Skolans betydelse för barn och unga

[Publicerat 24 maj 2022 av Elisabeth Fernell]

”Ungdomar som begår grova våldsbrott är inte de som har godkända betyg i högstadium och gymnasium. De ungdomar som suttit i mitt förhörsrum går inte i skolan, eller struntar helt enkelt i den.” Så inledde kriminalinspektör Thomas Pettersson, utredare av grova brott,  en artikel på ledarplats i december 2021 i en av de stora dagstidningarna i Sverige. Han skrev vidare: ”När ska regeringen inse att det viktigaste för Sveriges nu hotade välfärdssamhälle är hårt arbete mot skolor, med målsättning att markant öka antalet godkända betyg för ungdomar i särskilt utsatta områden. Betyg som öppnar möjlighet till arbete och högskola, betyg som ger bekräftelse och självförtroende att titta bort från den kriminella världen.”

Han fångar det svåraste utfallet för en ung människa, ett utfall där det ofta finns flera bakomliggande, negativt samverkande faktorer. En av dessa, elevens skolsituation, borde vara möjlig att påverka positivt. Dock krävs att elevens svårigheter och problem identifieras, att man analyserar hur undervisningen ska utformas för att fungera, att elevens styrkor lyfts fram och att möjligheten att få lyckas och få en framtidstro ges.

En person som i 15 års tid är gängkriminell kostar samhället drygt 23 miljoner kronor, enligt beräkningar från nationalekonom Ingvar Nilsson.

Vi har en läroplan (Skolverket, 2011) med krav som medför att elever med svag teoretisk begåvning och/eller med stora svårigheter med koncentration; att t.ex. självständigt klara inläsning och inlämning av uppgifter inte kan klara att få godkända betyg i ett eller flera ämnen.

Med utgångspunkt i våra kliniska erfarenheter från möten med elever, föräldrar och lärare, och utifrån resultat av vår egen forskning, har vi från Gillbergcentrum vid flera tillfällen försökt bidra till debatten om läroplanens kunskapskrav. Vi skrev på DN Debatt 2014: ”Ökade kunskapskrav slår hårt mot stor grupp elever”, i Svenska Dagbladet 2018: ”Skolverkets krav knäcker de svagaste eleverna” och 2019: ”Betygssystemet slår ut för många elever”. Vi visade 2018 i en studie från Gillbergcentrum att alla elever som hör till grundskolans målgrupp inte har möjlighet att nå kunskapskraven som är satta i den senaste läroplanen (2011). Särskilt fann vi att elever med s.k. svag teoretisk begåvning, en grupp som statistiskt uppgår till ca 13% av populationen, i hög utsträckning inte klarade dessa krav.

Förutom att en förändrad läroplan behövs för alla elever har den nu existerande läroplanen för grundskolan skapat ett särskilt lidande för vissa elevgrupper; för elever med en svagare teoretisk begåvning och för de elever som har betydande kognitiva/exekutiva svårigheter.

Bild

Många elever pressas av skolarbetet och av kunskapskraven som kräver att man kan  resonera och reflektera utifrån olika perspektiv. Folkhälsomyndighetens senaste enkät (2017-18) gällande 11-, 13- och 15-åriga elever visar att den självrapporterade skolstressen ökat för flickorna i alla tre åldersgrupperna och för de 15-åriga pojkarna.  

Det kommer under 2022 nya läroplaner och kursplaner; frågan är dock hur dessa påverkar de elever som behöver en radikalt ändrad läroplan.

Flera framstående forskare har poängterat att det behövs en läroplan, som vilar på en klassisk kunskapssyn och att pedagogiska teorier som nedvärderar kunskap har fått starkt genomslag i utbildningssystemet, se boken ”Kunskapssynen och pedagogiken” av Magnus Henrekson och medförfattare. 

Gymnasieläraren och skoldebattören Isak Skogstad ger ett starkt ”inifrånperspektiv” i sin bok: ”Isak Skogstads obekväma sanningar om skolan” där han bl.a. beskriver att lärarnas betydelse för kunskapsförmedling till elever tonats ned i läroplanen.

Totalt var 87 procent av eleverna i årskurs 9 behöriga till gymnasiet 2021. För flickor var andelen 87 procent och för pojkar 86 procent (SCB, Skolverket, 2022).

Antalet godkända ämnen som krävs för att vara behörig till ett högskoleförberedande respektive ett yrkesprogram på gymnasiet skiljer sig åt, men båda programmen kräver godkända betyg i ämnena matematik, engelska och svenska i årskurs 9. S.k. introduktionsprogram erbjuds idag till de elever som är ”obehöriga” till gymnasiet.

Vad kan hjälpa elever med särskilda teoretiska inlärningssvårigheter och/eller stora koncentrationssvårigheter att komma vidare mot en yrkesutbildning? Det borde vara möjligt för de elever som ”hör till” grundskolans målgrupp att efter årskurs 9, ev. redan efter årskurs 8, få komma in på en yrkesutbildning utan att benämnas ”obehörig”.                                       

Skolan är en betydande del av barn och ungas vardag. Går det att inom skolan ram göra något mer? Till exempel har många elever inte möjlighet att på fritiden, genom föräldrars stöd, delta i organiserade fritidsaktiviteter. Ett sätt att hjälpa dessa elever vore om det inom skolans ram anordnades sådana aktiviteter efter skoltid – i samarbete med idrottsföreningar och andra föreningar – fritidsaktiviteter med olika inriktningar; musik, gymnastik, idrott, dans och hantverk/slöjd. Många fler elever skulle då kunna erbjudas en meningsfull fritid. Samverkan, att tänka långsiktigt och att satsa på sociala insatser måste ses som en investering, inte en kostnad, för att återknyta till nationalekonom Ingvar Nilsson.

Ämnet Idrott och hälsa bör dessutom få mer utrymme under skoldagen. De positiva effekterna av fysisk aktivitet på hälsa, välbefinnande och kognitiva funktioner är väl belagda i en rad publikationer. En forskargrupp vid Gymnastik-och Idrottshögskolan (GIH) har sammanställt ett antal råd för fysiska aktiviteter, t.ex. fler timmar av skolämnet idrott och hälsa, regelbundna, dagliga rörelsepauser som blir avbrott under stillasittande lektioner och organiserade rastaktiviteter (se ”Kraftsamling för ungas psykiska hälsa. Kunskapssammanfattning och förslag till interventioner från Svenska Läkaresällskapet arbetsgrupp 2021”).

Ingvar Nilsson är således nationalekonom med lång erfarenhet av att göra samhällsekonomiska beräkningar av kostnader för att göra olika insatser jämfört med att inte göra dem.  Ofta diskuteras att det blir för dyrt att göra insatser för unga, men det som verkligen blir dyrt är att inte ingripa tidigt.

Tänk om förändringar inom skolan kunde möjliggöra för fler elever att få lyckas, att få självförtroende och hopp om en framtid –  och om insatser genom skolan kunde rädda bara en elev från att sitta i förhörsrummet!

[Detta är en blogg. Syftet med bloggen är att informera och väcka tankar om angelägna ämnen. Åsikterna är skribentens och inte nödvändigtvis Gillbergcentrums.]