Göteborgs universitet
  2. Om universitetet
  3. Hitta person
  4. Göran Wennergren

Göran Wennergren

Seniorforskare

Avd för pediatrik
E-post
goran.wennergren@pediat.gu.se
Besöksadress
Drottning silvias barn o ungdomssjuk
41685 Göteborg
Postadress
Drottning silvias barn o ungdomssjuk
41685 Göteborg

Om Göran Wennergren

Seniorprofessor/professor emeritus

Jag är seniorprofessor i pediatrik. Mina forskningsområden är astma, allergi hos barn samt plötslig spädbarnsdöd.

Mitt intresse för historia, böcker och konst har gjort att jag under senare år regelbundet skrivit artiklar om medicinhistoria, litteratur och konstnärer, framför allt i Svenska Barnläkarföreningens medlemstidning Barnläkaren.

Aktuella forskningsprojekt 1. Astma och allergi hos Västra Götalands Barn I denna studie har vi följt 4000 barn från första levnadsåret, år 2003. De centrala frågeställningarna är att kartlägga aktuella frisk- och riskfaktorer för allergisk sjukdom hos barn samt de aktuella prevalenserna i olika åldrar. Viktiga fynd har varit att introduktion av fisk före 9 månader har minskat risken för astma, medan bredspektrumantibiotikum första levnadsveckan har ökat risken. För allergisk astma sågs dessa effekter fortfarande vid 12 års ålder (Strömberg Celind F, et al 2018 a). Högre utbildningsnivå hos föräldrarna var kopplat till bättre kontrollerad astma hos barnet (Strömberg Celind F, et al 2018 b).

Även risken för allergisk rinit vid 12 års ålder ökades av antibiotikabehandling första levnadsveckan, medan risken var lägre hos barn som växte upp på lantbruk med djur (Vasileiadou S, et al 2018). Effekten av antibiotikan kan tänkas medierad via störning av den tidiga tarmfloran och därmed negativ påverkan på immunsystemets mognad. Flera av våra resultat har således stämt överens med den så kallade hygienhypotesen, eller en modifierad hygienhypotes.

År 2018 startade vi ett fortsättningsprojekt, ”Västra Götalands Barn – 15 år senare”, för att kunna jämföra förekomst av astma och allergi bland barn födda år 2003 och 2018. I 2018-kohorten får vi också möjlighet att kritiskt pröva vårt fynd från 2003-kohorten att tidig antibiotikabehandling är riskfaktor för utveckling av astma.

2. Långtidsförlopp efter astmabesvär som liten I en långtidsuppföljning efter sjukhusvård för svår obstruktiv bronkit (bronchiolitis) före 2 års ålder studerar vi förloppet upp i vuxen ålder. Risken för astma som vuxen är påtagligt högre än bland kontrollpersonerna.

Ett samarbete med finska kollegor har syftat till att hitta genpolymorfismer som är associerade med tidig svår obstruktiv bronkit (bronchiolitis) och senare astma. Minskat uttryck av genen NKG2D tycks predisponera spädbarn för tidig svår obstruktiv bronkit (Pasanen A, et al 2018).

I andra analyser, där vi har bidragit med vår kohort, har en polymorfism i CDHR3-genen kunnat kopplas till RS-virus-negativ bronchiolitis (Husby A, et al 2017). RS-virus-negativ är i dessa sammanhang som regel rhinovirus. Rhinovirus-C binder till just CDHR3-receptorn. Sannolikt är det snarare egenskaper hos barnet som styr om barnet utvecklar astma, än vilket virus som utlöser de första besvären.

3. Plötslig spädbarnsdöd, SIDS Vi studerar även epidemiologi och riskfaktorer för plötslig spädbarnsdöd (sudden infant death syndrome, SIDS). Trots den minskade förekomsten av SIDS efter introduktionen av de förebyggande råden, är plötslig spädbarnsdöd en viktig dödsorsak bland spädbarn.

Svenska spädbarnsföräldrar följer i stort de förebyggande råden men vinster kan göras om användande av magläge eller sidoläge skulle minskas ytterligare (Strömberg Celind F, et al 2017).

Freda Lennartsson har utvecklat ett utbildningsprogram för att förebygga sneda eller platta bakhuvuden, vilket är en oönskad bieffekt när spädbarn sover på rygg (Lennartsson F et al 2015, Lennartsson F et al 2016). Freda Lennartsson disputerade i maj 2019 med avhandlingen Nonsynostotic plagiocephaly. Prevention strategies in child health care med mig som huvudhandledare.

Samarbeten Vi samarbetar med två andra västsvenska studier av astma och allergi: a) West Sweden Asthma Study (WSAS), som leds av Bo Lundbäck och Linda Ekerljung vid Krefting Research Centre, och b) Bill Hesselmars Mölndal – Kiruna-studie.

Viktiga resultat i WSAS är att prevalensen av allergisk rinokonjunktivit har fortsatt att öka Med docent Bill Hesselmar och doktoranden Anna Hicke-Roberts har vi visat att pälsdjur hemma tidigt i livet minskar risken för allergi på ett dosberoende sätt (Hesselmar B, et al 2019). Vi finner att tidig introduktion av olika födoämnen i spädbarnets kost tycks minska risken för födoämnesallergi (Hicke-Roberts A, et al 2020).

Jag och Emma Goksör deltar aktivt i Nordforsk-projektet Epilung som stöds av Nordiska ministerrådet, och i STELLAR-projektet (ReSpiraTory EpidemioLogy Research PLAtfoRm) som leds av Bright Nwaru, Krefting Research Centre, och är del av Vetenskapsrådets nätverk för registerbaserad forskning.

Aktuella uppdrag Ordförande i Stiftelsen Acta Paediatrica som ger ut den vetenskapliga tidskriften Acta Paediatrica.

Vice ordförande i ledningsgruppen för Krefting Centre for Asthma and Allergy Research vid Sahlgrenska akademin.

Kulturredaktör i Svenska Barnläkarföreningens medlemstidskrift Barnläkaren.

Medlem i Riktlinjekommittén i Svenska Barnläkarföreningens delförening för allergi och lungmedicin. Kommittén tar fram riktlinjer och behandlingsprogram för astma och allergi.