MOMENT 4: Bilder av en socialistisk värld: skatter från arkivet

Gun Kessle var en av många kulturarbetare i Sverige som under 1960- och 70-talen dokumenterade livet i kommunistiska länder, inte minst Kina, Vietnam, Albanien och delar av Sovjetunionen. Hon reste med sin man Jan Myrdal och deras gemensamma arbete publicerades i så kallade rapportböcker – en litterär genre som Myrdal och Kessle bidrog till att etablera. Innehållet präglas av texternas blandning av personliga upplevelser, reflektioner, intervjuer och fakta. Böckerna är illustrerade med dokumentära fotografier som är återgivna i ett enkelt och ofta hårt tryck. Det var en genre för vilken distributionen och tillgängligheten var viktigare än kvaliteten på reproduktionerna.

Under samma tid och med start redan 1947 utkom tidskriften Vi kvinnor. Den publicerades av SKV och bytte 1969 namn till Vi mänskor. Kampen för fred och jämställdhet var central, och ett återkommande tema är skildringar av kvinnors erfarenheter och liv i andra länder, ofta socialistiska. I KvinnSams arkiv finns material från SKV, vilket bland annat innehåller flera ”fotoberättelser” som producerats och distribuerats av sovjetiska partiorgan och där merparten är från 1950-talet. Bilderna och de åtföljande bildtexterna framställer ett välfungerande och jämställt samhälle där familje- och yrkesliv förenas utan besvär, och där kvinnor intar en framträdande plats i samhällets alla delar. De ljusa skildringarna bör dock ses mot bakgrund av det förtryck som rådde i landet under den stalinistiska regimen.

Ett liknade perspektiv och estetiskt grepp präglar den påkostade bildtidningen China, som gavs ut i Peking med start 1950 och hade en global räckvidd. Den hyllar okritiskt partiordförande Mao Zedongs ledning av landet och berättar om industriella och vetenskapliga framsteg; om utbildning, kultur och familjeliv; samt om Kinas goda relationerna till andra socialistiska länder i världen. Bildtidningen publicerades på flera av de stora språken, bland annat kinesiska, hindi, indonesiska, ryska, engelska, tyska, franska, spanska – och från 1964 kom den även ut i en helt svenskspråkig utgåva och kallades följdriktigt Kina. Ett nummer i månaden trycktes för en läsekrets inom ett språkområde som inte bestod av fler än 8 miljoner människor. Att tidskriften listar ett flertal återförsäljare i Stockholm, Lund och Göteborg vittnar dessutom om en lokal kännedom och utvecklad organisation.

De tre exemplen väcker många frågor och presentationen är en början på en undersökning och inte en redovisning av forskningsresultat. Hur kommer det sig till exempel att Gun Kessle har haft och fortfarande har en så undanskymd plats i svensk fotohistorieskrivning och att hennes bilder så sällan syntes i Vi kvinnor, trots de stora beröringspunkterna, eller inkluderades i de stora manifestationerna av kvinnokultur som ägde rum under 1970-talet? Hur hamnade egentligen bilderna från Sovjetunionen här hos SKV? Var och på vilka sätt visades de (om det skedde) och hur var mottagandet? Vad var bakgrunden till den svenska upplagan av Kina och vilka var inblandade? En annan och större fråga handlar om tolkningsföreträde och vem eller vilka som styr hur bilderna ska förstås. De manar också till reflektion kring relationen mellan det dokumentära och det propagandistiska, betraktat i ljuset av etablerade föreställningar om fotografins verklighetsavbildande förmåga. 

Curatorer: Rachel Pierce, Martin Öhman och Niclas Östlind

Foto och grafisk form: Thobias Fäldt