Hälsoekonomi

Hälsovård och hälsa har unika karaktärsdrag som förutsätter både teori- och metodutveckling inom det nationalekonomiska fältet. Detta gäller bland annat för individuella livsstilar och vanor, beslutsfattande inom hälso- och socialvård, hälsoteknologi, incitamentsstrukturer och villkoren för folkhälsopolitiken.

Hälsoekonomisk forskning inkluderar utveckling av teori och metoder samt empiriska tillämpningar. Huvudsakligen används kvantitativa statistiska eller ekonometriska metoder och till viss del även kvalitativa metoder. Vissa forskningsfrågor analyseras med hjälp av experiment. Det är mycket vanligt med samarbete med andra hälsorelaterade discipliner, såsom psykologi och medicin.

Publikationer

• Carlsson, F., Jacobsson, G., Lampi, E., Rönnerstrand, B. 2024. “Beliefs of peers’ behavior, clinical guidelines, and private attitudes to antibiotics as drivers of antibiotic prescribing”, Kyklos, accepted for publication.
• Habla, W., M. Kataria, Martinsson, P., K. Roeder. (2024) "Should It Stay, or Swerve? Trading Off Lives in Dilemma Situations Involving Autonomous Cars", forthcoming in Health Economics. 
• Bolin K, Caputo MR. Specification of the Health Production Function and its Behavioral Implications. Forthcoming in Health Economics, 2024.

• Anders Anell, Margareta Dackehag, Jens Dietrichson, Lina Maria Ellegård, Gustav Kjellsson. Better off by risk adjustment? Socioeconomic disparities in care utilization in Sweden following a payment reform. Published in Journal of Policy Analysis and Management, 2024

   

Vad är hälsoekonomi?

Ofta refereras en artikel av Kenneth Arrow, publicerad i den ledande ekonomiska tidskriften American Economic Review år 1963, som ett startskott för den hälsoekonomiska forskningen. Sedan dess har den blivit alltmer omfattande och mer och mer specialiserad. Vetenskapliga artiklar publiceras nu i ledande ekonomiska och medicinska tidskrifter. År 1972 mottog Arrow Riksbankens pris i ekonomiska vetenskaper till Alfred Nobels minne.

Lästips!

• Propper C. "Why economics is good for your health". 2004 Royal Economic Society Public Lecture. Health Economics 2005;14:987-997.

De tre internationellt mest citerade hälsoekonomiska publikationerna:

• Arrow K. "Uncertainty and the welfare economics of medical care". American Economic Review 1963;53:941-973.
• Grossman M. "On the concept of health capital and the demand for health". Journal of Political Economy 1972;80:223-255.
• Acemoglu D, Johnsson S, Robinson JA. "The colonial origins of comparative development: an empirical investigation". American Economic Review 2001;91:1369-1401.

Den mest citerade publikationen med svenska författare:

• Färe R, Grosskopf S, Lindgren B, Roos P. "Productivity developments in Swedish hospitals: a Malmquist output index approach". I Charnes A, Cooper W, Lewin AY, Seiford LM (red) Data Envelopment Analysis. Theory, Methodology and Applications. Boston: Kluwer Academic Publishers, 1994:253-272.

Källa: Wagstaff A, Culyer AJ. Four decades of health economics through a bibliometric lens. Journal of Health Economics 2012;31:406-439.