Forskarna professor Jesper Strömbäck, doktor Elina Lindgren och postdoktor Mathilda Åkerlund vid Institutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMG) har fått finansiering för ett forskningsprojekt av Vetenskapsrådet.
Projektet som heter Konspiratoriskt tänkande och digitala medier: en studie av en komplex relation ska pågå 2025–2028 och handlar om sambandet mellan digital medieanvändning och konspiratorisk mentalitet samt tro på specifika konspirationsteorier.
Kort om projektet
Trots att konspirationsteorier är utbredda, särskilt i digitala medier, är sambandet mellan digitala medier och konspirationstänkande mer komplext än vad som ofta antas. Genom en kombination av panelundersökningar, experiment, beräkningsmetoder och diskursanalys ska projektet besvara tre huvudfrågor:
-
Hur påverkar olika typer av digital medieanvändning konspirationstänkande och tro på specifika teorier över tid?
-
Vilka drag kännetecknar konspiratoriskt språk i olika medietyper, och hur påverkar dessa miljöer dess förekomst?
-
Hur triggas konspirationstänkande av exponering för konspirationsteorier i digitala medier?
Tre frågor till professor Jesper Strömbäck
Varför är detta angeläget att forska om idag?
- Mycket tyder på att information om olika konspirationsteorier har blivit mycket vanligare och allmänt tillgängligt. Framför allt via sociala medier, alternativa medier och olika diskussionsforum. Det blir enklare för de som söker sådan information att hitta den, och att hitta likasinnade. Det gör också att sannolikheten ökar för att människor av en slump exponeras för olika konspirationsteorier. Att högerpopulistiska aktörer använder konspirationsteorier som vapen i den politiska kommunikationen blir även vanligare. Detta kan leda till ökad tro på konspirationsteorier, vilket i sin tur kan få en rad negativa konsekvenser.
Vad hoppas du uppnå med projektet?
- Det korta svaret är ökad kunskap om hur konspirationsteorier kommuniceras via olika medier, hur samspelet mellan medieanvändning och konspiratorisk läggning och tro på specifika konspirationsteorier ser ut, och hur tro på konspirationsteorier aktiveras och triggas. En viktig fråga handlar om förekomsten av selektionseffekter (att konspiratorisk läggning påverkar medieanvändningen), medieeffekter (att medieanvändningen påverkar graden av konspiratorisk läggning och tro på specifika konspirationsteorier), och spiraleffekter (där medieanvändning, konspiratorisk läggning och tro på specifika konspirationsteorier är ömsesidigt förstärkande över tid).
Vad innebär stödet från Vetenskapsrådet för dig som forskare, för forskningen och för institutionen?
- Det har väldigt stor betydelse genom att det gör det möjligt för mig och mina medsökande kollegor Elina Lindgren och Mathilda Åkerlund att forska om ett både samhälleligt och inomvetenskapligt viktigt ämne, samtidigt som det stärker institutionens anseende och ekonomi.
Det är hård konkurrens bland de som skickar in ansökningar om forskningsprojekt till Vetenskapsrådet, i år blev cirka nio procent beviljade. Det är stort och viktigt för JMG att få det här förtroendet från Vetenskapsrådet. Grattis säger vi till Jesper Strömbäck, Elina Lindgren och Mathilda Åkerlund!
Text: Elin Andersson & Annie Rolén
