Personer med intellektuell funktionsnedsättning och deras upplevelser av sociala insatser under COVID-19-pandemin
Kort beskrivning
COVID-19- pandemin har medfört stora konsekvenser för personer med intellektuell funktionsnedsättning som får insatser i enlighet med Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Den har exempelvis inneburit att daglig verksamhet har stängt ner och besöksförbud har införts på LSS-boenden. Det är dock oklart hur personer med intellektuell funktionsnedsättning har upplevt att deras service har påverkats.
Studien undersöker om personer med intellektuell funktionsnedsättning upplever att deras tillfredsställelse med, involvering i och delaktighet i sina sociala insatser har påverkats av pandemin. Vi använder oss av både fokusgruppsintervjuer med personer med intellektuell funktionsnedsättning och personal samt kvantitativa data från den nationella brukarundersökningen inom LSS för att undersöka deras upplevelser.
Om projektet
För personer med intellektuell funktionsnedsättning (IF) som får insatser i enlighet med Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) har COVID-19 pandemin fått stora konsekvenser. Det har exempelvis inneburit att daglig verksamhet har stängt ner och besöksförbud har införts på LSS-boenden. Det är dock oklart hur personer med IF har upplevt att deras service har påverkats. Detta projekt undersöker om personer med IF upplever att deras tillfredsställelse med, involvering i och delaktighet i sina sociala insatser har påverkats av COVID-19. Involvering och delaktighet är en viktig del av Agenda 2030 för att öka hälsan hos personer med funktionsnedsättning. Personer med IF har rätt till en lika god hälsa som personer utan IF oavsett om vi befinner oss i en pandemi eller inte. Därför är det viktigt att undersöka hur personer med IF upplever att restriktioner och förändringar har påverkat de LSS-insatser som tillhandahållits under pandemin. Projektet består av två delstudier:
- Studie 1 använder Sveriges kommuner och regioners (SKR) årliga nationella brukarundersökning inom funktionshinderområdet. Brukarenkäten lyfter fram brukarnas uppfattning om deras LSS-insatser. Brukarenkäten har data från före och under pandemin.
Resultatet från studie 1 visar att personer med IF i huvudsak var nöjda med de LSS-insatser de fått under pandemin. Hur nöjda de var varierade beroende på LSS-insats och kön. Nöjdheten med daglig verksamhet ökade under pandemin både för män och kvinnor, medan inga signifikanta förändringar observerades för gruppbostäder. Däremot minskade nöjdheten med insatsen servicebostad något. Män var genomgående mer nöjda än kvinnor. Skillnaderna mellan män och kvinnor var särskilt tydliga när det gällde insatsen serviceboende.
Slutsatser: Fynden visar att det finns könsskillnader i hur nöjda personer med IF är med sina LSS-insatser. Kvinnor rapporterar konsekvent lägre tillfredsställelse. Skillnaderna visar på ett behov av riktade åtgärder för ett mer rättvist tjänsteutbud för personer med LSS-insatser. Politiker och tjänsteleverantörer behöver prioritera inkluderande strategier för att komma till rätta med dessa skillnader, för att säkerställa att tjänster upprätthåller principerna om jämlikhet, säkerhet och delaktighet som beskrivs i konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. - Studie 2 undersöker upplevelser av insatserna under pandemin genom fokusgrupper med personer med IF och personal från LSS-verksamhet.
Resultatet från studie 2 visar att personer med IF berättade att de kände att de var en del av samhället men de saknade tillgänglig information. Kunskapen om skyddsåtgärder kom främst från personalen. De upplevde att restriktioner och regler infördes av personal utifrån rekommendationer, men deras egen möjlighet att vara delaktiga var begränsad.
Slutsatser: Personer med IF uppfattade sig inte involverade i beslutsfattande i deras dagliga liv. Nationella rekommendationer ansågs implementerade på ett paternalistiskt sätt, med litet erkännande av personerna med IF:s egen förståelse av pandemin. Detta ledde till delaktighetsinskränkningar.
Tillsammans med forskare finns en samarbetsgrupp med representanter med personer med IF, forskare, FUB, personal och SKR som arbetar genom hela projektet. Tillsammans kommer gruppen att tolka resultaten samt arbeta fram intervjuguider till Studie 2.
I maj 2023 presenterade Kristin Alfredsson Ågren preliminära resultat på konferensen NNDR i Reykjavik anordnad av the Nordic Network on Disability Research. Presentationen hade titeln: Persons with ID’s perception of their social services in Sweden during the COVID-19 pandemic.
Samverkansgrupp:
Eva Borgström, Riksförbundet FUB
Sara Ahrén, FoU Nordost
Anna Thomsson, SKR
Eva Flygare Wallén, KI samt Östersunds kommun
Kennerth Björn, ordförande FUB Växjö
Ulrika Toresten, Region Uppsala
Stephanie Mankio, Täby kommun
Therese Sjölin och Anna Hofer, Marks kommun
Medverkande i projektet
Kristin Alfredsson Ågren, universitetslektor, Linköpings universitet
Henrik Danielsson, professor, Linköpings universitet
Pia Käcker, forskare, Göteborgs universitet
Helene Lidström, universitetslektor, Linköpings universitet
Lisa Palmqvist, universitetslektor, Göteborgs universitet
Digitalt seminarium 13 september
Den 13 september kl. 10.00–11.30 bjuder FoU Nordost in till ett seminarium där Lisa Palmqvist och Pia Käcker, båda forskare i projektet, medverkar för att berätta om resultaten från de studier som har genomförts. Seminariet hålls online och är kostnadsfritt.
Anmäl ditt deltagande senast den 11/9 via denna länk >>