Vad påverkar ungdomars psykiska hälsa och välmående i och utanför skolan?
Kort beskrivning
Barn och ungas psykiska hälsa och välbefinnande har försämrats under de senaste åren. Det här projektet kommer att studera barns och ungdomars psykiska hälsa utifrån ett holistiskt perspektiv, inklusive skolrelaterat välbefinnande, under tidsperioden 1980–2023, för att identifiera faktorer ur ett bio-psyko-socialt perspektiv, relationen till akademisk prestation, och effekterna av olika utbildnings- och betygssystem.
Betydelsen av personliga, omgivnings- och biopsykosociala faktorer i och utanför skolan för ungdomars psykiska hälsa och välbefinnande: En longitudinell kohortstudie
Barn och ungas psykiska hälsa och välbefinnande har försämrats under de senaste åren enligt internationell forskning och Folkhälsomyndigheten. I Sverige visar barn lägre tillfredsställelse med livet jämfört med barn i andra europeiska länder. Psykosomatiska symtom som sömnproblem, ångest och nervositet har ökat under de senaste decenierna men i synnerhet under de senaste tio åren. Detta är alarmerande resultat då en hälsosam utveckling under barndomen och tonåren är viktig för utbildningsnivå och för möjligheten att leva tillfredsställande och produktiva liv. Forskning har visat att skolor har blivit alltmer erkända för att ha en nyckelroll i främjandet av barn och ungdomars hälsa och välbefinnande.
Data från UGU
Projektet kommer att använda data från den nationella infrastrukturen Utvärdering genom Uppföljning (UGU). Projektet baseras på nationellt representativa urval av elever från åtta årskullar födda mellan 1967 och 2004 med totalt 76 673 elever i årskurs sex med uppföljning i årskurs nio och 12. Elevers svar på enkäter i årskurs 6, 9 och 12 kommer att användas. Dessa data innehåller även registerinformation som betyg, resultat på nationella prov och bakgrundsvariabler.
Tre delprojekt
Projektet kommer att pågå i tre år, 2023-2025. Tre delprojekt kommer att genomföras och analyserna baseras på storskaliga data vilket gör det möjligt att undersöka relationer mellan olika typer av personliga och skolrelaterade karaktäristika. Både deskriptiva analyser och mer avancerade statistiska analyser kommer att genomföras som t.ex. konfirmatorisk faktoranalys och strukturell ekvationsmodellering.
Fördjupad kunskap om utveckling sedan 1980-talet
Målet med projektet är att utveckla fördjupad kunskap om hur barn-och ungdomars i mentala hälsa har förändrats från början av 1980-talet fram till idag och hur relationer ser ut mellan personliga, miljömässiga och sociala påverkansfaktorer och barn och ungdomarnas välmående och mentala hälsa. Projektet kommer också att ta reda på hur dessa relationer ser ut för olika grupper av elever, t.ex. flickor och pojkar och låg- och högpresterande elever.
Utvärdering genom uppföljning (UGU)
Den nationella datainfrastrukturen Utvärdering Genom Uppföljning (UGU) har sedan 60-talet samlat in enkäter från elever i Sverige. Data från UGU används av forskare inom ekonomi, psykologi, pedagogik och samhälle för att undersöka utvecklingen inom svensk utbildning och marknad.
