Kustlandskapet påverkar sjögräsängars förmåga att dämpa klimatförändringar
Sjögräsängar har en fantastisk förmåga att lagra koldioxid. En ny forskningsstudie från Göteborgs universitet visar att det omgivande landskapets sammansättning och egenskaper påverkar ängarnas lagringskapacitet. Kunskap som gör det lättare att identifiera och bevara ängar med stor lagringspotential och på så sätt undvika att växthusgaser släpps ut i atmosfären.
– Kustnära ekosystem som sjögräsängar, saltängar och mangroveskogar har visat sig mycket mer effektiva på att lagra koldioxid än de flesta skogar på land. I den här studien har vi undersökt hur landskapets sammansättning och egenskaper påverkar sjögräsängarnas förmåga att bygga upp koldioxidsänkor, säger Maria Asplund, forskare vid institutionen för biologi och miljövetenskap och aktiv vid Kristinebergs marina forskningsstation.
– Faktorer som påverkar är hur kusten ser ut, vilka habitat som finns, sjögräsängarnas storlek, närheten till land och öppet hav samt närliggande miljöer som mangroveskog, fortsätter Maria Asplund.
Internationellt samarbete
Studien genomfördes i Tsimipaika-viken vid nordvästra Madagaskars kust i ett brett samarbete mellan lokala universitet, ideella organisationer på Madagaskar, internationella institutioner i Tanzania, Australien, Spanien och Portugal samt svenska forskare vid Göteborgs universitet, Stockholms universitet och Södertörn högskola. Genom att ta prover på havsbotten kan forskarna se hur mycket kol som binds i sjögräsängarnas sediment.
– Det är inte bara sjögräset i sig som binder koldioxid från atmosfären. Sjögräsängens komplexa tredimensionella struktur gör att de är bra på att fånga in partiklar i vattnet och på så sätt ta upp organiskt material som kommer från andra ekosystem och lagra kolet i sedimentet.
Att sedimenten är syrefattiga gör att nedbrytningen av materialet går långsamt och kolet kan därför lagras under lång tid, och på så sätt buffra mot den globala uppvärmningen.
Nyckeln till att bevara sjögräsängars potential
Idag förstörs mellan två och sju procent av havens kolsänkor varje år. Mangroveskogarna och salt- och sjögräsängarna förstörs fem till tio gånger snabbare än regnskogen. Genom att bättre förstå var i landskapet kollagringskapaciteten är som störst kan områden med stor potential, så kallade hotspots, identifieras och ges särskilt skydd.
– Det är väldigt komplext, många faktorer påverkar lagringskapaciteten. Vår studie visar att stora sjögräsängar tenderar att ha bättre möjlighet att lagra kol. Vi fann också att ängar som har en mer komplex 3D-struktur med långa sjögräs har större möjlighet att fånga upp mer kol från andra områden. Bland annat såg vi att sjögräsängar närmare mangrove-områden innehåller mer organiskt material som har sitt ursprung från mangroveskogen och andra landväxter. Detta blev än mer tydligt i områden där mangroven under de senaste decennierna har avverkats. Det här visar på viktiga kopplingar mellan olika habitat som påverkar lagringskapaciteten av kol.
– Det räcker alltså inte att titta på själva sjögräsängens egenskaper. Vi behöver titta på hur hela landskapet är sammansatt och vad som händer i närområdet, annars kanske man inte får med de faktorer som är viktiga för kollagringen. Det är viktigt att förstå alla ekosystemtjänster som sjögräsängar förser oss med och inte bara bevara till exempel biologisk mångfald och kustskyddande funktion utan även dess klimatkompenserande förmåga.
Svenska hotspots
Om sjögräsängarna försvinner kan växthusgaser släppas fria och bidra till den globala uppvärmningen.
– Försvinner eller skuggas sjögräset så är det väldigt stor risk att det lagrade kolet släpps ut som koldioxid. Då kan man även få utsläpp av andra kraftfulla växthusgaser såsom metan och lustgas.
Även i svenska sjögräsängar finns det en stor potential för koldioxidlagring i sedimentet.
– Vi gör liknande studier här på Kristineberg och vi har funnit att våra sjögräsängar har en hög potential att lagra stora mängder kol. Vi ser att kollagringskapaciteten här i vissa fall kan ligga på en nivå jämförbar med de högst uppmätta nivåerna i världen. Vi har pågående studier för att identifiera hotspots som kan vara speciellt effektiva biologiska kolsänkor.
Mars har utnämnts till Seagrass Awareness Month för att uppmärksamma sjögräsets betydelse.
– Sjögräsängar och deras betydelse är relativt okända för allmänheten då de växer i vattenmiljöer som många människor aldrig har möjlighet att vistas i. De utgör viktiga levnadsmiljöer för många organismer och uppväxtområden för fisk. De fungerar också som skydd mot kusterosion och är viktiga naturliga kolsänkor som bidrar till att motverka klimatförändringar. Sjögräsängar är ett av de mest skyddsvärda kusthabitaten, men trots det har sjögräsängar i världen minskat kraftigt i utbredning. Eftersom de har sin främsta utbredning i kustnära områden som utnyttjas av människan så får de konkurrera med en massa mänskliga aktiviteter. Därför är det viktigt att vi uppmärksammar sjögräsängarnas betydelse så att vi är aktsamma om dessa viktiga miljöer, säger Maria Asplund.
Läs hela studien:
Dynamics and fate of blue carbon in a mangrove–seagrass seascape
Text: Simon Ungman
