Göteborgs universitet
Bild
Children sitting at their desks in rows in the classroom
Länkstig

ESSENCE – pedagogik

En översikt över våra tidigare, nuvarande och pågående studier i programmet om ESSENCE – pedagogik

Översikt

Bild
Children sitting at school

Skolgång och lärande är centralt för individens och samhällets utveckling. I forskargruppen Pedagogik och ESSENCE studerar vi lärande hos personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Vi har ett tydligt interaktionistiskt perspektiv i forskningen, där svårigheter som uppstår i lärmiljön ses som ett resultat av en dålig ”match” mellan individens förutsättningar och utformningen av den fysiska, kommunikativa, sociala eller kravmässiga miljön. Insatser inriktar sig enligt detta perspektiv först och främst mot miljön, bland annat genom ökad kunskap och förståelse för människors olika sätt att fungera. Vi försöker också bidra till utvecklingen av den forskningsinriktning som internationellt kallas ”Science of learning” där lärande och pedagogiska frågor studeras tvärvetenskapligt och med en stor bredd av forskningsmetoder.  

 

Programansvariga

  • Jakob Åsberg Johnels
  • Gunilla Westman Andersson

Medarbetare

  • Ida Lindblad
  • Eva Billstedt
  • Elisabeth Fernell
  • Sebastian Lundström
  • Magnus Wårhag

Tidigare och pågående projekt 

Det finns flera forskningsspår i gruppens tidigare och pågående forskningsaktivitet:


• ESSENCE, lärmiljö och pedagogisk policy

Children sitting at preschool doing activities

Exempel på forskning rör förskolan som en viktig miljö för att insamla relevant information vid autismdiagnostik (Westman Andersson et al., 2013) eller hur förskolepersonal uppfattar att teambaserade neuropsykiatriska utredningar bidrar till förståelse och vardagsnära arbete med barn med misstänkt ESSENCE (Westman Andersson et al., 2014). Ett annat viktigt forskningsområde rör en ”skola för alla”. I ett arbete poängterades att en del elever med ESSENCE inte förefaller ha kognitiva förutsättningar att klara vissa kunskapskrav så som de är formulerade i skolans styrdokument (Lindblad et al., 2018), vilket är ett resultat med potentiellt viktiga policyimplikationer – vi tycker det är rimligt att skolans kunskapsmässiga krav bör vara formulerade så att de är utmanande men hanterbara för alla elever. Det genomförs också utvärderingsforskning kopplad till det av Skolverket initierade "Specialpedagogik för lärande" (Thoutenhoofd et al., 2020).  

 


Skolmässiga färdigheter och ESSENCE

Boy sitting surrounded by books

I flera år har vi bland annat studerat överlappet mellan läs- och skrivsvårigheter och annan ESSENCE problematik (t ex Kadesjö & Gillberg, 2001; Åsberg Johnels et al., 2019). I ett pågående projekt har vi funnit att nära häften av barn med dyslexi (läs- och skrivsvårigheter) har tydliga tecken på också andra NPF/ESSENCE diagnoser, framförallt ADHD, och att en ännu större andel har subkliniska ”drag” (Brimo et al2021). Vi har också genomfört klassrumsbaserad forskning i nära samarbete med lärare kring hur läsförståelseutveckling kan stöttas hos elever med autismdiagnos (Åsberg & Dahlgren Sandberg, 2010). Mer nyligen har vi använt oss av metoder från kognitiv neurovetenskap och modern kognitiv psykologi, såsom ögonrörelseregistrering och EEG/ERP, för att ännu mer detaljerat förstå underliggande mekanismer i läsutveckling (Galazka et al., 2021). 

 

• Föräldrautbildning och föräldrarollen

Professional woman educating parents in a workshop

I ett tredje forskningsspår inriktar vi oss på föräldrar till barn och ungdomar med ESSENCE, vilket görs i samverkan med kollegor på Enheten för barnneuropsykiatri (BNK) och på barn- och ungdomshabiliteringen (Rensfeldt Flink et al., 2023). Vi studerar bland annat upplevelser och effekt av en gruppbaserad föräldrautbildning inriktad mot anpassningar i vardagen (vardagspedagogik) och mot samverkan mellan familj och förskola/skola i planering av pedagogiska strategier/anpassningar för barn med autism. Inom dessa viktiga områden finns stora kunskapsluckor att fylla.  

I ett pågående VR-projekt försöker vi än mer systematiskt att  integrera utbildningssociologiska perspektiv i forskningen kring kopplingen mellan ESSENCE och skolgång. Vi studerar specifikt  hur miljöfaktorer såsom föräldrars socioekonomiska status relaterar till skolgång och måluppfyllelse bland elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och symptom. Det långsiktiga målet är att bidra med kunskaper som kan hjälpa fler, och helst alla, att lyckas i skolan.  

Planerad forskning  

I framtida forskning hoppas vi att fördjupa det livslånga perspektivet på lärande hos personer med NPF/ESSENCE.

Social inequality concept and gap between rich and poor man
Foto: Prazis Images/Shutterstcok.com

Referenser

Bild
Piles of books

Brimo, K., Dinkler, L., Gillberg, C., Lichtenstein, P., Lundström, S., & Åsberg Johnels, J. (2021). The co-occurrence of neurodevelopmental problems in dyslexia. Dyslexia (Chichester, England), 27(3), 277–293. https://doi.org/10.1002/dys.1681

Flink, A. R., Broberg, M., Strid, K., Thunberg, G., & Johnels, J. Å. (2022). Following children with severe or profound intellectual and multiple disabilities and their mothers through a communication intervention: single-case mixed-methods findings. International journal of developmental disabilities, 69(6), 869–887. https://doi.org/10.1080/20473869.2022.2031778

Galazka, M. A., Hadjikhani, N., Sundqvist, M., & Åsberg Johnels, J. (2021). Facial speech processing in children with and without dyslexia. Annals of dyslexia, 71(3), 501–524. https://doi.org/10.1007/s11881-021-00231-3

Kadesjö, B., & Gillberg, C. (2001). The comorbidity of ADHD in the general population of Swedish school-age children. Journal of child psychology and psychiatry, 42(4), 487–492.

Lindblad, I., Westerlund, J., Gillberg, C., & Fernell, E. (2018). Har alla barn i grundskolan förutsättningar att klara nya läroplanens krav?. Lakartidningen, 115, EY3L.

Andersson, G. W., Miniscalco, C., & Gillberg, C. (2014). Preschoolers assessed for autism: parent and teacher experiences of the diagnostic process. Research in developmental disabilities, 35(12), 3392–3402. https://doi.org/10.1016/j.ridd.2014.08.027

Thoutenhoofd, E. D., Söderlund, G., Westman Andersson, G., Berhanu, G., & Gerrbo, I. (2020). Utvärdering av kompetensutvecklingsinsatsen Specialpedagogik för lärande (SFL).

Westman Andersson, G., Miniscalco, C., Johansson, U., & Gillberg, C. (2013). Autism in toddlers: can observation in preschool yield the same information as autism assessment in a specialised clinic?. TheScientificWorldJournal, 2013, 384745. https://doi.org/10.1155/2013/384745

Åsberg, J., & Sandberg, A. D. (2010). Discourse comprehension intervention for high‐functioning students with autism spectrum disorders: preliminary findings from a school‐based study. Journal of Research in Special Educational Needs10(2), 91-98. 
 

Åsberg Johnels, J., Carlsson, E., Norbury, C., Gillberg, C., & Miniscalco, C. (2019). Current profiles and early predictors of reading skills in school-age children with autism spectrum disorders: A longitudinal, retrospective population study. Autism : the international journal of research and practice, 23(6), 1449–1459. https://doi.org/10.1177/1362361318811153