Pedagogik som disciplin, forskning och verksamhetsutveckling, kurs I

Kursen ingår i S2PED Pedagogik, masterprogram. Kursen kan också ges som fristående kurs.

Huvudområde: Pedagogik

För tillträde till kursen krävs Kandidatexamen i ett samhällsvetenskapligt alternativt utbildningsvetenskapligt ämne, eller en lärarexamen inklusive examensarbete (självständigt arbete) om minst 15 hp eller motsvarande.

Kursen behandlar olika delar inom pedagogik som disciplin såsom undervisning, utbildning och uppfostran. Kursens fokus riktas mot hur pedagogik som disciplin växer fram historiskt, främst ur ett svenskt perspektiv. Centralt i detta är relationen mellan
denna historiska utveckling och masterprogrammets inriktningar med pedagogik, specialpedagogik och utbildningsledarskap. Främst berörs villkor för kunskapsbildningen och relationen mellan olika nivåer, från samhället till system och institution, till individ. 

Kursen är indelad i tre centrala områden:

1. Pedagogik som disciplin
2. Pedagogik, styrning och reformer
3. Pedagogisk forskning och utveckling av verksamheter

1. Pedagogik som disciplin
I detta område ges en överblick över pedagogik som disciplin och dess historiska framväxt. Området behandlar relationen till och betydelsen av olika discipliner såsom filosofi, psykologi och sociologi. Vidare behandlas olika teorier om undervisning, utbildning och uppfostran, med begrepp som lärande, utveckling, socialisation, reproduktion och demokrati.

2. Pedagogik, styrning och reformer
Området rör samspelet mellan politiska och pedagogiska processer, såsom styrning och påverkan av olika formella, icke-formella och informella verksamheter (till ex. skola,
kurs- och föreningsverksamheter, vård och omsorg, familj och kamratgrupper). Området berör dessutom ett antal styr- och regleringsformer (till ex. läroplaner eller andra styrdokument) som hör samman med samhällsförändringar och olika utmaningar
och förändringar globalt och nationellt (till ex. klimat, ekonomi och migration).

3. Pedagogisk forskning och utveckling av verksamheter
Området rör samspelet mellan pedagogisk forskning och utvecklingen av olika verksamheter. Dit hör hur olika teorier används i forskning och utveckling av pedagogiska verksamheter. Centrala frågor i detta område rör utbildningsledarskap
och framväxten av en skola för alla med perspektiv på maktrelationer, jämställdhet, inkludering samt skol- och professionsutveckling.

Efter godkänd kurs ska studenten kunna:

Kunskap och förståelse
• Redogöra för den historiska framväxten av pedagogik som disciplin.
• Beskriva relationen till och betydelsen av ett antal olika vetenskapliga discipliner för pedagogikens framväxt och utveckling.

Färdigheter och förmåga
• Jämföra olika teorier inom pedagogikdisciplinen.
• Analysera utvecklingen av en eller flera pedagogiska verksamheter utifrån relevanta teorier.
• Analysera samspelet mellan pedagogik som disciplin och utbildningssystems framväxt och förändring.
• Analysera processer av differentiering och reproduktion med exempel i olika pedagogiska verksamheter samt hur de har förändrats över tid.

Värderingsförmåga och förhållningssätt
• Kritiskt reflektera över betydelsen av teoretiska perspektiv i pedagogisk forskning samt i pedagogiska verksamheter.
• Analysera konsekvenserna av politiska villkor och styrning för olika pedagogiska verksamheter.
• Kritiskt granska på vilket sätt samhälleliga förändringar får betydelse för olika verksamheter, grupper och professioner när det gäller jämställdhet, inkludering och delaktighet.

Kursen består av föreläsningar, litteraturseminarier, grupparbeten, muntliga redovisningar och ett självständigt arbete som redovisas skriftligt.

Undervisningsspråk: svenska
Undervisningsinslag och kurslitteratur på engelska kan förekomma.

Bedömning sker genom en skriftlig individuell inlämning (9 hp) och deltagande på tre examinerande seminarier som sker löpande under kursen (6 hp). 

Komplettering av den individuella inlämningen kommer att medges.

• Om en student som har underkänts två gånger på samma examinerande moment önskar byta examinator inför nästa examinationstillfälle ska en sådan begäran bifallas om det inte finns särskilda skäl däremot (6 kap. 22 § HF).
• Om en student har fått besked om pedagogiskt stöd från Göteborgs universitet med rekommendation om anpassad examination och/eller anpassad examinationsform kan examinator, i det fall det är förenligt med kursens lärandemål och förutsatt att inte orimliga resurser krävs, besluta att bevilja studenten anpassad examination och/eller anpassad examinationsform. 
• Om en kurs har avvecklats eller genomgått en större förändring ska studenten erbjudas minst två examinationstillfällen, utöver ordinarie examinationstillfälle. Dessa tillfällen fördelas under en tid av minst ett år, dock som längst två år efter det att kursen avvecklats. Vad gäller praktik och verksamhetsförlagd utbildning (VFU) gäller motsvarande, men med begränsning till endast ett ytterligare examinationstillfälle. 
• Om en student har fått besked om att denne uppfyller kraven för att vara student vid Riksidrottsuniversitetet (RIU-student) har examinator rätt att besluta om anpassning vid examination, om detta görs i enlighet med Lokala regler gällande RIU-studenter vid Göteborgs universitet.

På kursen ges något av betygen Väl godkänd (VG), Godkänd (G) och Underkänd (U).

För att nå betyget Godkänd (G) krävs att samtliga examinerande moment är bedömda som godkända.

För att nå betyget Väl godkänt (VG) krävs VG på den skriftliga individuella inlämningen samt Godkänt (G) på de tre seminarierna.

Kursvärdering görs i relation till kursens lärandemål och innehåll och genomförs i slutet av kursen genom en individuell skriftlig enkät på kursens lärplattform. Resultatet och eventuella förändringar i kursens upplägg ska förmedlas både till de studenter som genomförde värderingen och till de studenter som ska påbörja kursen.

Nätbaserad information och kommunikation via lärplattform används och tillgång till dator med internetuppkoppling krävs.