Att vänta barn och bli förälder i ett nytt land är en stor utmaning. För att underlätta föräldrarnas möten med det svenska samhället finns ett antal offentligt finansierade kulturtolkar, så kallade doulas. Deras uppgift är bland annat att tolka i mötena mellan invandrarmammor och barnsjukvården. Trots det uppstår ofta kulturella och språkliga hinder vilket bidrar till osäkerhet och lågt engagemang i mötena.
För att komma runt problemet använder de mammor som kan läsa och skriva sin smarta telefon och Googles översättningsprogram i kommunikationen med sjukvården.
– De får då en översättning direkt i handen och blir involverade i kommunikationen. Även om det kan finnas felaktigheter i direktöversättningen, särskilt för mindre översatta språk och medicinsk vokabulär, så kan ett översättningsprogram bidra till att mammorna snabbare lär sig svenska fraser. På sikt kan det också underlätta integrationen i samhället, säger Nataliya Berbyuk Lindström, docent.
Bilder kompletterar talad kommunikation
Ett annat sätt att göra sig förstådd när det finns språkliga hinder är genom att visa bilder och filmer på internet. Bilderna fungerar som komplement till den talade kommunikationen, exempelvis om det finns osäkerheter kring huruvida mammorna har förstått innebörden av vad som sägs i mötena.
– En kulturell skillnad mellan barnsjuksköterskor och invandrarmammor är synen på näringslära och övervikt i relation till barn. Ett kraftigt barn anses bland många migranter vara ett tecken på välmående, medan svensk sjukvård har en annan syn. Genom att visa bilder på nyttig frukost, exempelvis gröt, kan kommunikationen förtydligas, säger hon och fortsätter.
– Ett annat exempel är vad som anses vara hälsosam middagsmat. Om en barnsjuksköterska är osäker på huruvida mamman förstått vad som sagts kan hon via nätet ta fram en bild på barnmat innehållandes exempelvis broccoli och bönor och på så sätt göra sig förstådd.
Intervjuade doulas från Somalia, Iran och Irak
Studien genomfördes med hjälp av nio intervjuer i ett område i Västsverige som har en stor andel utrikes födda personer. Bland annat intervjuades barnsjuksköterskor och doulas från Somalia, Iran och Irak.
– Genom att utveckla målgruppsinriktade digitala medier som exempelvis appar och bild- och videoprogram kan kommunikationen effektiviseras och missuppfattningar undvikas. Då slipper mammor att googla sig igenom viktiga vårdsamtal, säger Nataliya Berbyuk Lindström.
Studien publicerades i mars 2020: Perspectives of Nurses and Doulas on the Use of Information and Communication Technology in Intercultural Pediatric Care: Qualitative Pilot Study
