Autism eller autistisk eller autist?
Christopher Gillberg diskuterar hur en diagnos inom vården ger värdefull kunskap för behandling, men att individer inte bör definieras enbart utifrån sina tillstånd, som autism eller ADHD
[Publicerat 20 september 2024 av Christopher Gillberg]
Inom hälso- och sjukvården görs bedömningar som ofta utmynnar i en diagnos. Ordet diagnos kommer från grekiskans Via Gnosis (dvs genom kunskap) och betyder egentligen att det är genom att man får fram kunskap om ett problem som man på bästa sätt kan hjälpa personen som söker hjälp.
Vi människor har alla både styrkor och svagheter. Ibland har vi svagheter/funktionsnedsättningar/problem/symptom/sjukdomar som gör att vi uppsöker hälso- och sjukvården, där vi kanske får en diagnos och i så fall ofta någon intervention/behandling rekommenderad. Diagnosen i sig är ofta till stor hjälp, eftersom den - inte sällan - innebär just ny kunskap.
Inom det område av hälso- och sjukvården som nu ofta går under benämningen neuropsykiatri - och där man talar om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) -ställs diagnoser såsom autism, ADHD, Tourettes syndrom med flera. Dessa diagnoser är ”syndrom”, dvs de är kategorier som utgörs av flera olika symptom som uppträder tillsammans på ett någorlunda förutsägbart sätt.
Egentligen är ordet neuropsykiatri inte så bra eftersom alla psykiska problem i någon mening är ”neuro” (dvs har någonting med nervsystemet att göra). Jag har själv lanserat samlingstermen ESSENCE (Early Symptomatic Syndromes Eliciting Neurodevelopmental Clinical Examinations) för att (1) undvika att tala om störningar, sjukdomar, funktionsnedsättningar, (2) betona att symptom/oro för problem uppträder tidigt och leder till att man (i allmänhet genom föräldrar) ofta söker hjälp i tidig barndom, och, dessutom, (3) betona att, om man uppfyller kriterier för en diagnos inom ESSENCE (t ex autism), så har man så gott som alltid kriterier uppfyllda för åtminstone en till diagnos (t ex ADHD).
På senare år har termen neurodiversitet diskuterats mycket, och det finns de som använder detta begrepp endast för personer som uppfyller kriterier för autism och/eller för ADHD. – Jag vill påstå att vi alla är ”neurodiverse”, och att det inte finns två personer på vår planet som har exakt samma ”neurofunktion”; inte ens enäggstvillingar har identiskt lika hjärnfunktioner. Många som talar om neurodiversitet anser att alla andra än de som har autism och/eller ADHD är neurotypiska. Jag kan garantera att det inte finns någon människa på jorden som är helt typisk.
Åter till detta med styrkor och svagheter och diagnoser. En människa med autism har, som jag redan nämnt så gott som alltid kriterier uppfyllda för ytterligare en diagnos inom ESSENCE. Personen har alltid också styrkor. Att säga att personen är autistisk eller är ”autist” är missvisande. Ingen människa med autism definieras bara – eller ens ”mest” – av ”sin” autism.
Samtidig ADHD och/eller inlärningssvårigheter (eller epilepsi) ställer ofta i längden till det mycket mera. Det enda rimliga blir då att tala om att personen har autism och ADHD (och epilepsi), inte att hen är autist och ADHDist (och epileptiker).
Vi har under de senaste 50 åren kommit en bra bit på väg mot ett bättre förhållningssätt gentemot personer med t ex epilepsi och cerebral pares. Vi säger inte att hen är epileptiker eller att hen är CP; vi talar om att hen har epilepsi eller cerebral pares. Personer med epilepsi och/eller cerebral pares har ganska ofta autism. Är dessa individer nu epileptiker-CP-autister? – Förresten så kallar vi ju inte en person med lunginflammation (pneumoni) för pneumonist eller den som har cystisk fibros för cystisk fibrost.
Så sluta kalla människor med autism för autister! Och ni som har fått en diagnos autism: sluta tro att ni bara är autister!
[Detta är en blogg. Syftet med bloggen är att informera och väcka tankar om angelägna ämnen. Åsikterna är skribentens och inte nödvändigtvis Gillbergcentrums.]
