Vad är nationalekonomi?
Många förknippar nationalekonomi med frågor om ekonomisk tillväxt, konjunktursvängningar, inflation och räntor - frågor som ofta tas upp i media. Men nationalekonomi består av mycket mer.
Nationalekonomi är ett samhällsvetenskapligt ämne som studerar hur ett samhälle använder sina resurser. Om vi har begränsade tillgångar, hur ska vi då agera för att få det så bra som möjligt? Vad väljer vi? Vilka beslut fattar vi? Denna typ av frågor kan ställas i många olika sammanhang, vilket har lett till att olika grenar av nationalekonomi har utvecklats, som miljö-, hälso- och arbetsmarknadsekonomi.
Eftersom ämnet rymmer så många och olika frågeställningar förespråkar en del att nationalekonomi ska definieras i termer av den metod som används för att angripa samhällsvetenskapliga problem snarare än av de specifika frågeställningar som studeras.
Mikro och makro
Nationalekonomi kan på ett övergripande plan delas in i två huvudavdelningar: makro- och mikroekonomi.
Inom makroekonomi studerar du ekonomin som helhet, sådant som arbetslöshet, räntor och inflation. Mikroekonomi handlar om hur olika aktörer fattar sina beslut för att uppnå bästa möjliga resultat. Här analyseras bland annat hur konsumenter och producenter möts på en marknad och hur olika marknader fungerar.
Nationalekonomiska metoder
En viktig del av nationalekonomisk metod är de matematiska modellerna. En del uppfattar dem som onödigt komplicerade, men det är faktiskt tvärtom. Modellernas uppgift är att förenkla och renodla världen så att vi klarar av att analysera den. Om vi i stället skulle försöka ta med alla faktorer som kan tänkas påverka något kommer vi upp i ett svindlande antal. Att försöka analysera en samhällsfråga utan att förenkla situationen med hjälp av en modell blir därmed i stort sett omöjligt.
Traditionell nationalekonomisk analys har utgått från att individen alltid är nyttomaximerande och rationell i sina val och i sitt agerande. Denna typ av stiliserad individ kallas ofta för "the economic man" eller "Homo Economicus". Numera försöker nationalekonomin ofta ta in perspektiv och synsätt från andra relaterade fält, som psykologin, vilket bland annat lett till utvecklingen av forskningsområdet beteendeekonomi.
En viktig del av nationalekonomi är att med hjälp av data beskriva och analysera olika problem och frågeställningar. Det handlar främst om att analysera och bättre förstå beteenden på marknader, men också om att mäta effekten till exempel arbetsmarknads- eller miljöpolitiska åtgärder. Statistisk analys av data är därför ofta central.
Skillnaden mellan nationalekonomi och företagsekonomi
En vanlig fråga från studenter är vad som skiljer nationalekonomi från företagsekonomi. På svenska låter det som att dessa ämnen är närbesläktade, då båda slutar på -ekonomi. Skillnaden blir tydligare om vi tittar på de engelska termerna, nämligen "economics" (nationalekonomi) och "business administration" (företagsekonomi).
Företagsekonomi fokuserar på hur det enskilda företaget ska agera i olika situationer. Nationalekonomi letar i stället efter generella samband och analyserar hur olika grupper av aktörer agerar under olika förutsättningar. Även om ämnet heter nationalekonomi handlar det inte bara om hur länder agerar utan även delar av samhället, exempelvis konsumenter och producenter.
Forskningsbaserad undervisning
I stort sett alla våra lärare är aktiva forskare, vilket innebär att de är uppdaterade på vad som sker inom aktuell forskning och kan ge aktuella exempel från forskningen. Kopplingen mellan kursinnehåll och aktuell forskning blir tydligare ju längre fram i kurserna du kommer. Extra tydligt blir det på de valbara kurserna där en betydande del av kurslitteraturen utgörs av forskningsartiklar.
Institutionen för nationalekonomi med statistik har en stor bredd på forskningsområden. De främsta är:
Att ta en examen i nationalekonomi
Du kan ta examen i nationalekonomi antingen genom läsa något av våra program, som Ekonomie kandidatprogram eller Samhällsvetenskapligt miljövetarprogram, eller så kan du bygga din egen examen genom att läsa fristående kurser. För att få en kandidatexamen behöver du skriva en kandidatuppsats. Här har vi gjort ett urval av uppsatsämnen för att du ska få en uppfattning om vilka som är tänkbara:
- Gini-koefficienten och stödet för högerradikala Partier - en kvantitativ studie i hur sannolikheten för att rösta på högerradikala partier påverkas av förändringar i Gini koefficienten
- Faktorer som får elever att uppnå betyget godkänt i årskurs 9
- Market regulations targeting emissions from the European Union's milk industry - An Environmental Economic Thesis
- On optimal tax rates and shifts in the peak of the Laffer curve - An empirical study of Swedish municipalities during the years from 2000 to 2017.
- Hur mycket installerad solcellseffekt (W) har solcellsstödet bidragit med i Sverige?
- The Effect of ESG on a Global Fund Market - Integrating Environmental, Social and Governance (ESG) in the investment strategy: A Global Market Research
- I databasen Gupea hittar du en lista över alla kandidatuppsatser i nationalekonomi i datumordning.
Studera nationalekonomi
Välj fristående kurser, kurspaket eller program.
Fristående kurspaket
Program med nationalekonomi
Sandra Jaballah, analytiker på Collector Bank i Göteborg
"Jag kände direkt när jag läste min första kurs i nationalekonomi att jag trivdes jättebra – det var konkret, handfast och fanns en tydlig förankring till verkligheten."
Läs hela intervjun med Sandra
Fredrik Rogbrant, analytiker på Copenhagen Economics i Stockholm.
"Som arbetsmarknaden ser ut idag har man som nationalekonom enorma möjligheter att få jobb. Det är otroligt brett, du kan arbeta många olika saker – alla typer av analysjobb är man som nationalekonom väldigt välkvalificierad för."
Lina Book, hälsoekonom på läkemedelsföretaget Pfizer
"Hälsoekonomi känns meningsfullt att arbeta med då man varje dag bidrar till att öka människors hälsa och välmående. Som hälsoekonom behöver du det breda samhällsperspektiv som man får när man studerar nationalekonomi."
