Människa-datorinteraktion
I en värld där IT är ständigt närvarande är det viktigt att förstå denna närvaro och hur den påverkar oss. Forskning inom människa-datorinteraktion (MDI) inbegriper därför ett brett spektrum av forskningsobjekt, perspektiv och metoder. Vi genomför olika typer av designforskning och analytiska studier av empiriska förhållanden.
Människa-datorinteraktion (MDI) har tidigare ofta fokuserat på att ta fram nya artefakter för att visualisera och designa en framtida värld med informationsteknologi. Nu lever vi redan med tekniken runt omkring oss, så vår roll som forskare och utvecklare blir istället att förfina, förbättra och försköna våra sätt att leva med tekniken. För även om vi står mitt i digitaliseringen och har nästintill oändliga möjligheter att göra saker med hjälp av IT så är det fortfarande mycket som inte fungerar som vi önskar och en del som till och med försvårar och orsakar påfrestningar. Vi vill förstå och påverka denna utveckling.
Designa, bygga och testa teknik
Vi bedriver detta arbete genom att designa, bygga och studera teknik i användning. För att kunna genomföra forskningen behöver vi ibland ta fram nya verktyg för att kunna komma nära och fånga den vardagliga situationen. Detta är ett sätt att studera befintlig praktik, hur användningen ser ut idag. För att studera förändring, alternativa sätt på vilka tekniken kan vara närvarande i vardagen, behöver vi ibland också designa och bygga dessa alternativ och testa dem.
Tvärvetenskapligt perspektiv
Arbetet genomförs med hjälp av tvärvetenskapliga perspektiv och involverar personer med bakgrund inom datavetenskap, tillämpad IT, och interaktionsdesign. Vi är involverade i flera universitetsgemensamma, nationella och internationella forskningssamarbeten och nätverk.
I forskningsprojektet Digitala seniorer www.digitalaseniorer.org (2019-2021), finansierat av Familjen Kamprads stiftelse, fokuserar vi på den växande grupp äldre som är vana IT-användare. Inom ramen för projektet kommer vi att utveckla, testa och sprida konceptet som vi kallar harmoniskt adaptiva användargränssnitt, system som kan anpassa och förenkla sig efter användarens behov och förmågor. På så vis hoppas vi att digitala seniorer ska kunna fortsätta att använda IT för att utföra de uppgifter de är vana vid, i takt med åldersrelaterade utmaningar. Följ gärna projektets Facebooksida www.facebook.com/digitalaseniorer/
Samarbeten
Vi är involverade i flera universitetsgemensamma, nationella och internationella forskningssamarbeten och nätverk. Som en del i projektet Digitala seniorer är vi medlemmar i Göteborgs universitets centrum för åldrande och hälsa - AgeCap. gu.se/agecap
Våra medarbetare deltar regelbundet i mer populärvetenskapliga sammanhang genom egna texter, intervjuer i media, samt deltar vid konferenser och föreläser för allmänheten. Här finns några exempel på vår forskning i media:
Har coronapandemin gjort oss mer stillasittande? Ny app ska ge svar. Intervju i DN 2020.
https://www.dn.se/ekonomi/har-hemarbete-gjort-oss-mer-stillasittande-ny-app-ska-ge-svar/
”Selfies handlar om gemenskap”. Kulturnytt i P1 2019. https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=478&artikel=7192501
”Prylen i våra liv. Alexandra Weilenmann om mobil teknik. Intervju GU-Journalen 2017. [https://issuu.com/universityofgothenburg/docs/gujournalen2-2017]
