När terrorhotet kom till Sverige
Efter sommarens många koranbränningar är Sverige ett utpekat mål för terrorister. Men hur ser hotbilden ut om man sätter den i ett historiskt perspektiv? Och vilka tekniska lösningar använder vi för att skydda oss i samhället?
Mats Fridlund är teknik- och vetenskapshistoriker och docent i idé- och lärdomshistoria vid Göteborgs universitet. Han leder tre forskningsprojekt om den politiska terrorismens historia.
– Den nuvarande höga terrornivån är mycket ovanlig. Den består av en rad olika hot, som i stort sett kan delas upp i två delar: Islamistisk terror och högerextrem terror.
Högerextrem terror och islamistisk terror
I sin forskning inom SweTerror-projektet om terrorismbegreppets användning i den svenska riksdagen ser Mats Fridlund hur dess innebörd har förändrats från 1800-talet fram till idag.
– Terrorism och politisk terror användes länge för att beskriva utländska regimers våld. Först på 1920-talet används det för att beskriva politiskt våld i Sverige, då relaterat till våldsamma konflikter på den svenska arbetsmarknaden, säger han.
Den högerextrema terrorismen och politiska våldet har existerat i Sverige sedan mitten av 1980-talet och kostat 40-talet människor livet. Det islamistiska hotet började framträda först på 2000-talet, särskilt efter 2010 när konstnären Lars Vilks blev måltavla för sina teckningar av profeten Mohammed. Utvecklingen ledde fram till terrordådet på Drottninggatan i Stockholm år 2017, där fem människor miste livet.
– Vad som skiljer dessa två terrorhot åt, är att det högerextrema våldet vanligtvis är inriktade på individer - politiska företrädare och representanter för olika etniska och sexuella minoritetsgrupper. Det islamistiska våldet, om man undantar hoten mot Vilks, har uppfattats som inriktade på den stora allmänheten.
Hotnivån historiskt hög
Bland forskare som studerar terrorism definieras begreppet som ett politiskt eller ideologiskt motiverat våld, med syftet att skrämma och påverka.
– Man brukar säga att terroristernas främsta mål inte är de som de försöker att döda utan de som skräms och påverkas av de som terroristerna skadar eller dödar.
Terrorhotnivån i Sverige höjdes nyligen från 3 till 4 på en femgradig skala. Det har bara hänt en gång tidigare i Sveriges historia, då några dagar efter ISIS terrordåd mot Frankrike 2015.
– Beredskapen höjdes efter vad som beskrevs som ett ytterst konkret hot om en misstänkt terrorist förberedde ett terrorbrott i Sverige. Det visade sig emellertid att SÄPO hade helt fel i sin bedömning, det var en oskyldig irakisk flykting man misstänkte, säger Mats Fridlund.
Terrorhotet riskerar att normaliseras
I ett av sina forskningsprojekt undersöker han hur samhället använder olika tekniska lösningar för att skydda sig mot terrorism, såsom övervakningskameror, röntgenapparater, barrikader och andra hinder vilket ofta kan ha oavsiktliga konsekvenser.
– Samtidigt som det kan skydda oss så normaliserar det också terrorhotet och gör det till en del av vår vardag och stannar ofta kvar även efter att hotet är över.
Mats Fridlund liknar detta med de historiska skansar och vallgravar som finns bevarade i Göteborg, även om hoten de tidigare skulle avvärja inte längre existerar.
– De uppfattas som en normal del av stadslandskapet och associeras inte längre till några hot. Framtidens historiker, kanske till och med jag, får se om det blir detsamma med dagens tekniska lösningar.
Föreläsning om Terrorismens teknik och ting
Den fjärde september håller Mats Fridlund en öppen föreläsning om ”Terrorismens teknik och ting” i föreläsningsserien Ett Hum på stadsbiblioteket i Göteborg.
Läs mer
Text: Hanna Erlingson
