Doktorander PRECEC

Hiba Abou-Taouk

Göteborgs universitet

Madeleine Brodin Olsson

Göteborgs universitet

Metacommunicating professional development and learning

Today in ECEC education children's agency is highlighted and children’s possibilities to learn and develop skills to be active members in a sustainable future society. For the children with a minority language as the first language this sometimes leads to difficulties because to develop languages, opportunities for communication with other children and staff are crucial. One way of dealing with this is to embrace a play-responsive didaktik, where children’s agency is in the foreground and the teachers are expected to be responsive to children's verbal and non-verbal communication. But learning new skills and changing pedagogical practice is difficult for the individual teachers to manage on her one. Research show that professional development requires investments on several different levels and needs to be supported in many ways. In Sweden some ECEC organization has developed to a more shared leadership approach where ECEC-teachers have a facilitating role in managing different pedagogical tasks. In research their role is highlighted more and more as a vital tool in implementing professional development. To explore these phenomena further the current study will follow a professional development program for a two-year period. The study was conducted through following 18 professionals participating in professional development activities consisting of dialogues that were audio recorded. In this study learning is seen as a social phenomenon and as conceptual framework the theory communities of practice (CoP) (Wenger, 1998) has been used. 

The overarching purpose of this thesis work is to contribute with knowledge about professional development linked to learning about play-responsive teaching in a multilingual ECEC context.

Anna Henriksson

Högskolan Kristianstad

Lekaktiviteter med naturvetenskapligt innehåll i förskolans utbildningspraktik

Mitt avhandlingsprojekt handlar om att utveckla kunskap om hur förskollärare visar responsivitet i lekaktiviteter med naturvetenskapligt innehåll. Ett relaterat fokus rör förskollärares stödjande av barns aktörskap. Följande forskningsfrågor undersöks:

• Vad karaktäriserar skiftningar mellan som om och som är i lekaktiviteter med naturvetenskapligt innehåll?
• Vilka initiativ till alteritet förekommer, som antingen möjliggör eller hindrar barn att tillskrivas aktörskap?
• Vilka svårigheter och möjligheter i iscensättandet av naturvetenskapligt innehåll i lek urskiljs av förskollärare/arbetslag?

Det argumenteras i tidigare forskning att det ökade intresset för yngre barns akademiska färdigheter (t.ex. Bodrova, 2008), så småningom kan leda till att lek får en underordnad roll i förhållande till undervisning (Fleer, 2011). Därför finns det ett behov av att utveckla undervisningsmetoder, som riktar fokus mot undervisningsinnehållet och samtidigt införlivar barnets perspektiv. Ett sådant undervisningssätt kan beskrivas i termer av ömsesidig samtidighet (t.ex. Gustavsson, Jonsson, Ljung-Djärf & Thulin, 2016). Lekresponsiv undervisning (Pramling et. al., 2019) har potential att föra samman de två undervisningsmetoderna. Empirin till avhandlingsprojektet har genererats på en förskola, där arbetslag och rektor uttryckte nyfikenhet och intresse att delta. Inledande deltog medverkande arbetslag i workshops, där de diskuterade hur de kunde ta utgångspunkt i barns bilderböcker, som ett sätt att inspirera till lekaktiviteter med naturvetenskapligt innehåll. Vidare genomfördes videoobservationer av när förskollärare/arbetslag och barn deltog i aktiviteter som integrerade lek och naturvetenskapligt innehåll. Varje arbetslag deltog även i fokusgrupper med video-stimulated recall, där de diskuterade videosekvenser från videoobservationerna. För att förstå undervisning och lek som en ömsesidig aktivitet tar avhandlingsprojektet stöd i det teoretiska ramverket PRECEC. Avhandlingsprojektet avser att bidra med kunskap om hur naturvetenskapligt innehåll och lek kan formas som responsiva, integrerade aktiviteter som rör sig mellan som om (fantasierande) och som är (vedertagen kunskap).

Kristine Hultberg Ingridz

Malmö universitet

”Vi måste kunna dansa i ramen” - en multietnografisk studie om undervisningens möjliga responsiva takt i förskola

Avhandlingen syftar dels till att bidra med kunskap om undervisning i förskola, dels att bidra till teoriutveckling av lekresposiv undervisning.

Genom att studera undervisning i relation till lek undersöker jag vad undervisning kan vara och vad undervisning kan bli i förskola. Genom multietnografisk metod studeras undervisning på olika platser. Undervisning utforskas i relation till lek i ett öppet utforskande där jag följer och studerar objektet undervisning på tre olika platser. I förskolepraktiken, i dokument som läroplaner, riksdagsdebatter, mediala texter och statens offentliga utredningar och i pedagogisk filosofi.

Avhandlingen är skriven inom ramen för en sammanläggningsavhandling där, förutom kappa, olika frågor undersöks i fyra artiklar. Dessa sammantaget ska tillsammans förstås bilda en grund för bidrag till teoriutvecklingen av lekresponsiv undervisning och ett bidrag till vad undervisning i förskola kan vara och vad den kan bli.

Följande frågor ställs:

Artikel 1: Vad kan känneteckna undervisning i relation till lek i förskola? Vad kan framträda som innehåll i undervisning i relation till lek?

Artikel 2: Vad kan hindra eller möjliggöra undervisning i relation till lek i förskola?

Artikel 3: Vad kan uttrycket skolifiering innebära för undervisning i relation till lek i förskola?

Artikel 4: Vad händer om vi utforskar undervisning som om den var fri såsom fri lek?

Publikationer:

https://mau.se/personer/kristine.hultberg-ingridz/#00Z9VM-0HMIEIKATLI12

Lena Karlsson

Malmö universitet

Lekresponsiv matematikundervisning i förskolan

I denna studie är lekresponsiv undervisning (LRU) centralt för att undersöka lärande om tal i förskolan. Studien är en designstudie med avsikt att utforska möjligheter och eventuella begränsningar i lekresponsiv matematikundervisning med speciellt fokus på barns utveckling av tidig taluppfattning (tal) i förskolan. Lekresponsiv matematikundervisning innebär att förskolläraren försöker urskilja hur barnet uppfattar och förstår det matematiska innehållet men också vad barnet ännu inte uppfattar och på så sätt vidga barnets matematiska förståelse. På detta sätt kan förskolläraren erbjuda barnen aktiviteter som ger möjlighet att se och erfara matematiskt innehållet på ett nytt sätt. Då kan barnet få en möjlighet till en fördjupad förståelse och ett breddat kunnande genom att integrera lek och undervisning. Leken har en utvecklande potential och studien innefattat hur aktiviteter i förskolan kan utveckla barnens kunskaper i matematik. En del i det här arbetet är att utveckla ny kunskap kring en förskoledidaktik med fokus på barns lärande med tal. En förskoledidaktik som inte utesluter lek utan i stället är uppmärksam på barnens lek och bygger undervisningen i dialog med denna. Kan lekresponsiv undervisning med fokus på tal möjliggöra och utveckla barnens kunskaper om tal på förskolan?

Frågeställningar:

Syftet med studien är att utforska möjligheter och begränsningar med lekresponsiv undervisning i förskolan med fokus på förskolebarns lärande med tal.  

• Hur kan lekresponsiv undervisning om tal designas och genomföras i förskolan?
• Vilka möjligheter till lärande med tal kan lekresponsiv undervisning ge barn i förskolan?

Kristina Lund

Högskolan Kristianstad

Lekresponsiv undervisning i förskolan - förskollärares diskussioner om hur ett naturvetenskapligt innehåll kan bli en del av leken med stöd av digitala verktyg

Mitt doktorandprojekt har som syfte att skapa kunskaper om hur lekresponsiv undervisning med ett naturvetenskapligt innehåll och med stöd av digitala verktyg kan utvecklas i förskolan. I utforskandet av naturvetenskap kan ibland olika former av representationer av ett naturvetenskapligt innehåll användas istället för en verklig upplevelse (Treagust & Tsui, 2014). I denna studie använder förskollärarna till exempel projicerade digitala bilder eller filmer för att skapa en upplevelse av ett naturvetenskapligt innehåll (som är) i leken (som om). De forskningsfrågor som undersöks är:

• Vilka aspekter av lek och undervisning beskriver förskollärare före och efter försök att implementera lekresponsiv undervisning med naturvetenskapligt innehåll när digitala verktyg används som stöd?
• Hur uttrycker/beskriver förskollärare sina erfarenheter av lekresponsiv undervisning av ett naturvetenskapligt innehåll och med stöd av digitala verktyg?
• Hur förändras förskollärares beskrivningar/uppfattningar av lekresponsiv undervisning över tid inom ramen för projektets tid?

Projektet är uppbyggt som ett långsiktigt professionsutvecklingsprojekt där verksamma förskollärare på en förskola får ta del av och diskutera olika interventioner (föreläsningar och artiklar) med fokus på lekresponsiv undervisning och naturvetenskap. I sin verksamhet initierar och filmar sedan förskollärare en gemensam lek med ett naturvetenskapligt innehåll och med stöd av digitala verktyg utifrån sina kunskaper om lekresponsiv undervisning (Pramling et al., 2019). Förskollärarnas videodokumentationer används som utgångspunkt för stimulated recall i uppföljande diskussioner i fokusgrupper. I studien används även storylinemetod där förskollärarna varje termin får reflektera över sina kunskaper och erfarenheter av lekresponsiv undervisning. Dessa reflektioner följs upp med semistrukturerade intervjuer i samband med att projektet avslutas.

Maria Lundvin

Linnéuniversitetet

Lekresponsiv matematikundervisning. Möjligheter för barn att greppa begrepp i lek 

Alla barn i förskolan ska få möjlighet att utveckla kunskaper i matematik. Utifrån befintlig forskning vet vi att barns möten med matematik i förskolan är viktigt då det spelar roll för det fortsatta lärandet, men vi vet mindre om hur undervisningen bör utformas. Detta forskningsprojekt avser att fördjupa kunskaperna inom förskolans matematikundervisning med utgångspunkt i lekresponsiv undervisning.

Studien är praktiknära forskning där doktorand och arbetslag samarbetar. Tillsammans med arbetslag i förskolan iscensätts lekresponsiv undervisning med fokus på matematiska begrepp. Arbetslaget planerar lekresponsiv matematikundervisning av matematiska begrepp. Den planerade undervisningen genomförs i barngrupp och dokumenteras. Fokus är hur undervisningen möjliggör lärande av matematiska begrepp. 

Syftet med studien att fördjupa kunskaperna inom matematikundervisning i förskolan. Fokus är på undervisning av matematiska begrepp, undervisning som är responsiv för lek och dess genomförande då avsikten är att främja barns utveckling och lärande. Som en del av detta ingår att synliggöra förskollärares målinriktade arbete inom matematik i en lekresponsiv undervisning samt hur lek bibehålls då undervisningen har ett förutbestämt syfte.

• Hur kan lekresponsiv matematikundervisning tolkas?
• Hur kan lekresponsiv undervisning av matematiska begrepp iscensätta?
• Vad blir möjligt att lära avseende matematiska begrepp i lekresponsiv matematikundervisning?

Sofije Shengjergij

Göteborgs universitet

Play-responsive teaching mediated by digital tablets: Moving towards social-cultural sustainability.

My PhD study is prompted by the recognition that contemporary societal challenges, including cultural and linguistic diversity and the advancements in digital technologies, significantly influence Early Childhood Education and Care (ECEC). Educational policies emphasize the need to address issues such as multilingualism, inclusion, and digital competency among young children to equip them for the evolving society. However, implementing these policies in pedagogical practice can be a complex task. Therefore, my study utilizes a design-based approach to 1) develop new pedagogical knowledge oriented towards teaching at the intersection of preserving and developing bi- and multilingual children's languages and integrating digital technologies in ECEC, and 2) to further develop the Play-Responsive Early Childhood Education and Care theory (Pramling et al., 2019).

The following research questions are addressed:

1. How are various semiotic repertoires introduced and responded to in ECEC digital storytelling activities?
2. a) How does children’s agency come to the fore during digital storytelling activities, and b) How do the teachers’ responses open up for and lead to negotiations of children’s agency?

Emelie Stavholm

Göteborgs universitet

Teacher professional learning in response to contemporary challenges in early childhood education and care.

The overarching aim of this thesis is to generate new knowledge, through empirical studies, of how an early childhood education and care work team collaboratively learn in response to two contemporary challenges in early childhood education and care. More specifically, how they learn about the relationship between teaching and play, and particularly in relation to children’s digital experiences in play. This interest is approached by asking the following questions:

• How does an ECEC work team change their way of reasoning about the relationship between teaching and play, when introduced to a theoretical framework taking on this relationship?
• How does an ECEC work team change their way of reasoning about children’s digital experiences in play?

The thesis is informed by a sociocultural perspective on learning, and audio and zoom-recordings have been used to investigate the work team’s learning processes. The compilation thesis consists of three studies, each of which focuses on specific aspects of the teachers’ learning;

Stavholm, E., Lagerlöf, P., & Wallerstedt, C. (2021). Appropriating the concept of metacommunication: An empirical study of the professional learning of an early childhood education work-team. Teaching and Teacher Education, 102. https://doi-org.ezproxy.ub.gu.se/10.1016/j.tate.2021.103306

Stavholm, E., Lagerlöf, P., & Wallerstedt, C. (2022). Re-mediation in Early Childhood Teachers’ Reasoning about their Role in Play: An Empirical Study of the Learning Process of a Work Team. Early Years, 2022, Early Years, 2022. https://doi-org.ezproxy.ub.gu.se/10.1080/09575146.2022.2131741

Stavholm, E., Lagerlöf, P., & Wallerstedt, C. (2022). The mediating role of concepts for collective reasoning about integrating play, teaching and digital media in preschool: A potential for enabled agency for early childhood teachers. Journal of Early Childhood Research. (In print)