Återvänder med idéer om nya forskningssamarbeten
Efter drygt fem år som professor vid Umeå universitet har reumatologen Helena Forsblad d’Elia återvänt hem till Göteborg och till institutionen för medicin. Hon har tillträtt en kombinationstjänst som universitetslektor och överläkare i reumatologi där hon forskar, undervisar på läkarprogrammet och möter patienter.
Du har forskat mycket kring den reumatiska sjukdomen ankyloserande spondylit (AS) sedan 2008. Berätta hur just Umeå gav dig bra förutsättningar för din forskning!
– I Umeå finns en biobank som bygger på en populationsstudie som startades på 1980-talet. Alla som bor i Västerbotten bjuds in att vara med i Västerbottens interventionsprojekt VIP, som det kallas, när de fyller 40, 50 och 60 år.
– När jag kom till Umeå universitet startade jag en ny forskningslinje om ankyloserande spondylit. Till en kohort kunde jag samla 160 personer som hade sjukdomen och ungefär 80 procent av dem hade tidigare varit med i hälsostudien i Västerbotten. Tack vare biobanken kunde jag få ut material för att följa patienternas biomarkörer under lång tid, ihop med matchade kontroller som provtagits vid samma tidpunkt.
Vad vill du fokusera på i din forskning nu när du är tillbaka i Göteborg?
– Det övergripande syftet är att studera sjukdomsutveckling av ankyloserande spondylit över tid för att kunna identifiera prediktorer för svårare sjukdomsförlopp, både biomarkörer och mer kliniskt inriktade prediktorer.
– I Västra Götaland skapade vi en kohort med AS-patienter 2008-2009. Vi gjorde en femårsuppföljning 2014 och nu är vår förhoppning att vi kan göra en långtidsuppföljning 2022. Till långtidsuppföljningen skulle det också vara intressant att få med AS-kohorten i Västerbotten för att jämföra sjukdomsuttrycket vid AS hos personer i VG-regionen med dem som bor i Västerbotten. Patientmaterialen har delvis olika genetisk bakgrund. I Västerbotten är det vanligare att människor har bott på samma plats i många generationer och förekomsten av den genetiska faktorn HLA-B27 är vanligare.
Du har också tankar om fler forskningssamarbeten inom GU, eller hur?
– Ja, vid reumatiska sjukdomar finns ofta stor samsjuklighet, bland annat med kardiovaskulär sjukdom, mag-tarmsjukdom och lungproblematik. Jag skulle gärna få in fler kardiologiska och gastroenterologiska aspekter på sjukdomen. I dag vet vi till exempel att mikrobiotan är förändrad hos AS-patienter jämfört med kontroller, men vi vet inte vad det beror på.
– När vi studerar ankyloserande spondylit är det av central betydelse att ta reda på vad som händer i skelettet. Det skulle vara intressant att kunna visualisera skeendet i skelettet på ett ännu bättre sätt med hjälp av den modernaste imaging-tekniken. Där har jag inlett ett samarbete med Mats Geijer, professor i diagnostisk radiologi och Mattias Lorentzon, professor i geriatrik.
Du har en kombinationstjänst med både kliniskt arbete, forskning och undervisning. Du sitter i kursledningen för termin 6 på läkarprogrammet som tar upp invärtesmedicin i ett brett perspektiv. Berätta vad som händer där!
– Hösten 2021 är planen att jag ska vara kursledare för T6. Jag är glad att jag har duktiga och erfarna lärarkolleger nära mig. Jag sitter också med i en grupp som arbetar med hur termin 6 ska bli på det nya läkarprogrammet som startar nästa år. Vi kommer inte att träffa studenter på ”nya” termin 6 förrän år 2024. Men det är ett stort arbete som behöver göras eftersom internmedicin involverar så många olika ämnen och personer.
Hur är det att samtidigt vara forskare, lärare och läkare?
– Mina forskningsprojekt kring ankyloserande spondylit är kliniskt inriktade och relativt patientnära projekt, så jag tycker att det är en fördel att kunna ha kvar en fot i den vanliga, kliniska vardagen. På läkarprogrammet höll jag nyligen i ett etikseminarium. För att kunna undervisa studenter om patientmöten är det också en fördel att regelbundet träffa patienter.
TEXT: ANNA VÖRÖS
Helena Forsblad d’Elia
Bor: I Björkekärr i östra Göteborg.
Familj: Gift med Stefano, lektor vid Chalmers. Tre söner i åldrarna 22-31 år. ”Den äldste är läkare i England, mellansonen är ingenjör och den yngste är student på läkarprogrammet.”
Ålder: 59 år
På fritiden: Jag är friluftsmänniska och är gärna ute i naturen och vandrar, eller är ute på sjön.
Oväntad talang: Jag kan vifta på öronen.
Om jag inte var forskare eller läkare: Då skulle jag nog vara något mer konstnärligt och kreativt. En gång i tiden ville jag bli arkitekt.
- En reumatologisk sjukdom inom spondylartrit-området.
- Patienterna utvecklar dels en patologiskt ökad bentillväxt, bl.a. längs kotpelaren och i bäckenet, dels ökad benskörhet och osteoporos som ökar risken för frakturer.
- Sjukdomen drabbar upp till cirka 0,5 procent av befolkningen. Två tredjedelar av de drabbade är män.
- De flesta insjuknar i 20-40-årsåldern, vilket är ganska tidigt för en reumatologisk sjukdom.
- Fysioterapi och fysisk aktivitet är en viktig del av behandlingen eftersom det motverkar stelhet och värk.
- Ett av målen med forskningen är att kunna ställa diagnos tidigare för att kunna behandla tidigare och förbättra långtidsutsikterna för patienterna.