Socialantropologisk forskning

Om forskningen

Vårt förhållningssätt är jämförande och reflexivt, med målsättningen att bidra till ny förståelse av både det som upplevs som främmande och det bekanta. Vi använder oss av metoder som deltagande observation, text-, bild- och arkivanalys, intervjuer och foto-elicitering. Många av våra metoder bygger på samarbete, till exempel digital kartläggning och foto-narrativ med Photovoice.

Vi arbetar med både grund- och tillämpad forskning. Vi arbetar med klassiska teoretiska frågor inom antropologin – så som gränsen mellan personer och föremål, det andliga och det världsliga, avfall och värde, social organisation och subjektivitet - så väl som med dagsaktuella frågor, bland annat migration, integration, klimatförändring, sociala rörelser och prekaritet. Vardagslivet, social och kulturell praktik, och maktrelationer står i centrum av vår forskning.

Antropologer vid institutionen arbetar i urbana och rurala miljöer i Afrika, Asien, Europa och Nord-, Central- och Sydamerika.

Följande frågor är ett urval av våra gemensamma forskningsfrågor:

• Hur påverkar global neoliberal kapitalism ekonomiska möjligheter, sociala relationer och kulturella föreställningar bland olika grupper? Till exempel småskaliga jordbrukare i de venezolanska Anderna till industriarbetare i städer i södra Kina och teknologi-entreprenörer i Silicon Valley.
• Hur förstås och hanteras klimatförändringar och andra miljöutmaningar av squatters i Jakarta, urfolk i Bolivia och Peru, och de som bor i svenska storstäder?
• Hur skapar globala religiösa rörelser nya attityder, känslor, praktiker och nätverk i miljöer som sträcker sig från Kuala Lumpur till landsbygden på Java över till Luanda? Specifika projekt inom detta område inkluderar häxeri och juridisk mångfald, religiösa konflikter, och andlighet i vardagslivet.

Ett växande forskningsfält inom antropologin är migrationsindustrin, trafficking och nya migrationsmönster från Europa till Afrika.