Miljön behöver statsvetarnas perspektiv
Är du intresserad av miljöpolitik och vill lära dig mer om varför individer, politiska beslutsfattare eller organisationer agerar som de gör i miljöfrågor? Då är kursen ”Miljöpolitik i teori och praktik” något för dig. Vi har pratat med de ansvariga för kursen, Felicia Robertson och Niklas Harring, om varför statsvetarnas perspektiv är så viktiga för en hållbar framtid.
Luftföroreningar, havsförsurning, klimatförändringar, massutrotningen av arter – listan på miljöproblem kan göras lång, och inom universitetsvärlden arbetar många discipliner tvärvetenskapligt för att belysa dem ur olika perspektiv. Naturvetare kartlägger och förklarar förändringar i våra ekosystem. Ingenjörer arbetar med innovationer för en mer resurseffektiv energiförsörjning, och ekonomer och jurister diskuterar olika typer av styrmedel. För att bara nämna några exempel.
Men för att förklara varför både medborgare och beslutsfattare prioriterar vissa miljöfrågor och struntar i andra, krävs en förståelse för hur miljöpolitik fungerar. Det är där statsvetarna kommer in i bilden.
– På den här kursen diskuterar vi centrala statsvetenskapliga begrepp som demokrati, legitimitet och rättvisa och studenterna får lära sig analysera politik kring miljöfrågor på både nationell och internationell nivå, säger Niklas Harring.
Lockar blandad studentgrupp
Kursen tar upp olika forskningsperspektiv som fokuserar på ett effektivt miljösamarbete. Allt från individens och partiers engagemang och agerande, institutioners förmåga att implementera politiska beslut, till staters roll i att förhandla om och ta fram miljöpolicys, kan analyseras och förstås med statsvetenskapliga perspektiv.
Felicia Robertson rekommenderar alla som är intresserade av miljöfrågor att läsa kursen. Hittills har den lockat allt från psykologer och ekonomer till ingenjörer och biologer som har miljö som gemensamt intresse. Felicia Robertsons eget engagemang började redan i barndomen.
– När jag var liten brukade min mormor ta med mig ut för att ta hand om vår skog. Hon lärde mig att vi behöver värna om naturen. Den som är intresserad av miljöfrågor känner ofta frustration över att vi inte gör tillräckligt för att motverka klimatförändringar och för att skydda vår gemensamma miljö. Vår kurs erbjuder en bred kunskap om vilka problem och lösningar som finns i miljöpolitiken.
Lärare som också forskar
Det är två mycket kompetenta lärare som ansvarar för kursen. Niklas Harring är docent och forskare och Felicia Robertson är doktorand, båda inom miljöpolitik. Studenter på kursen får ta del också av deras forskning.
Niklas forskar om människors motstånd och acceptans för politiska styrmedel, som exempelvis klimatskatter.
– Det är spännande att människor i hög grad är oroade för klimatförändringar samtidigt som de gör motstånd mot vissa typer av åtgärder för att hantera detta problem. Jag försöker förstå det gapet, som i högsta grad handlar om politik. På kursen diskuterar vi i vilken grad människor anser att styrmedel är rättvisa och vem som drabbas, och i vilken utsträckning man litar på de aktörer som föreslår och inför åtgärder.
Felicia Robertsons doktorsavhandling handlar om hur viktigt andras agerande är för vårt eget beslutsfattande. Människors inställning till återvinning är ett exempel på det.
– För att människor ska vilja fortsätta återvinna saker är det viktigt att de ser att andra också drar sitt strå till stacken. I kursen knyter vi an till detta när vi pratar om individers vilja att demonstrera, partiers vilja att föreslå miljöpolicy som beror på om de tror att befolkningen kommer stötta policyn, och slutligen staters vilja att ställa högre klimatambitioner i internationella förhandlingar.
Göteborgs universitet är bra på miljöpolitik
Det forskas mycket på området. På Göteborgs universitet är statsvetare engagerade i miljöpolitiska frågor inom forskargruppen Centre for Environmental Political Studies. Både Felicia Robertson och Niklas Harring är dessutom knutna till Centrum för studier av kollektivt handlande (CeCAR), som försöker förstå förutsättningarna för att lösa storskaliga samarbetsproblem, som exempelvis klimatförändring och massutrotningen av arter.
På frågan om det finns några goda exempel på miljöproblem som åtgärdats, eller där utveckling för miljön går åt rätt håll, svarar Niklas Harring så här.
– Det är lätt att bli dyster när man hör hur hela ekosystem hotas. Samtidigt är det viktigt att dra lärdom av samhällen som lyckats hantera lokala luftföroreningar och införa hållbara system för naturresursförvaltning. Det är viktigt att förstå hur teknisk utveckling och sociala processer samverkar med maktpolitiska och demokratiska processer, och det är det vi lär ut på den här kursen.
