Pedagogik som disciplin, forskning och verksamhetsutveckling, kurs II

Kursen kan ingå i följande program: Pedagogik, masterprogram (S2PED). Den kan också ges som fristående kurs.

Huvudområde: Pedagogik

För tillträde till kursen krävs Kandidatexamen i ett samhällsvetenskapligt alternativtutbildningsvetenskapligt ämne, eller en lärarexamen inklusive examensarbete (självständigt arbete) om minst 15 hp eller motsvarande.

Kursen fördjupar sig i de utbildningspolitiska systemskiften som skedde under 1990-talet, vad de innefattade, samt konsekvenserna för pedagogisk forskning och praktik i Sverige och internationellt. Fokus riktas mot samtida forskning om utbildning, lärande och utveckling i olika verksamheter. Olika perspektiv på differentiering, inkludering, social hållbarhet och fostran behandlas. Dessa relateras till den forskning som pågått/pågår i institutionens olika forskningsmiljöer.

Kursen är indelad i tre centrala områden:

1. Utbildningspolitiska systemskiften framförallt under 1990-talet
2. Forskningsproblem och forskningsfrågor som fokuserats inom pedagogik 1990-2020-talet
3. Förändrade villkor för framtida pedagogisk forskning och praktik

Del 1
Här rekapituleras den utveckling som har lett fram till förändringar och systemskiften under 1990-talet. samt konsekvenserna för den senare utvecklingen i den pedagogiska praktiken, exempelvis förändringar när det gäller valfrihet och reglering och ett ökat fokus på mätbara resultat.

Del 2
Denna del behandlar hur förändringar i omvärlden och i synnerhet den förändrade styrningen sedan 1990-talet har påverkat den pedagogiska forskningens inriktning i Sverige och internationellt. Del 2 belyser problem och forskningsfrågor under 1990–2020-talet. Dit hör hur man studerar differentiering, social rättvisa, platsens betydelse, kategoriseringar, inkludering, intersektionalitet (till ex. kön, klass, etnicitet, funktionsnedsättning). Del 2 behandlar konsekvenser av utbildningens organisation och genomförande för olika studentgrupper och professionsgrupper.

Del 3
Denna del belyser hur olika samtida samhällsförhållanden leder till förändrade villkor för framtida pedagogisk forskning och praktik. Här behandlas globalisering och migration samt vad detta betyder för pedagogiska praktiker och för styrningen av utbildningssystem. Dessutom belyses utmaningar som digitalisering och automatisering reser.

Efter godkänd kurs ska studenten kunna:

Kunskap och förståelse

• Redogöra för bakgrunden till och konsekvenserna av utbildningspolitiska systemskiften under 1990-talet för utbildningens genomförande och betydelse i samhället.
• Beskriva olika aspekter av dessa skiften, till exempel i form av förskjutningar från proaktiv till reaktiv styrning och ökade inslag av valfrihet och marknadsstyrning.

Färdigheter och förmåga

• Analysera förändringar sedan systemskiftet under 1990-talet inom centrala problemområden och teoretiseringar i svensk forskning samt diskutera dessa i relation till internationell forskning.

Värderingsförmåga och förhållningssätt

• Reflektera kritiskt över hur forskning har utvecklats i frågor rörande differentiering, inkludering, social hållbarhet och fostran.
• Problematisera olika dimensioner och konsekvenser av systemförändringar i utbildning, till exempel gällande demokrati, jämlikhet, olika elev- och professionsgruppers villkor, transparens samt ett utbildningssystem med krav på mätbara resultat.
• Diskutera betydelsen av samtida samhälls- och utbildningsvillkor (vad gäller till exempel globalisering, migration, styrning, digitalisering och automatisering) för förändringar i pedagogisk forskning och praktik.

Kursen består av föreläsningar, litteraturseminarier, grupparbeten, muntliga redovisningar och ett självständigt arbete.

Undervisningsspråk: svenska
Undervisningsinslag och kurslitteratur på engelska förekommer

Bedömning sker genom en skriftlig individuell inlämning (9 hp) och tre seminarier (6 hp). Seminarierna kräver förberedelser och aktivt deltagande. Komplettering medges vid den skriftliga inlämningen.

• Om en student som har underkänts två gånger på samma examinerande moment önskar byta examinator inför nästa examinationstillfälle ska en sådan begäran bifallas om det inte finns särskilda skäl däremot (6 kap. 22 § HF).
  
  
• Om en student har fått besked om pedagogiskt stöd från Göteborgs universitet med rekommendation om anpassad examination och/eller anpassad examinationsform kan examinator, i det fall det är förenligt med kursens lärandemål och förutsatt att inte orimliga resurser krävs, besluta att bevilja studenten anpassad examination och/eller anpassad examinationsform.
  
  
• Om en kurs har avvecklats eller genomgått en större förändring ska studenten erbjudas minst två examinationstillfällen, utöver ordinarie examinationstillfälle. Dessa tillfällen fördelas under en tid av minst ett år, dock som längst två år efter det att kursen avvecklats. Vad gäller praktik och verksamhetsförlagd utbildning (VFU) gäller motsvarande, men med begränsning till endast ett ytterligare examinationstillfälle.
  
  
• Om en student har fått besked om att denne uppfyller kraven för att vara student vid Riksidrottsuniversitetet (RIU-student) har examinator rätt att besluta om anpassning vid examination, om detta görs i enlighet med Lokala regler gällande RIU-studenter vid Göteborgs universitet.

På kursen ges något av betygen Väl godkänd (VG), Godkänd (G) och Underkänd (U).

För att nå betyget Godkänd (G) krävs att samtliga examinerande moment är bedömda som godkända.

För att nå betyget Väl godkänt (VG) krävs VG på den skriftliga individuella uppgiften samt Godkänt (G) på de tre seminarierna.

Kursvärdering görs i relation till kursens lärandemål och innehåll och genomförs i slutet av kursen genom en individuell skriftlig enkät på kursens lärplattform. Resultatet och eventuella förändringar i kursens upplägg ska förmedlas både till de studenter som genomförde värderingen och till de studenter som ska påbörja kursen.

Nätbaserad information och kommunikation via lärplattform används och tillgång till dator med internetuppkoppling krävs.