Självuppfattning och självtillit avgörande för matematikprestationer
Elevers självuppfattning och självtillit i matematik spelar en avgörande roll för deras prestationer i ämnet. Det visar en avhandling från Göteborgs universitet som också pekar på tydliga könsskillnader och skillnader mellan friskolor och kommunala skolor i Sverige.
Länk till avhandlingen: The self in the school context: Mathematics self-concept and self-efficacy in PISA
Självuppfattning och självtillit - vad är skillnaden?
• Självuppfattning (self-concept) handlar om hur en person ser på sin generella förmåga inom ett område, till exempel "Jag är bra på matematik"
• Självtillit (Self-efficacy) handlar om tilltron till sin förmåga att klara specifika uppgifter, till exempel "Jag kan lösa den här typen av matematikproblem: 2(x + 3) = (x + 3)(x − 3), eller hur mycket kostar ett par byxor efter 30% rabatt.
FAKTA OM PISA
PISA (Programme for International Student Assessment) undersöker 15-åringars kunskaper och förmågor inom flera områden.
HUVUDOMRÅDEN (roterar som huvudfokus vart tredje år):
1. Läsförståelse
- Förmåga att hitta, tolka och reflektera över texter
- Digital läsning
- Källkritik
2. Matematik
- Problemlösning
- Matematiskt resonemang
- Förmåga att använda matematik i vardagssituationer
3. Naturvetenskap
- Vetenskapligt tänkande
- Förståelse för naturvetenskapliga fenomen
- Förmåga att analysera naturvetenskapliga frågeställningar
ANDRA VIKTIGA OMRÅDEN:
1. Psykosocial miljö
2. Socioekonomisk bakgrund
3. Skolmiljö
4. Motivation och attityder
PISA undersöker elevers självförtroende (self-efficacy) inom olika ämnen på flera sätt:
När det gäller matematiskt självförtroende:
- Tilltro till förmågan att lösa matematiska problem
- Självuppfattning om matematisk kompetens
- Matematikångest (math anxiety)
- Upplevd förmåga att:
* Hantera vardagsmatematik
* Lösa ekvationer
* Förstå grafer och diagram
* Göra beräkningar