Digital dokumentation av inskriptioner i Sofiakatedralen i Kiev
Kort beskrivning
På Sofiakatedralens väggar i Kiev finns mer än 7000 inskrifter som spänner över tusen år och följer olika språk- och skriftsystem. Inskrifterna utgör ett värdefullt forskningsunderlag för analyser av språk och skrift, av migration, handel, hantverkstraditioner, kulturutbyte och kulturell mångfald i Europa. Sofiakatedralen riskerar att förstöras i det pågående kriget som Ryssland för mot Ukraina och för att trygga informationsinnehållet för framtida forskning har ett projektsamarbete mellan Ukraina och Sverige inletts. Projektets syfte till att dokumentera inskrifterna med digitala tekniker och göra materialet tillgängligt för både forskare och allmänheten.
Bakgrund
Sedan februari 2014 ockuperar Ryssland den ukrainska Krimhalvön och den 24 februari 2022 invaderade Ryssland Ukraina på bred front. Ryska trupper stod i början av mars 2022 vid Kievs stadsgräns men har nu slagits tillbaka till de östra och södra delarna av landet. Ukrainskt territorium utsätts emellertid systematiskt för robotar, artilleribeskjutning och drönarattacker med en enorm förödelse som följd. Kriget pågår och fortgår utan någon fred i sikte. Det är väldokumenterat att även civila mål som bostadsområden, sjukhus, järnvägar, hamnar och energianläggningar bombas.
Mot krigets lagar, enligt Haagkonventionens första artikel från 1954, så förstörs också kulturarv, medvetet och systematiskt. Det pågående kriget mot Ukraina är ett påtagligt hot mot Sofiakatedralen i Kiev och de historiska inskrifterna som utgör ett viktigt forskningsunderlag. UNESCO rapporterade den 20 december 2023 att sedan krigets start har 334 kulturmiljöer skadats, 125 religiösa byggnader och miljöer, 147 historiska byggnader, 29 museer, 19 minnesmärken, 13 bibliotek, ett arkiv.
I Kievregionen har en stor mängd kulturmiljöer och kulturbyggnader redan förstörts eller skadats. . Bland dessa finner vi Statens konstmuseum, Nationalmuseet Taras Shevchenko, Naturhistoriska museet, Vetenskapsakademien, Taras Shevchenko universitetet, Ivankivmuseet, Khanenkomuseet, Borodyanshchynas lokalhistoriska museum, centralbiblioteket i Irpin, Makarivskabiblioteket, biblioteken i Pidhaine och Makariv, kulturpalatset. T.G. Shevchenko, kulturhuset i Petrusjkij, klostret för Guds moders ikon "Uslyshatelnytsya" i byn Fasova, Voznesens'ka Tserkva kyrkan, Tserkva Heorhiyivsʹka kyrkan i Zavorychi och Petro-Pavlivska kyrkan.
Syfte och mål
Syftet med projektet är att dokumentera inskrifterna i Sofiakatedralen med digitala tekniker. Projektet säkerställer ett hotat källmaterial för forskare i Sverige och internationellt och som samtidigt görs tillgängligt för en bredare allmänhet.
Målet är att tillgängliggöra detaljerade 3D modeller och andra digitala representationer för högsta möjliga läsbarhet av inskrifterna som ett underlag för vetenskaplig forskning. Den digitala data som produceras görs tillgänglig dels av Göteborgs universitets forskningsinfrastruktur för digital humaniora (GRIDH) i en portal med ett publikt och användarvänligt gränssnitt specialbyggt för att granska inskrifter.
Teori och metod
Inskrifterna har har beforskats tidigare och omkring 7000 inskrifter har identifierats. En del av inskrifterna har tolkats och publicerats av Oleksandr Vysotsky (1966, 1976, 1989) och av Vyacheslav Kornienko (2010-20). Dokumentationen av källmaterialet har emellertid begränsningar och möjliggör inte för andra forskare att göra självständiga tolkningar. Det finns osäkerheter i dels hur de olika huggspåren ska tolkas som tecken, dels hur tecken ska tolkas som språk och betydelser. Den digitala dokumentationstekniken som finns tillgänglig idag möjliggör högupplöst representation av det primära källmaterialet, som underlag för forskning i olika språk och ämnesomnråden, men också samarbete mellan forskare då de kan dela data till om källmaterialet med varandra.
Dokumentationsarbetet på plats i Kiev genomförs under två fältarbetsperioder 2024. Under det första fältarbetet företas en grunddokumentatioin av hela interiören och olika tekniker och arbetsmetoder prövas och utvärderas. Primära tekniker är laser, fotogrammetri och digitalt släpljus, så kallad Reflectance Transformation Imaging (RTI). Även andra tekniker används selektivt som strukturerad ljusskanning (WLS) och multispektranfotografering. En arbetsgrupp från Sofiakatedralen tränas upp för att fortsätta dokumentationsarbetet.
Efter det första fältarbetet utvärderas metoder och resultat. Dialog med forskare med olika intressen i materialet samlas för att utarbeta en kravspecifikation för databasen. I ett andra fältarbete implementeras förbättrade metoder och arbetsflödet för databasen. Förhoppningen är att källmaterialet ska vara säkrat under projekttiden. Arbetet med databasen, som innebär identifiering och tolkning av tidigare kända och nyupptäckta inskiptioner och betydelser kommer förhoppningsvis att fortgå under många år.
Deltagare
- Gunnar Almevik, Institutionen för kulturvård, Göteborgs universitet
- Jonathan Westin, Göteborgs forskningsinfrastruktur för digital humaniora, Göteborgs universitet