet och eventuella förändringar i kursens upplägg ska förmedlas både till de studener som genomförde värderingen och till de studener som ska påbärja kursen.

I kursen används en virtuell lärplattform för digital kommunikation mellan lärare och kursdeltagare samt mellan kursdeltagare. Därför krävs tillgång till dator och Internet.

Kursen kan inte inräknas i examen tillsammans med kursen KGG101 eller KGG1EP.