Carina Bunse undersöker mikrobernas roll i havets ekosystem
Carina Bunse är nyanställd biträdande universitetslektor i marin mikrobiell ekologi. Hon har fokus på havets allra minsta invånare och deras betydelsen för havets ekosystemtjänster i nuvarande och framtida havsmiljö.
Vad ska du arbeta med här?
Jag är marin mikrobiell ekolog, och arbetar inom forskningsområdena mikrobiologi, marin ekologi, mikrobiell oceanografi och omics data (metabarcoding, metagenomics och metatranscriptomics). Min forskning har fokus på pelagiska bakterier, men jag har breddat mina kunskaper inom marin ekologi och är intresserad av globala utmaningar för världens hav och lokala initiativ i kustnära hav.
Jag är särskilt intresserad av att undersöka hur mikrobiell biologisk mångfald påverkar ekosystemtjänster i såväl nuvarande som föränderlig havmiljö. Hittills sträcker sig mina modellsystem från vattenlevande virus över bakterier till växtplankton, från Östersjön till Atlanten, från mikrokosmos till mesokosmos och decennielånga tidsserier.
Här på GU planerar jag att handleda studenter i tvärvetenskapliga frågor rörande marina mikrober, och leda forskningsprojekt som undersöker mikrobiellt medierade substrat och kretsloppet av DOM (upplöst organiskt material) i en föränderlig havsmiljö.
Vad gjorde du tidigare?
Min bakgrund är inom kemiteknik och bioteknik (länge sedan...) och akvatisk ekologi. Under min tid som doktorand vid Linnéuniversitetet undersökte jag hur marina mikrober påverkas av miljöfaktorer som ljus eller havsförsurning, och hur det förändras beroende på säsong. Speciellt bidrog jag med data till databasen "Linnaeus Microbial Observatory".
Min postdoc-forskning gjorde jag vid Helmholtz Institute for Functional Marine Biodiversity (HIFMB) och vid University of Oldenburg i Tyskland. Den handlade om att koppla planktondiversitet till molekylär substratdiversitet.
Vad gör du när du inte arbetar?
På min fritid njuter jag av naturen genom att vandra, skåda fåglar eller att besöka kusten med vänner.
Intervju: Susanne Liljenström