8. Vilka är de största svårigheterna när det gäller att odla fisk?
En optimal temperatur och bra syresättning är avgörande för god tillväxt och för fiskens välmående. Fisk som mår bra är i sin tur en förutsättning för en effektiv produktion i odlingen.
En av de största svårigheterna med fiskodling är att många arter har små och outvecklade ägg och larver som inte kan äta torrfoder direkt. Det gäller många marina fisk- och skaldjursarter, men även en hel del sötvattensarter. De nykläckta larverna behöver istället levande foder som små hjuldjur, bladfotingar (artemia) och hoppkräftor. Denna föda måste odlas i egna odlingar, vid sidan av fisken eller skaldjuren. Så utfordras till exempel torsk och hälleflundra. Alternativ till en odlad diet är att zooplankton hämtas ur havet och koncentreras.
Laxfiskar och en del sötvattensfiskar har stora ägg och välutvecklade larver som klarar att äta torrfoder redan från start. Det gör odlingen enklare.
När fiskarna växer till sig krävs oftast att de sorteras efter storlek, de kan annars, precis som de gör i det vilda, lätt äta upp varandra. För matfriska rovfiskar som abborre, gädda och gös kan en halv centimeters storleksskillnad räcka för att en individ ska äta en annan.
