Bild
Inskriptioner i stenvägg, foto.
Reflectance Transformation Imaging (RTI) är en av de tekniker som används för att dokumentera inskrifterna.
Foto: Gunnar Almevik
Länkstig

Digital dokumentation av inskriptioner i Sofiakatedralen i Kiev

Forskningsprojekt
Pågående forskning
Projektets storlek
1 500 000 SEK
Projekttid
2023 - 2024
Projektägare
Institutionen för kulturvård

Kort beskrivning

På Sofiakatedralens väggar i Kiev finns mer än 7000 inskrifter som spänner över tusen år och följer olika språk- och skriftsystem. Inskrifterna utgör ett värdefullt forskningsunderlag för analyser av språk och skrift, av migration, handel, hantverkstraditioner, kulturutbyte och kulturell mångfald i Europa. Sofiakatedralen riskerar att förstöras i det pågående kriget som Ryssland för mot Ukraina och för att trygga informationsinnehållet för framtida forskning har ett projektsamarbete mellan Ukraina och Sverige inletts. Projektets syfte till att dokumentera inskrifterna med digitala tekniker och göra materialet tillgängligt för både forskare och allmänheten.

Bakgrund

Sedan februari 2014 ockuperar Ryssland den ukrainska Krimhalvön och den 24 februari 2022 invaderade Ryssland Ukraina på bred front. Ryska trupper stod i början av mars 2022 vid Kievs stadsgräns men har nu slagits tillbaka till de östra och södra delarna av landet. Ukrainskt territorium utsätts emellertid systematiskt för robotar, artilleribeskjutning och drönarattacker med en enorm förödelse som följd. Kriget pågår och fortgår utan någon fred i sikte. Det är väldokumenterat att även civila mål som bostadsområden, sjukhus, järnvägar, hamnar och energianläggningar bombas.

Bild
Sofiakatedralen i Kyiv, foto.
Sofiakatedralen i Kiev i Ukraina.
Foto: Gunnar Almevik
Bild
Interiör i Sofiakatedralen, foto.
Interiör i Sofiakatedralen.
Foto: Gunnar Almevik

Mot krigets lagar, enligt Haagkonventionens första artikel från 1954, så förstörs också kulturarv, medvetet och systematiskt. Det pågående kriget mot Ukraina är ett påtagligt hot mot Sofiakatedralen i Kiev och de historiska inskrifterna som utgör ett viktigt forskningsunderlag. UNESCO rapporterade den 20 december 2023 att sedan krigets start har 334 kulturmiljöer skadats, 125 religiösa byggnader och miljöer, 147 historiska byggnader, 29 museer, 19 minnesmärken, 13 bibliotek, ett arkiv.

I Kievregionen har en stor mängd kulturmiljöer och kulturbyggnader redan förstörts eller skadats. . Bland dessa finner vi Statens konstmuseum, Nationalmuseet Taras Shevchenko, Naturhistoriska museet, Vetenskapsakademien, Taras Shevchenko universitetet, Ivankivmuseet, Khanenkomuseet, Borodyanshchynas lokalhistoriska museum, centralbiblioteket i Irpin, Makarivskabiblioteket, biblioteken i Pidhaine och Makariv, kulturpalatset. T.G. Shevchenko, kulturhuset i Petrusjkij, klostret för Guds moders ikon "Uslyshatelnytsya" i byn Fasova, Voznesens'ka Tserkva kyrkan, Tserkva Heorhiyivsʹka kyrkan i Zavorychi och Petro-Pavlivska kyrkan.

Bild
Interiör i Sofiakatedralen, foto.
De historiska freskerna från katedralens byggnadsperiod under 1000-talet är projektets huvudfokus. När de renoverades på 1700-talet täcktes de med ny puts och bemålning men på 1950-talet frilades totalt 3000 kvadratmeter av freskerna.  
Foto: Gunnar Almevik

Syfte och mål

Syftet med projektet är att dokumentera inskrifterna i Sofiakatedralen med digitala tekniker. Projektet säkerställer ett hotat källmaterial för forskare i Sverige och internationellt och som samtidigt görs tillgängligt för en bredare allmänhet. 

Målet är att tillgängliggöra detaljerade 3D modeller och andra digitala representationer för högsta möjliga läsbarhet av inskrifterna som ett underlag för vetenskaplig forskning. Den digitala data som produceras görs tillgänglig dels av Göteborgs universitets forskningsinfrastruktur för digital humaniora (GRIDH) i en portal med ett publikt och användarvänligt gränssnitt specialbyggt för att granska inskrifter.  

Bild
Jonathan Westin utför laserskanning i Sofiakatedralen, foto.
Jonathan Westin utför laserskanning av interiören. Skanningen av interiören ger den rumsliga kontexten för inskrifterna.
Foto: Gunnar Almevik
Bild
Laserskanning i Sofiakatedralen, foto.
Rummet var socialt uppdelat på olika sätt under skilda tidsperioder och det kan vara en viktig aspekt i forskningen att veta hur inskriptionerna placeras och kan upplevas i kyrkorummet.
Foto: Jonathan Westin

Teori och metod

Inskrifterna har har beforskats tidigare och omkring 7000 inskrifter har identifierats. En del av inskrifterna har tolkats och publicerats av Oleksandr Vysotsky (1966, 1976, 1989) och av Vyacheslav Kornienko (2010-20). Dokumentationen av källmaterialet har emellertid begränsningar och möjliggör inte för andra forskare att göra självständiga tolkningar. Det finns osäkerheter i dels hur de olika huggspåren ska tolkas som tecken, dels hur tecken ska tolkas som språk och betydelser. Den digitala dokumentationstekniken som finns tillgänglig idag möjliggör högupplöst representation av det primära källmaterialet, som underlag för forskning i olika språk och ämnesomnråden, men också samarbete mellan forskare då de kan dela data till om källmaterialet med varandra.

Bild
Inskriptioner i Sofiakatedralen, foto.
Varje frilagd originalfresk dokumenteras med fotogrammetri och RTI för att skapa interaktiva digitala släpljusbilder och ytmodeller i 3D. Bilderna kan sedan bearbetas så att läsbarheten för forskare att tolka inskrifterna blir optimala.
Foto: Gunnar Almevik

Dokumentationsarbetet på plats i Kiev genomförs under två fältarbetsperioder 2024. Under det första fältarbetet företas en grunddokumentatioin av hela interiören och olika tekniker och arbetsmetoder prövas och utvärderas. Primära tekniker är laser, fotogrammetri och digitalt släpljus, så kallad Reflectance Transformation Imaging (RTI). Även andra tekniker används selektivt som strukturerad ljusskanning (WLS) och multispektranfotografering. En arbetsgrupp från Sofiakatedralen tränas upp för att fortsätta dokumentationsarbetet.

Efter det första fältarbetet utvärderas metoder och resultat. Dialog med forskare med olika intressen i materialet samlas för att utarbeta en kravspecifikation för databasen. I ett andra fältarbete implementeras förbättrade metoder och arbetsflödet för databasen. Förhoppningen är att källmaterialet ska vara säkrat under projekttiden. Arbetet med databasen, som innebär identifiering och tolkning av tidigare kända och nyupptäckta inskiptioner och betydelser kommer förhoppningsvis att fortgå under många år. 

Bild
Forskare som arbetar med tekniken Reflectance Transformation Imaging, foto.
Här arbetar arkitekterna Sergii Bozhko och Oksana Kovalska med Reflectance Transformation Imaging (RTI).
Foto: Gunnar Almevik

Deltagare

  • Gunnar Almevik, Institutionen för kulturvård, Göteborgs universitet
  • Jonathan Westin, Göteborgs forskningsinfrastruktur för digital humaniora, Göteborgs universitet