Vad är inflation? Nationalekonom Ola Olsson förklarar
Att inflationen är hög just nu har nog inte undgått någon. När Statistiska centralbyrån (SCB) redovisade de svenska inflationssiffrorna för februari var medierapporteringen intensiv, och ibland är det svårt att hänga med. Ola Olsson, professor i nationalekonomi, hjälper oss att bättre förstå vad inflation är och hur den påverkar oss.
Vad är inflation?
– Inflation är den procentuella ökningen av den allmänna prisnivån under ett år. En indirekt effekt av inflation blir att en given summa pengar förlorar i köpkraft, säger Ola Olsson.
När inflationssiffrorna för februari 2023 redovisades fick vi reda på att inflationen stigit med 9,4 procent i februari. 9,4 procent jämfört med vad? Och vad betyder det för folks privatekonomi?
– Det betyder att den allmänna prisnivån enligt Riksbankens huvudmått KPIF har ökat med 9,4 procent under de senaste 12 månaderna. Alltså att ett typiskt pris har stigit från 100 till 109,4 mellan februari 2022 och februari 2023.
Vilket mått på inflation ska privatpersoner främst hålla koll på för att förstå hur privatekonomin påverkas?
– Konsumentprisindex, KPI. Detta mått innefattar alla priser som påverkar hushållen.
Vad är skillnaden mellan Konsumentprisindex (KPI) och Konsumentprisindex med fast ränta (KPIF) och varför behövs två olika KPI-mått?
– KPIF räknar bort effekter på boendekostnaderna, vilka kan påverkas direkt när räntan går upp. Syftet med en högre styrränta är att få folk att spara mer och konsumera mindre så att efterfrågan minskar. Att då räkna in de direkta effekterna av styrräntehöjningar på boendekostnaderna i inflationen blir missvisande eftersom en sådan utveckling är nödvändig för att få ned övriga prisökningar. Riksbanken föredrar att använda KPIF som sitt huvudsakliga mått på inflationen, och när det talas om ”inflationsmålet på 2 procent” betyder det att KPIF ska öka med 1–3 procent årligen.
Ett ord som allt oftare förekommer i nyhetsrapporteringen är ”kärninflation”. När inflationssiffrorna för februari redovisades rapporterades till exempel att ”Kärninflationen går upp kraftigt, från 8,7 procent till 9,3 procent”. Vad betyder det och varför är det viktigt för privatpersoner att hålla koll på kärninflationen?
– När man talar om ”kärninflation” eller ”underliggande inflation” räknas vissa priser bort, som energipriser som till stor del sätts på världsmarknaden eller matpriser som kan gå upp och ner väldigt snabbt. Jag tycker inte det är så viktigt att folk i allmänhet har så stor koll på kärninflation. Är man särskilt intresserad av hur vissa priser utvecklas kan man ju till exempel fokusera på elpriset, som påverkar de flesta och som man kan följa dag för dag. Eller priset på diesel/bensin för dem som kör bil. Priserna på dessa varor har fallit en hel del på sistone.
Oavsett vilken inflation det är vi pratar om så känns den för de flesta svenskar just nu. När tror du att inflationskurvorna börjar plana ut?
– De har redan börjat plana ut och faller troligen under våren och resten av året när den allmänna efterfrågan minskar ytterligare.
Inflationen kan leda till smartare konsumenter
De nuvarande inflationsnivåerna innebär alltså att allting blivit i genomsnitt 12 procent dyrare under det senaste året. Samtidigt har lönerna i genomsnitt ökat betydligt mindre, vilket innebär att många har fått en rejäl reallönesänkning. Sannolikt kommer hushållen inte att ha samma köpkraft som under 2021 på flera år. Men på sikt kan detta föra med sig något gott.
– Även om det är tufft för många ger det oss också drivkrafter att leva ”smartare”, till exempel mer energieffektivt och att vi genom vårt kritiska granskande av företagens prissättning kan bidra till att konkurrensen förbättras på till exempel mat- och lånemarknaderna. Ett sådant mera kostnadsmedvetet beteende kan stärka hushållens ekonomiska förutsättningar på längre sikt, säger Ola Olsson.
Av: Ulrika Lundin
Konsumentprisindex – KPI
Ett index som mäter den genomsnittliga prisutvecklingen för den privata svenska konsumtionen, de faktiska priser som konsumenterna betalar. Måttet baseras på den så kallade ”KPI-korgen” som omfattar ett urval av varor och tjänster som till exempel livsmedel, kläder, boende och kultur.
Konsumentprisindex med fast ränta – KPIF
KPIF är ett kompletterande indexmått som inte påverkas av ändrade bolåneräntor. I detta mått hålls hushållens bolåneräntor konstant. För övrigt innefattar det samma varor och tjänster som KPI.
Inflationsmål
Riksbanken vill att inflationen ska vara låg och stabil, och sedan mitten av 90-talet har Sverige därför ett inflationsmål på 2 procent. Tanken är att om hushåll och företag har ett riktmärke för inflationen så vägleder det de ekonomiska förväntningarna vilket leder till en fungerande pris- och lönebildning.
Kärninflation
Mått på inflation där vissa varor och tjänster inte räknas med i måttet. Det brukar talas om att ”det är rensat för xxx”. När vi i Sverige talar om kärninflation betyder det Konsumentprisindex (KPI) minus energipriserna, medan när den amerikanska centralbanken talar om kärninflation har de rensat för både energi- och livsmedelspriser.
Underliggande inflation
Konsumentprisindex, men utan tillfälliga effekter och utländska impulser.
Hyperinflation
Extremt hög inflation. Det finns ingen exakt definition på hyperinflation, men det handlar om minst 50 procent från månaden innan. Det mest kända exemplet är Tyskland under 1930-talet.
Efterfrågedriven inflation
När efterfrågan på en vara eller tjänst är så stor att marknaden inte hinner producera den efterfrågade varan varpå priserna pressas uppåt. Inträffar oftast i högkonjunkturer när konsumenterna har mycket pengar.
Kostnadsinflation
När det blir dyrare att producera en vara eller en tjänst, till exempel för att lönerna går upp, och de som tillhandahåller varan eller tjänsten höjer priset.
Importerad inflation
När kostnaden på varor som importeras till Sverige ökar. Kan gälla både utländska råvaror som svenska företag behöver för att tillverka sina varor, eller varor som används mer direkt av konsumenterna. I båda fallen ökar de svenska företagens kostnader och de höjer därför sina priser.
Förväntad inflation
När folk förväntar sig att priserna ska gå upp och därför kräver och får högre löner. När folk sedan har mer pengar i plånboken handlar de mer och är det är då troligt att företagen höjer sina priser för att de ska tjäna mer. Detta leder till faktisk inflation.
Faktisk inflation/inflation
Varor och tjänster blir dyrare vilket leder till att dina pengar räcker till mindre. Du behöver tjäna mer för att kunna köpa lika mycket.
