Världspolitiken: ordning, styrning, samarbete och diplomati
Om kursplanen
Kursens moduler
Inplacering
Kursen är en valbarkurs inom Statsvetarprogrammet. Kursen kan även läsas som fristående kurs. Kursen är en fördjupningskurs i statsvetenskap.
Behörighetskrav
För tillträde till kursen krävs godkänt i minst 30 hp kurser i statsvetenskap eller internationella relationer och 15 hp samhällsvetenskapliga kurser. Därutöver krävs 15 hp genomgångna kurser i samhällsvetenskapliga ämnen eller motsvarande.
Innehåll
Med inledande avstamp i det världspolitiska läget ägnas kursen åt att beskriva och diskutera världspolitikens uppbyggnad, centrala processer, samt utvalda historiska och nutida händelseförlopp. Kursen behandlar ledande teorier inom internationell politik och perspektiv på ’global governance’ med särskilt fokus på begreppen ordning, styrning, samarbete och diplomati inom forskningslitteraturen. Begreppen används som analyskategorier i studiet av utvalda inslag och händelser inom världspolitiken, inklusive multilaterala processer för att möta globala utmaningar och regionala insatser för stärkt säkerhet. Kursen innebär en fördjupning i studiet av internationell politik och global governance.
Frågor som kursen behandlar är: Vad innebär den regelbaserade världsordningen? Hur kan ordning upprätthållas inom internationell politik? Hur går den globala styrningen till? Vilka funktioner har internationella organisationer? När kan stater samarbeta effektivt? Vilken betydelse har diplomati?
Mål
Efter godkänd kurs ska studenten kunna:
Kunskap och förståelse
- Beskriva och jämföra ledande teorier om internationell politik (IP) på ett fördjupat sätt med särskilt fokus på begreppen ordning, styrning, samarbete och diplomati med utgångspunkt i aktuell forskning.
- Beskriva teoretiska perspektiv på världspolitiken som ett system med ’global governance’ med utgångspunkt i aktuell forskning.
- Beskriva världspolitikens uppbyggnad och centrala inslag med utgångspunkt i begreppen ordning, styrning, samarbete och diplomati.
- Beskriva olika forskningsdesign och forskningsmetoder som används inom forskningen om internationell politik och global governance.
Färdigheter och förmåga
- Diskutera och granska kurslitteraturen och inlämningsuppgifter på ett konstruktivt sätt.
- Planera och genomföra arbeten i grupp.
- Inhämta kunskap från kvantitativa och kvalitativa källor, till exempel databaser, indexeringar, policyrapporter och intervjuer.
- Genomföra muntliga presentationer i olika format.
- Formulera forskningsfrågor med relevans för forskningen om internationell politik och global styrning.
- Uttrycka sig muntligt och skriftligt på god och begriplig svenska.
- Självständigt arbeta fram text i enlighet med god akademisk standard, inklusive korrekt citationsteknik och referenshantering.
Värderingsförmåga och förhållningssätt
- Värdera och kritiskt granska ledande teorier inom internationell politik med utgångspunkt i aktuell forskning.
- Kritiskt reflektera kring världspolitikens uppbyggnad, centrala processer, samt historiska och nutida händelseförlopp med hjälp av kursens teorier och begrepp.
- Kritiskt granska forskningsdesign och forskningsmetoder som används i kurslitteraturen.
- Tillämpa källkritiska principer för att göra ett urval av källor vid kunskapsinhämtning.
Hållbarhetsmärkning
Former för undervisning
Kursen är uppbyggd i fem moduler, där de fyra första ägnas åt att förstå och tillämpa kursens fyra nyckelbegrepp, och den avslutande åt att färdigställa essäuppgiften. Föreläsningar och seminarium är kursens huvudsakliga byggstenar. Föreläsningarna varierar mellan traditionellt format och så kallade flippade klassrum. Seminarierna varierar mellan litteraturgranskningar och examination av inlämningar som genomförts i grupp eller individuellt. Andra inslag är praktikerföreläsning, expert- och praktikerintervjuer, förhandlingsspel och rundabordssamtal.
Undervisningsspråk: svenska
Kursen ges på svenska men föreläsningar och litteratur på engelska kan förekomma.
Examinationsformer
Kursen examineras genom muntlig och skriftlig avrapportering av åtta obligatoriska arbetsuppgifter (8 hp), samt genom en längre individuell essäuppgift (7 hp). Arbetsuppgifterna rapporteras veckovis och varieras mellan grupp- och individuella inlämningar. I arbetsuppgifterna och essäuppgiften ingår närvaro och aktivt deltagande vid seminarium.
Komplettering av examinerad studentprestation medges. Om studenten inte lämnar in komplettering inom utsatt tid ska studenten underkännas på examinationsuppgiften.
Student som inte kunnat närvara vid det obligatoriska momentet kan göra en alternativ uppgift. Uppgiftens exakta utformning anges i kursguiden.
Om student som underkänts två gånger på samma examinerande moment önskar byte av examinator inför nästa examinationstillfälle, bör sådan begäran inlämnas skriftligt till institutionen och ska bifallas om det inte finns särskilda skäl däremot (HF 6 kap 22§).
Om student fått rekommendation från Göteborgs universitet om särskilt pedagogiskt stöd kan examinator, i det fall det är förenligt med kursens mål och förutsatt att inte orimliga resurser krävs, besluta att ge studenten en anpassad examination eller alternativ examinationsform.
I det fall en kurs har upphört eller genomgått större förändringar ska student garanteras minst tre examinationstillfällen (inklusive ordinarie examinationstillfälle) under en tid av minst ett år, dock som längst två år efter det att kursen upphört/förändrats. Vad avser praktik och verksamhetsförlagd utbildning gäller motsvarande, men med begränsning till endast ett ytterligare examinationstillfälle.
Betyg
På kursen ges något av betygen Väl godkänd (VG), Godkänd (G) och Underkänd (U).
För betyget G på hel kurs krävs betyget G på samtliga uppgifter. För betyget VG krävs betyget G på samtliga arbetsuppgifter och betyget VG på essäuppgiften. I arbetsuppgifterna och essäuppgiften ingår närvaro och aktivt deltagande vid seminarium.
Kursvärdering
Studenter som deltar i eller har avslutat en kurs ges möjlighet att framföra sina erfarenheter och synpunkter på kursen genom en kursvärdering. Resultat och eventuella förändringar i kursens upplägg ska förmedlas både till de studenter som genomförde värderingen och till de studenter som ska påbörja kursen.