Zoologisk ekofysiologi ur ett klimatperspektiv
Kort om kursen
Har du funderat på vad som gör att vissa fiskar trivs bäst där vattentemperaturen är under noll, samtidigt som myror i öknen kan ha en kroppstemperatur på uppåt 50 grader?
Eller hur isbjörnen och kamelen kan hålla ungefär samma kroppstemperatur, trots de stora skillnaderna i omgivningen? Och varför klarar vissa arter av att leva i en ständigt föränderlig miljö och i väldigt olika klimat medan andra har ett mycket smalare spann?
På den här kursen får du lära dig om de fysiologiska och morfologiska egenskaper som gör dessa variationer möjliga.
Om utbildningen
Ekofysiologi handlar om hur organismer påverkas av och har anpassats till sin omgivande miljö. På den här kursen fokuserar vi på djur och hur de påverkas av miljöfaktorer som temperatur, syretillgång, pH och salthalt
.
Vi förutsätter att du redan har vissa grundläggande kunskaper i zoofysiologi, det vill säga hur olika organsystem fungerar och regleras. Under kursen går vi istället på djupet när det gäller dels anpassningar till specifika förhållanden i olika klimat, dels de fysiologiska svaren på förändringar i omgivningen. Vi kommer att titta på många olika djurgrupper och olika livsmiljöer. Vilka fysiologiska anpassningar hittar vi till exempel hos kamelen i öknen, fiskarna i Antarktis eller musslorna i tidvattenzonen? Och hur reagerar kroppens olika organ på förändringar i miljön, både i ett kortare och i ett längre perspektiv?
Vi diskuterar även hur anpassningarna kan begränsa arternas spridning till andra miljöer, och försöker sätta dessa kunskaper i relation till aktuell forskning om hur pågående och framtida klimat- och miljöförändringar kan komma att påverka deras utbredning och överlevnad.
Kurslitteraturen hittar du via denna länk, som går till kurssidan på Studentportalen.
Behörigheter och urval
Behörighet
För tillträde till kursen krävs kunskaper motsvarande:
Alternativ 1: Godkända baskurser i biologi omfattande 60 hp i ämnesområdena cellbiologi, molekylär genetik, evolution, botanisk och zoologisk fysiologi, ekologi samt biodiversitet och systematik, eller motsvarande.
Alternativ 2: Följande kurser ska vara godkända: ES1201, Miljövetenskaplig baskurs, 15 hp, ES1300, Naturresurshushållning, 15 hp, ES1305, Föroreningars spridning och effekter på biologiska system, 15 hp, ES1220 Ekologi och evolution för miljövetare , 15 hp och en av följande tre kurser: BIO900, Cellbiologi, 15 hp, BIO906, Molekylär genetik och evolution, 15 hp, BIO283, Naturvård i vattenmiljöer, 15 hp, eller motsvarande baskurs i miljövetenskap med naturvetenskaplig inriktning.
Alternativ 3: Godkända kurser om minst 90 hp inom de två första åren på Marin vetenskap, kandidatprogram, Göteborgs universitet
För alla alternativen krävs dessutom minst en godkänd relevant fördjupningskurs (minst 15 hp) inom biologi samt Engelska 6/ENgelska B Rekommenderade fördjupningskurser är BIO232 Humanfysiologi (15 hp, grundnivå ) eller BIO484 Marina djur: Jämförande fysiologi och tillämpningar inom vattenbruk (15 hp, avancerad nivå).
Urval
Högskolepoäng, max 165 hp.
Efter studierna
Så är det att plugga
Undervisningen
Kursens pedagogik bygger på ett aktivt deltagande av dig som student under hela kursen, där traditionella föreläsningar utgör en mindre del till förmån för gruppdiskussioner, seminarier och laborationer. En förhållandevis stor del av kurslitteraturen utgörs av vetenskapliga artiklar. Cirka en tredjedel av kursen utgörs av ett laborativt forskningsrelaterat arbete i mindre grupper.
Examination sker kontinuerligt under kursens gång, genom både muntliga presentationer och skriftliga inlämningar.
Lokaler
Undervisningen bedrivs i byggnaden Natrium, på Medicinareberget i Göteborg (Medicinaregatan 7B), men vanligtvis ingår också ett par dagars besök på Kristinebergs marina forskningsstation utanför Fiskebäckskil.
