Historisk tillbakablick hur CERGU grundades — Bild på rektors beslut att inrätta CERGU 1995

CERGU växer fram

Våren 1995 beslutade Rektor för Göteborgs universitet att ett Centrum för Europaforskning skulle inrättas. Centrumet var det första i sitt slag i Sverige. Här nedan kan du läsa om vilka behov i det svenska samhället och den politika debatten som ledde fram till att CERGU bildades och du får också inblick i hur mycket arbete som lades ner på den lyckosamma etableringen.

Framväxande intresse för internationella frågor i Sverige

Under 1960- och 70-talen blev det på svenska universitet populärt att vidga vyerna i internationell inriktning. Många forskare valde då att fokusera sitt intresse på problem utanför Sverige och Europa. Avkolonialiseringen, vietnamkriget, oljekrisen och krigen i Mellanöstern kan ha varit viktiga för denna intresseförskjutning, som skedde parallellt med en internationalisering av den svenska politiska debatten. Ett av resultaten av denna debatt blev att det skapades nya, ambitiösa mål för svenskt utvecklingsbistånd till länder i Afrika, Asien och Latinamerika. Inom universitetsväsendet försökte man att följa upp de nya behoven av svensk kunskap om internationella förhållanden med att initiera kurser i t.ex. Internationella Relationer, U-landsfrågor med Biståndsteknik och Freds- och Konfliktforskning. På nordisk nivå skapades särskilda forskningsinstitut för Afrikastudier, Latinamerikastudier och Asienstudier. Dessutom initierades särskilda utbildningar om t.ex. Öst- och Sydöstasien, Latinamerika och Mellanöstern.

Eftersom dessa kurser krävde insatser från många olika discipliner blev det en naturlig följd att man organiserade särskilda centrumbildningar över fakultets- och institutionsgränser för att tillgodose ett mångvetenskapligt och brett perspektiv på de områden som behandlades.

En för Sverige viktig region som kommit något i skymundan i den här processen var Europa. Trots att det övriga Europa, då liksom nu, var den absolut mest betydelsefulla regionen för Sveriges ekonomi och politik var intresset för europarelaterade frågor i den allmänna debatten tämligen svagt. Ändå pågick på många håll, inte minst i Göteborg, en aktiv forskning som rörde europeisk politik, ekonomi, historia och kultur. Då det allmänna intresset för europafrågor började vakna på allvar i anslutning till debatten om huruvida Sverige skulle ansluta sig till den djupare politiska och ekonomiska gemenskap som växte fram inom de Europeiska Gemenskaperna under 1980-talets senare del, ökade också intresset bland forskare och lärare på Göteborgs universitet att tillsammans och i nära kontakt med det omkringliggande samhället försöka koordinera sina ansträngningar på en gemensam plattform. De plötsliga politiska förändringarna i det tidigare socialistiska Östeuropa, den svenska regeringens beslut att undersöka förutsättningarna för medlemskap i vad som skulle bli den Europeiska Unionen, liksom Sovjetunionens oväntade upplösning, blev ytterligare incitament för att göra en kraftsamling på europaforskning. Behovet var stort och kunskapsnivån om EU:s organisation och verksamhet, liksom om de nya ekonomierna i östra och centrala Europa, var låg. Spontant samlades intresserade forskare och lärare från flera institutioner till gemensamma seminarier för att bättre förstå och tolka de pågående omvälvande händelserna.

Tema Europa

År 1992 tillsatte Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden en arbetsgrupp kring ”Tema Europa”. Dess uppgift blev att belysa var och med vilken inriktning forskning och utbildning inom europatemat som pågick eller planerades. Den översikt som redovisades för fakultetsnämnden visade att det inom nästan alla ämnesområden pågick forskning och/eller undervisning med europainriktning. Samarbeten över ämnesgränser och fakultetsgränser förekom dock i mindre utsträckning. Redan arbetet med att framställa översiktsrapporten väckte ett ökat intresse bland forskare och lärare.

Arbetsgruppen följde upp sitt uppdrag genom att bjuda in till föreläsningar med internationella gästforskare. Arrangemangen var välbesökta och diskussionerna intressanta och stimulerande. Nya kontakter över ämnesgränserna skapades. En fakultetsgemensam forskarutbildningskurs om europafrågor genomfördes 1993. Forskare från sex institutioner gav, tillsammans med inbjudna gästforskare, kursen ”Politiska, sociala och ekonomiska förändringsprocesser i Europa – Teoretiska och metodologiska analysproblem”.

Våren 1993 anordnades den första ”Europaforskardagen” vid Göteborgs universitet. Tio deltagare från åtta institutioner redovisade pågående forskning om Europafrågor. Bidragen sammanställdes i en bok och därmed inleddes en tradition som sedan dess har resulterat i en årlig skrift – ”Forskning om Europafrågor vid Göteborgs universitet” – där hundratals forskare från olika discipliner har skrivit om sin forskning.

Parallellt hade Humanistiska fakultetsnämnden inrättat det större forskningsprogrammet "Europa" som framgångsrikt bedrevs under åren 1992-1998 och engagerade forskare från flera av fakultetens ämnen. Programmet initierade också populära kurser i Europakunskap som gavs 1994-1999.

Externa önskemål om att få del av den europakunskap som fanns inom universitetet ledde till en rad föreläsningar inom företag, offentliga institutioner, skolor och organisationer. I samarbete med Göteborgsregionens Kommunalförbund gavs under de kommande åren kurser med olika europateman.

Inför folkomröstningen i Sverige om medlemskap i EU 1994 anlitades europaforskare från Göteborgs universitet flitigt som experter, både i massmedia och i olika publika arrangemang. Även för internationella medier utgjorde göteborgska europaforskare en ofta anlitad kommentatorsresurs.

CERGU bildas

Den speciella CERGU-andan

Personerna vid CERGU

In English

CERGU 1992-2005 (in English) (pdf)

I detta dokument kan man läsa mer om de formativa åren för CERGU (1992-2005). Texten är på engelska.

Senast ändrad

27 augusti 2024