Har autism och anorexia nervosa några gemensamma ätbeteenden?
Louise Karjalainens senaste blogginlägg
[Publicerat 11 september, 2018 av Louise Karjalainen]
Sedan 80-talet har man talat om eventuella likheter mellan autism och anorexia nervosa (AN) när det gäller kognitiva färdigheter men även vissa typer av beteenden. Det är relativt väldokumenterat att neuropsykologiska funktioner som flexibilitet och central koherens kan vara nedsatta både hos personer med autism och hos dem med AN.
Men hur är det då med andra beteenden? När man tänker på ätstörningar så är det för de flesta just ätbeteendet som är tydligt påverkat. Många familjer och närstående till personer med autism berättar ofta om annorlunda ätbeteenden –men vad finns det egentligen för likheter och skillnader mellan autism och AN? När ätbeteende har undersökts hos ungdomar och unga vuxna med autism verkar svårigheterna med mat och ätande inte vara lika kopplade till kroppsmissnöje och viktfobi, som vid traditionella ätstörningar, utan snarare till den sociala situationen vid måltiden och simultanförmågan.
När man istället undersöker vilka typiska autistiska svårigheter som även förekommer hos personer med AN, måste man också överväga förekomsten av låg vikt/svält vid AN. Hjärnan och kroppen påverkas av den låga vikten vid AN vilket gör att ätbeteende vid autism också behöver jämföras med ätbeteende hos personer med normalvikt. Det mer övergripande störda ätbeteendet vid AN minskar efter ett år, då personerna gått i behandling och mer eller mindre normaliserat sin kroppsvikt. Däremot kvarstår de svårigheter, som också personerna med autism visat sig ha, som rör den sociala situationen vid måltiden och simultanförmågan, att kunna t ex skära och tugga maten samtidigt.
Kunskapen om en möjlig överlappning mellan de två tillstånden i klinisk vardag är knapp, vilket ofta leder till en likriktad behandlingsstrategi för de flesta patienter. Det är oerhört viktigt för alla kliniker att vara lyhörda när patienter inte svarar på behandlingen och utvärdera vilka hinder som ligger till grund för det. Till exempel kan det i flera fall med AN vara bakomliggande autistiska drag som gör att man behöver tänka på ett annat sätt i behandlingen. Eftersom de ”autismspecifika” ätbeteendena också verkar finnas kvar hos vissa personer med AN, även efter en normaliserad kroppsvikt, behöver man ha detta i åtanke genom hela behandlingsprocessen, även efter viktuppgång.
Har autism och anorexia nervosa några gemensamma ätbeteenden? Ja, absolut. Det finns både likheter och skillnader, men de beteenden man ofta ser inom autismområdet är generellt vanligare vid AN än man tidigare trott och de kvarstår trots en normaliserad kroppsvikt. Dessutom är det viktigt att komma ihåg att svårigheterna kan ha olika ursprung och mening för personerna men för den sakens skull vara lika besvärliga och ett hinder i vardagen. Idag är man också mer uppmärksam på att det kan finnas bakomliggande autistiska drag som kan påverka en ätstörningsbehandling, vilket gör att man kan skräddarsy och skapar en mer personlig och effektiv, och förhoppningsvis, framgångsrik behandling.
[Detta är en blogg. Syftet med bloggen är att informera och väcka tankar om angelägna ämnen. Åsikterna är skribentens och inte nödvändigtvis Gillbergcentrums.]