Medverkande:
- Karin Gustavsson, Folklivsarkivet/ Institutionen för kulturvetenskaper, Lunds universitet
- Anneli Palmsköld, professor i kulturvård, Göteborgs universitet
- Johanna Rosenqvist, Docent, institutionen för musik och bild, Linnéuniversitetet
Building a Soft Cultural Heritage: reproducing gender, ethnicity and class
Artikeln ämnar diskutera hur kön, etnicitet och klass produceras och reproduceras i ett arkivmaterial samlat och organiserat av hemslöjdsentreprenören Lilli Zickerman (1858-1949). Den består av en inventering kallad Svensk Folktextilkonst, som genomfördes under flera decennier under första hälften av 1900-talet. Arkivmaterialet är enormt; den består av cirka 24 000 fotografier som föreställer traditionella svenska textilier. Fram till idag sprids hennes fynd av hantverkssällskapen i Sverige och arkivmaterialet är avgörande när man pratar om svenskt textilarv.
Utgångspunkten är att kön har spelat en nyckelroll för att tona ned betydelsen av kvinnliga arvsaktörer, och Zickerman är ett exempel på detta. Vi kommer också att hävda att utan att ta upp genusaspekter, men även etnicitet och klass, kommer arvsframställningsprocesser att vara ofullständiga. I ljuset Zickermans fotspår framstår det som att hon som kvinna med kopplingar till viktiga bidragsgivare till det kulturella området utnyttjade sin position i sina ansträngningar att skapa arkivet. Hennes position (ensamstående kvinna och entreprenör) gjorde byrå möjlig på denna specifika plats i tiden.
I artikeln analyseras hur hantverksföreningarna har utfört myndighetsutövning kring användningen av Zickermans arkiv. Som har kunnat bidra till eller bygga vidare på kunskapen om det, placerat det i en postkolonial miljö, där etnicitet och till och med vithet är kritiska perspektiv.
Även om arkivet som Zickerman skapade är enormt, finns det en uppenbar brist – hennes eget personliga arkiv, som verkar vara förlorat. Detta kommer att ge upphov till metodologiska diskussioner om "arkivtystnad" enligt definitionen av Moss & Thomas 2021 och diskussioner om genusaspekten i personliga arkiv, även behandlade av Grahn & Wilson 2018.