Kognitionsvetenskap och höjda krav i ny lärarutbildning
Hur påverkar regeringens förslag till en ny lärarutbildning framtiden för Göteborgs universitets lärarprogram? Det var huvudfrågan vid ett öppet seminarium som hölls för att analysera de förändringar som väntas träda i kraft under 2027.
– Lärarutbildningarna är en av universitetets största utbildningar, och när de förändras påverkar det oss på djupet. Därför är det viktigt att vi får en gemensam bild av vad som är på gång, säger Maria Svensson, vicedekan för Utbildningsvetenskapliga fakulteten.
Fokus på kvalitet och yrkesinriktning
Regeringens förslag till en ny lärarutbildning innebär en ökad betoning på ämneskunskap och professionsinriktning, höjda förkunskapskrav och en förstärkt vetenskaplig grund. Samtidigt ska utbildningarna bättre kopplas till praktiskt yrkesutövande och skolverksamhet.
– Det här är en omfattande reform som innehåller många nya komponenter. Den är tydligt inriktad på att stärka kopplingen mellan teori och praktik, och vi ser att yrkesskicklighet lyfts fram som en central del, förklarar Åke Ingerman, professor i ämnesdidaktik och tidigare dekan vid Utbildningsvetenskapliga fakulteten.
Han beskriver professionsinriktningen som en kombination av att stärka den vetenskapliga grunden och skapa bättre möjligheter för lärarstudenter att förbereda sig praktiskt för sitt framtida yrke.
– Det syftar till att få utbildningen att hänga ihop mer med det verkliga arbetet i skolan. Studenterna ska kunna knyta sina teoretiska kunskaper till konkreta utmaningar och lärandemiljöer, säger Åke Ingerman.
Han påpekar att reformen också innebär stora utmaningar. För att ge plats åt nya delar, som exempelvis mer kognitionsvetenskap, behöver andra moment omprioriteras.
– Det handlar inte bara om att lägga till, utan också om att våga minska på delar som inte bedöms som lika relevanta. Det kräver mod och noggrant övervägande, konstaterar han.
Kognitionsvetenskap ger nya möjligheter – men ställer krav
Jonas Linderoth, professor i pedagogik, som varit referensperson till utredningen redogjorde för sin läsning av vad som efterfrågas i det nya inslaget av kognitionsvetenskap. Han förklarar att det handlar om det forskningsfält som internationellt kallas ”the science of learning” och som studerar effektiviteten hos undervisningsstrategier som har sin grund i kunskaper om vår kognitiva arkitektur.
– Den här forskningstraditionen ger oss en möjlighet att göra lärarutbildningen ännu mer relevant, konkret och evidensinformerad. Vi ska lära våra studenter att förstå hur arbetsminnet fungerar, hur kunskap lagras i långtidsminnet och hur undervisning kan struktureras för att stödja lärandet, säger Jonas Linderoth.
Samtidigt varnar han för risker om implementeringen inte görs med omsorg.
– Det är avgörande att vi tar detta på allvar och inte låter processerna styras av universitetspolitik.
En deltagare i publiken frågar om kognitionsvetenskap riskerar att tränga ut andra viktiga moment i utbildningen. Jonas Linderoth svarar:
– Det är en berättigad fråga. Vi måste vara noga med att balansera mellan olika kunskapsområden. Samtidigt är det svårt att förbise kognitionsvetenskapens relevans – den kan ge lärarstudenter ovärderliga verktyg att förstå och hantera inlärningsprocesser på ett nytt sätt.
Höjda förkunskapskrav – en balansgång mellan kvalitet och tillgänglighet
Ett av de mest diskuterade förslagen är de höjda förkunskapskraven, som innebär att alla sökande till grundlärarprogrammet (åk F-3 och 4-5) och grundlärarprogrammet ska minst ha betyget C i Svenska 3.
– Om vi ser till dagens antagna studenter skulle nästan en tredjedel inte uppfylla kraven. Det innebär att vi riskerar att få färre sökande, vilket påverkar både dimensionering och ekonomi, säger Daniel Berlin, som arbetar med stöd till universitetsledning och universitetsgemensamma nämnder inom analys, utredning, omvärldsbevakning och utvärdering. En positiv sak är att utredningen inte föreslår en motsvarande minskning av lärosätenas takbelopp
Daniel Berlin menar att reformens mål är att få bättre förberedda studenter, vilket på sikt kan leda till högre examensfrekvens.
– Det är en balansgång. Vi måste säkra kvaliteten, men samtidigt kunna utbilda tillräckligt många behöriga lärare, konstaterar Daniel Berlin.
Under diskussionen frågar en åhörare hur Göteborgs universitet kan hantera det potentiella tappet av sökande.
– Vi kan till exempel utveckla fler alternativ för komplettering, som förberedande kurser för att hjälpa blivande studenter att nå upp till kraven. Det är något vi redan diskuterar, säger Daniel Berlin.
Lyssna på studenterna
Maria Svensson understryker vikten av samarbete, både inom universitetet och med externa aktörer som skolor och andra lärosäten.
– Vi har redan goda processer för att hantera förändringar, och det här är ett tillfälle att tänka nytt och vara strategiska i hur vi använder våra resurser, säger hon.
En fråga från publiken handlar om hur universitetet planerar att integrera studenternas perspektiv i förändringsarbetet.
– Våra studenter är kärnan i det här arbetet. Vi måste lyssna på deras erfarenheter och behov. Det är de som ska gå de här utbildningarna och använda kunskaperna i sina yrkesliv. Deras insikter är avgörande för att vi ska lyckas, säger Maria Svensson.
Har kompetensen och verktygen
Flera deltagare lyfter också behovet av att säkerställa att de nya utbildningarna blir hållbara både ekonomiskt och organisatoriskt. Maria Svensson håller med:
– Det är en enorm utmaning, men vi har kompetensen och verktygen för att klara det. Vi måste tänka långsiktigt och prioritera samarbete över fakultetsgränserna.
Göteborgs universitet fortsätter nu sitt arbete med att analysera utredningen och förbereda remissvar. Förslagen väntas träda i kraft 2027.
Text: Ragnhild Larsson
Den 3 december överlämnade Peter Honeth sin utredning om lärarutbildningen till regeringen. Utredningen föreslår genomgripande förändringar i Sveriges lärarutbildningar, med skärpta antagningskrav, förstärkta ämnes- och ämnesdidaktiska kunskaper och ökat fokus på kognitionsvetenskap och en skolnära verksamhet. Antagningskraven ska höjas, med krav på minst betyget C i svenska för grund- och ämneslärarutbildningar och minst betyget D för förskollärarutbildningen. Förändringarna föreslås träda i kraft höstterminen 2027.
Syftet med utredningens förslag är att komma till rätta med de nuvarande utmaningarna inom lärarutbildningen, där bara en av tre nyutbildade lärare anser sig ha fått en fullgod förberedelse för yrket. Särskilt fokus läggs på förbättrad läs- och skrivinlärning, med mer specificerade krav för olika stadier.
Läs utredningen om lärarutbildningen