Resultat - SOM-seminariet 2020

Årets SOM-seminarium genomfördes digitalt den 1 april och innefattade nio forskarpresentationer inom olika områden av den senaste nationella SOM-undersökningen.

Resultaten spänner över en rad olika ämnesområden och är olika i karaktär, ibland handlar det om skattningar och ibland om forskaranalyser. Övergripande sammanfattas nedan en rad särskilt relevanta resultat i punktform, men för en heltäckande bild hänvisas till forskarpresentationerna i pdf-format, tillgängliga på sidan för Presentationer

Resultaten visar bland annat:
• Allt fler anser att utvecklingen i Sverige går åt fel håll. 61% tycker att den går åt fel håll, att jämföras med 19% som tycker att den går åt rätt håll. Detta är den mest negativa bild sedan detta började mätas år 2012.
• Svagt nedåtgående trender för såväl regeringens arbete som bedömningar av demokratin i Sverige.
• Lägsta bedömningen av den svenska ekonomin sedan nittiotalskrisen – och detta alltså redan innan coronavirusets ankomst.
• Allmänhetens förtroende för sjukvård, polis och universitet är högt och förhållandevis stabilt. Förtroendet för Polisen har återhämtats kraftigt sedan 2016. Förtroendet för politiker, riksdag och regering har minskat sedan 2018.
• Kategorin lag och ordning gör ett stort ryck i listan över vilka som är svenskarnas viktigaste samhällsfrågor. Tydligt att frågor om brottslighet och kriminalitet har blivit allt viktigare.
• Även miljö- och klimatfrågor har klättrat på listan över viktiga samhällsproblem. Kvinnor, yngre, högutbildade och de som står till vänster politiskt finner dessa frågor särskilt viktiga.
• Flygskam var ett nyord under 2019 men endast 14% av svenskarna säger sig ha avstått från en flygresa av klimatskäl. 43% är för en höjning av flygskatten att jämföras med 34% som är emot. Detta är tillsammans med koldioxidskatt inom industrin den enda enskilda miljöskatt med stöd i opinionen.
• Oron är stor för områden som rör miljö- och klimatfrågor. Omkring 9 av 10 svenskar är mycket eller ganska oroliga inom dessa områden. Oroslistan toppas för första gången någonsin av oro för försämrad havsmiljö, något som 56% svarar är mycket oroande inför framtiden.
• Av särskilda skäl redovisades även oron för globala epidemier, något som vanligen inte får mycket uppmärksamhet. Hösten 2019 angav endast 22 procent av svenskarna att globala epidemier var mycket oroande, en baslinje inför framtida mätningar.
• Trots stora förändringar på mediemarknaden är förtroendet för svenska medier fortsatt stabilt på en övergripande nivå. Påtagliga skillnader finns mellan grupper och i allmänhet har de som står till höger politiskt ett lägre förtroende både för medierna i sig och för sanningshalten i nyhetsrapporteringen.
• Förtroendet för forskare är förhållandevis högt i Sverige. Två av tre svenskar har ett mycket eller ganska stort förtroende, endast två procent har lågt förtroende. Egen utbildning och politisk preferens spelar stor roll för huruvida man har förtroende för universitet och forskning eller ej.
• Förtroendet för forskning är som störst inom ”hårda" vetenskaper som medicin och teknik, och lägst för utbildningsvetenskap och humaniora.
• Solenergi toppar listan över vilka energikällor svenskarna vill satsa mer på följt av vindkraft och vågkraft. Väldigt få vill satsa mer på kol, olja eller naturgas.
• 21% vill satsa mer på kärnkraften och 34% vill använda befintlig kärnkraft på längre sikt. En majoritet, 43%, vill dock avveckla kärnkraften i Sverige.
• Män samt företrädare för Moderaterna och Sverigedemokraterna är överrepresenterade bland de som vill fortsatt använda kärnkraft. Tidigare var yngre mer negativa mot kärnkraft än äldre men i den senaste undersökningen finns inga sådana åldersskillnader.
• Endast en femtedel av svenskarna känner till att vissa besluts på kommun- och myndighetsnivå sköts automatiskt av datorer. Överlag är attityderna gentemot automatiskt beslutsfattande negativa, men de som på förhand kände till företeelsen anser att det kan leda till ökad tillförlitlighet och opartiskhet i beslutsprocessen.
• Svenskarna är övergripande något missnöjda med samtliga socialförsäkringar förutom föräldraförsäkringen och A-kassan.
• Missnöjet för sjukförsäkringen är störst bland de som står utanför arbetsmarknaden och i andra grupper där behovet av sjukförsäkring bedöms som högt.
• En fallstudie av Sverigedemokraternas 10 första år i Riksdagen visar bland annat att både partiet och sympatisörerna fått en betydligt tydligare högeridentitet sedan 2009. Jämfört med andra partianhängare är sverigedemokrater väldigt lojala. Det är den grupp som skattar sig som mest övertygade gällande sitt partival och Jimmie Åkesson är den partiledare som är mest omtyckt av de egna väljarna.

SOM-seminariet 2020 inbegrep inga resor eller samlingar av människor, och inga inspelningar eller tv-sändningar genomfördes. Föreståndaren för SOM-institutet, Johan Martinsson, medverkade i ett kortare filmklipp om den övergripande bilden av Sverige. (Youtube, Göteborgs universitets kanal)

Resultaten i relation till corona
Notera att den nationella SOM-undersökningen genomfördes innan den rådande coronaepidemin och att många samhällsförhållanden självklart förändrats under de senaste månaderna. Många av de mätningar som publicerades under dagen bedömdes dock vara av särskilt intresse just i relation till viruskrisen, då de representerar en slags baslinje i det svenska opinionsklimatet och beskriver vad vi hade med oss in i krisen när det kommer till förtroende för stat, myndigheter och forskare, tillit till varandra, oro och attityder. Vid sidan av detta bedöms forskning om miljö, klimat och energifrågor vara av stort långsiktigt intresse oavsett situationen med coronaviruset.

I slutet av seminariet pålystes även att SOM-institutet arbetar med en specialundersökning med särskilt fokus på den rådande coronakrisen. Undersökningen beräknas gå i fält i mitten av april. Mer information kommer framöver.