På SMIL kunde jag kombinera mina intressen för miljö och för samhällsutveckling
Therese läste miljöplanering, tog examen 2019 och jobbar nu som konsult.
Varför valde du att läsa på Smilprogrammet?
Jag visste att jag ville läsa och jobba med miljöfrågor - och samhällsfrågor. Jag började två olika miljöutbildningar som var mer renodlad miljö innan jag hoppade av för att börja på SMIL istället. Där kände jag ganska snabbt att jag hittat rätt, eftersom jag nu kunde kombinera mitt intresse för miljö med mitt intresse för samhällsutveckling.
Vad har du gjort efter avslutade studier på programmet?
Direkt efter examen sommarjobbade jag på Trafikverket. Därefter läste jag en praktikkurs på 15 hp för att skaffa erfarenhet och knyta kontakter. När praktiken var slut hade jag fått jobberbjudande från både praktikplatsen och det företag jag jobbar på nu.
Vad gör du nu?
Jag jobbar som miljökonsult med fokus på planerings- och etableringsfrågor.
Främst arbetar jag med miljöanmälningar och miljötillståndsärenden där jag hjälper kunder att anmäla eller få tillstånd att etablera sina (nya) verksamheter. I arbetet genomför och samordnar jag platsspecifika utredningar, samråder med kommun och länsstyrelse, tar fram underlag som bland annat miljökonsekvensbeskrivningar och hjälper kunden från beställning till ett färdigt tillstånd. Det kan handla om etablering av kemtvätt, djurhållning, vindbruks- eller solcellsparker och mycket mer. Jag arbetar även med arbetsmiljöfrågor och interna frågor på företaget.
Vad känner du är den största nyttan med din utbildning från Smilprogrammet?
Jag gick Kulturgeografi vilket innebär att jag pluggade miljö och samhällsplanering. Under utbildningen läste vi bland annat GIS, vilket har visat sig vara otroligt attraktivt att ha på CV:t. GIS är något som jag nu jobbar väldigt mycket med och jag är glad att jag läst det.
Om du skulle ge några råd till dagens studenter vad skulle det vara då?
När jag pluggade förstod jag inte hur jag skulle ha tid att engagera mig i olika projekt vid sidan av studier, arbete och privatliv. Men under mitt sista år gjorde jag det i alla fall, vilket startade något jag bara kan beskriva som en positiv snöbollseffekt. Ett studentprojekt ledde till ett större, vilket ledde till något ännu större, vilket ledde till ett sommarjobb, vilket ledde till en praktikplats, vilket ledde till att jag lämnade skolan med två riktigt bra jobberbjudanden. Inget av ovanstående hade hänt om jag inte gått på det första mötet för det första studentprojektet. Så mitt tips är: Gör det bara.
Allt som visar på engagemang och erfarenheter är bra på ett CV, så oavsett om du åker på utbytesstudier, gör ett studentprojekt, går med i studentkåren, volonterar eller jobbar extra så är det värdefullt.