Pedagogik som disciplin, forskning och verksamhetsutveckling, kurs I

Litteraturlista
Obligatorisk litteratur
Ahlberg, A. (2015). Specialpedagogik i ideologi, teori och praktik: att bygga broar (2 uppl.). Liber. (Kapitel 1 och 2, 49 sid.)

Ahlström, K-G. (2011). The origin of special education. Education Inquiry, 2(2), 179–192. https://doi.org/10.3402/edui.v2i2.21972 (14 sid.)

Ahlström, K-G. (1998). Svensk pedagogik i internationell belysning. Pedagogisk Forskning i Sverige, 3(1), 36-53. (17 sid.)

Beach, D. (2018). Structural Injustices in Swedish Education: Academic selection and educational inequalities. Springer. (346 sid.)

Beach, D., Öhrn, E., Angervall, P., Dovemark, M., Gustafsson, J., Ottemo, A., Schwartz, A., & Wyndhamn, A-K. (2013). Power, education, democracy and structural social relations. I I. Wernersson & I. Gerrbo (Red.), Differentieringens janusansikte. En antologi från Institutionen för pedagogik och specialpedagogik vid Göteborgs universitet (s. 189–223). (Gothenburg Studies in Educational Sciences, 347). Göteborgs universitet. (34 sid.)

Blossing, U. (2022). The Hierarchist Way of School Development in Sweden. In C. Brown & J. R. Malin (Eds.), The Emerald Handbook of Evidence-Informed Practice in Education (pp. 97-106).
Emerald Publishing Limited. https://doi.org/10.1108/978-1-80043-141-620221015 (9 sid.)

Clark, C., Dyson, A., & Millward, A. (1998). Theorising special education: time to move on? I C. Clark, A. Dyson, & A. Millward (Red.), Theorising special education (s. 156–173). Routledge. (18 s.)

Englund, T., & Forsberg, E., (2012) Vad räknas som kunskap?: läroplansteoretiska utsikter och inblickar i lärarutbildning och skola. Liber. (315 sid.)

Fischbein, S. (2007). Specialpedagogik i ett historiskt perspektiv. I C. Nilholm & E. Björck-Åkesson (Red.), Reflektioner kring specialpedagogik: sex professorer om forskningsområdet och forskningsfronterna (s. 17–35). Vetenskapsrådet. (19 s.)

Giota, J., Berhanu, G., & Emanuelsson, I. (2013). Pedagogisk och organisatorisk differentiering – konsekvenser för elevers delaktighet och lärande. I I. Wernersson & I. Gerrbo (Red.), Differentieringens janusansikte. En antologi från Institutionen för pedagogik och specialpedagogik vid Göteborgs universitet (s. 257–300). (Gothenburg Studies in Educational Sciences, 347). Göteborgs universitet. (44 sid.)

Karabel, J., & Halsey, A. H. (1977). Introduction. Educational research: A review and an interpretation. I J. Karabel & A. H. Halsey (Red), Power and Ideology in Education, (s. 1-85). Oxford University Press. (84 sid.)

Illeris, K. (2018). Contemporary theories of learning: learning theorists… in their own words. Routledge. (266 s.)

Jerdborg, S. (2022). Learning principalship: becoming a principal in a swedish context: a study of principals in education and practice, (s. 13-64). Acta Universitatis Gothoburgensis. (51 sid.)

Lahelma, E., Öhrn, E., & Weiner, G. (2021). Reflections on the emergence, history and contemporary trends in Nordic research on gender and education. In* Gender and Education in Politics, Policy and Practice* (s. 17-33). Springer, Cham. (16 sid.)

Lander, R., Blossing, U., Jarl, M., Milsta, M., Olin, A., & Rönnerman, K. (2013). Skolutveckling och differentiering för skolpersonalen. I I. Wernersson & I. Gerrbo (Red.), Differentieringens janusansikte. En antologi från Institutionen för pedagogik och specialpedagogik vid Göteborgs universitet. (Vol. 347, s. 115-148). Acta Universitatis Gothoburgensis.
https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/34534/2/gupea_2077_34534_2.pdf (33 sid.)

Nehez, J., Blossing, U., Gyllander Torkildsen, L., Lander, R., & Olin, A. (2022). Middle leaders translating knowledge about improvement: Making change in the school and preschool organisation. Journal of Educational Change, 23(3), 315-341. https://doi.org/10.1007/s10833-021-09418-2 (26 sid.)

Nordic Journal of Studies in Educational policy (2007). Pedagogik som vetenskap. 2007(1) https://www.tandfonline.com/toc/znst19/2007/1

Nylund, M., Rosvall, P-Å., & Ledman, K. (2017). The vocational–academic divide in neoliberal upper secondary curricula: the Swedish case. Journal of Education Policy, 32(6), 788-808. https://doi.org/10.1080/02680939.2017.1318455 (20 sid.)

Paulsrud, D. (2022). Inclusion in the light of competing educational ideals: Swedish Policy approaches to differentiation and their implications for inclusive education. Nordic Journal of Studies in Educational Policy, 8(3), 171-183. https://doi.org/10.1080/20020317.2022.2083053 (13 sid.)

Rappe, E. (2008). Från katekes till social fostran: om folkundervisningen i Sverige från 1842 årsfolkundervisningskommitté till 1906 års folkundervisningskommitté. Göteborgs universitet. (17 sid.)

Slee, R. (1998). The politics of theorising special education. I C. Clark, A. Dyson, & A. Millward. (Red.), Theorising special education (s. 126–136). Routledge. (11 sid.)

Obligatorisk valbar litteratur
Valbar litteratur, ca 200 sidor, som väljs av den studerande i samråd med kursens lärare. Hit hör även dokument om styr- och regleringsformer (till exempel läroplaner eller andra styrdokument i olika verksamheter).