Länkstig

Sara Uhnoo

Universitetslektor

Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap
Telefon
Besöksadress
Skanstorget 18
41122 Göteborg
Rumsnummer
F214
Postadress
Box 720
40530 Göteborg

Om Sara Uhnoo

SARA UHNOO är excellent lärare och docent i sociologi och arbetar som forskare och universitetslektor i sociologi.

Våren 2011 disputerade Sara med doktorsavhandlingen Våldets regler. Ungdomars tal om våld och bråk. Just nu arbetar hon i ett tvärvetenskapligt forskningsprojekt om domares autonomi. Efter disputationen har Sara också forskat om barns och ungdomars brandanläggelser (framför allt skolbränder), medbrottslighet, genus i rätten, betydelsen av etnicitet i polisarbete, polisens relationer till ideellt brottspreventiva grupper (Missing People och Polisens volontärer), professionellas emotionsarbete i relation till frivilliga och utmaningar med offentlig-privat samverkan i katastrofsituationer. Under 2016 utvärderade hon Bostad först-verksamheter för bostadslösa. Hon har också studerat internetforumet Flashback som en arena för brottsinlärning och har nyligen avslutat ett projekt om den frivillighetsbaserade våldtäktslagen från 2018 och om ungas informella lärande i territoriellt stigmatiserade bostadsområden.

Sara har undervisat och skrivit om högskolepedagogik (medskapande pedagogik, podcasts i undervisning och ALC-pedagogik) och är samordnare för det pedagogiska utvecklingsarbetet vid institutionen tillsammans med Christel Backman.

Forskningsområden

Rättslig tillämpning av våldtäktslagstiftning, genus och brott, frivilligas samverkan med professionella/myndigheter i polisiärt arbete och vid kriser och katastrofer, professionellas emotionsarbete, offentlig-privat samverkan (PPPs), polisiär kontroll, polisen och etniska minoriteter, polisens mångfaldsarbete, brottsprevention, ungdomsbrottslighet (våld, anlagda bränder, och snatteri), medbrottslighet, rädsla för brott, viktimologi, Bostad först, högskolepedagogik och ungas informella lärande.

Pågående forskning

År 2023-2026 arbetar Sara i projektet Domarens autonomi i teori och praktik – för domstolens självständighet och oberoende tillsammans med Moa Bladini (projektledare) och Wanna Svedberg Andersson på Juridiska institutionen, Göteborgs universitet.

Syftet med studien är att utveckla kunskap om domares autonomi i teori och praktik, i syfte att stärka domstolars självständighet och oberoende.Med autonomi menas här förenklat förmåga och möjlighet att agera, ge uttryck för sin vilja, samt att fatta beslut. För att garantera självständiga och oberoende domstolar behövs autonoma domare. Antagandet grundar sig i sin tur på den liberala idén om subjektets autonomi, hon anses fri att fatta sina egna beslut utan att vara i relation till andra. I detta projekt antas att domstolarnas självständighet och oberoende endast kan upprätthållas och stärkas när domarna erkänns som relationella subjekt, förankrade i det dagliga livet, s.k. levd autonomi från ett vardagslivsperspektiv. Vardagslivet består bl.a. av rutiner och aktiviteter, kunskap och erfarenheter. Dessa aspekter är nödvändiga för förmågan att uppleva och uttrycka t.ex. vilja och och därmed för förmågan att agera och fatta beslut. Levd autonomi är elastisk och kan minskas eller utökas över tid genom relationer och sammanhang.

I projektet genomförs litteratur- och fältstudier (intervjuer och observationer). Projektet är unikt då det analyserar autonomi i både teori och praktik. Resultatet kommer att stärka domarnas egen uppfattning om hur de ska förstå, utföra och uppvisa autonomi på ett reflekterande och systematiskt sätt, som i sin tur stärker domstolarnas oberoende. Projektet undersöker följande frågor:

  • Hur beskrivs autonomi normativt i den juridiska diskursen?
  • Hur uppfattar och tolkar domare diskursivt (i intervjuer) autonomi?
  • Hur utövas autonomi i praktiken?

Nyligen avslutad forskning

Sara arbetade 2020-2024 i projektet Våldtäkt eller samtycke? Effekter av den nya våldtäktslagstiftningen på juridiskt tänkande och praktik, tillsammans med Åsa Wettergren (projekledare) och Moa Bladini (Juridiska institutionen, GU). Projektet finansieras av Riksbankens jubileumsfond och handlar om den svenska våldtäktslagstiftningen som ändrades 2017 och då antog ett rekvisit om frivillighet (”samtycke”). Projektet är först ut att studera den nya våldtäktslagen samt dynamiken mellan denna och institutionaliserade rättsliga normer. Syftet är att studera lagens tillämpning från ett kombinerat feministiskt och emotionssociologiskt perspektiv, med fokus på åklagares, domares och advokaters känslor och tankar om lagen och dess praktiska effekter.

  • Vilka diskursiva uppfattningar och tolkningar av den nya lagen framkommer i intervjuer med rättens aktörer och hur resonerar de om tillämpningen?
  • Hur påverkar den nya lagen rättegångsprocessen med avseende på vilken roll som tilldelas förövare/offer samt hur bevisningen konstrueras och presenteras?
  • Hur tillämpas lagen av domarna i domskrivning: Vilka uppfattningar och bedömningar angående frivillighet, kön och sexualitet reflekteras i domarna?

Vi har följt 18 fall av våldtäkt i tingsrätt och hovrätt. Rättens aktörer ”skuggas” och intervjuas, rättegångarna observeras och domar analyseras. Projektet bidrar med fördjupad kunskap om rättslig diskriminering som integrerad del av nedtystandet av kropp och känslor, samt hur detta interagerar med könsmaktstrukturer. Det möjliggör därmed ökad emotionell och kognitiv reflexivitet hos rättens professionella gällande tysta normer och vanemässigt beteende. Detta är viktigt för att ytterligare stärka rättssystemets legitimitet.

Uhnoo, Wettergren och Bladini beviljades 2020 medel från Brottsoffermyndigheten för projektet The real rape - the application of Swedish rape laws 1965-2022. Marie Sundström, doktorand i sociologi, arbetar i projektet från hösten 2021 och undersöker hur svensk våldtäktslagstiftning har tillämpats från 1965 till 2022 med särskilt fokus på brottsoffren och våldtäktsmyter.

Sara arbetade 2021-2024 i forskningsprogrammet, Mellan resignation och framtidstro, finansierat av Sten A Olssons stiftelse för konst och kultur. Programmet består av tre forskningsprojekt som är förankrade i ’utsatta stadsdelar’ i Göteborg. Programmet belyser aspekter som segregation, klyftor och rasifiering och har särskilt fokus på ungas formella och informella lärande. I programmet arbetar totalt åtta forskare. Förutom Sara medverkar Ove Sernhede (programledare), Nils Hammarén, Johannes Lunneblad, Sara Brorström, Kristina Alstam, Majsa Allelin och Jonas Lindbäck. Sara är projektledare för delprojektet Kultur och informellt lärande som en andra chans som undersöker ungas sociala mobilisering, självorganisering, i form av verksamheter, grupper och projekt som betonar ungas kunskap och lärande. Några av delstudiens frågeställningar är:

  • Hur skiljer sig de ungas (informella) lärande i de egna sammanhangen från lärande i skolan?
  • Hur kan skolan tillvarata erfarenheter och kunskap från de ungas självorganiserande av lärande?

Undervisning och handledning

Rättslig tillämpning av sexualbrottslagstiftning, sexualbrott, feministiska perspektiv inom kriminologin, kriminologisk teori, ungdomsbrottslighet, medbrottslighet, rädsla för brott, viktimologi, konstruktion av sociala problem, polisens mångfaldsarbete och relation till etniska minoriteter, åtgärder mot brott, t.ex. situationell brottsprevention, ideell brottsprevention och åtgärder inriktade mot barn och ungdomar, kvalitativ metod, Bostad först och högskolepedagogik.

Övrigt

Sara deltar i institutionens forskargrupp i kriminologi och rättssociologi och är samordnare för det pedagogiska utvecklingsarbetet vid institutionen tillsammans med Christel Backman.

Sara är medlem i två internationella forskarnätverk med kriminologisk inriktning Gender, Crime and Justice Working Group, European Society of Criminology (ESC) samt forskargruppen Deviance and social control (RC29), Internationella Sociologförbundet (ISA).

Hon deltar i den Nsfk-finansierade forskargruppen Nordic himpathy – the social construction of responsibility and sympathy in cases of sexual violation and rape.

Publikationer i urval

Doktorsavhandling

Uhnoo, S. (2011). Våldets regler. Ungdomars tal om våld och bråk. Göteborg: Daidalos. Avhandlingen finns att beställa i nätbokhandeln t ex www.adlibris.com eller www.bokus.com.

Böcker

Wettergren Å, Bladini M, Uhnoo, S. (in print, 2025) Challenging judicial core values: Consent-based rape legislation in practice, Bristol: Bristol University Press. https://www.degruyter.com/document/isbn/9781529237542/html

Sernhede, O., Hammarén, N., Lunneblad, J., Uhnoo, S., (red.) (2024). Mellan resignation och framtidstro. Livsvillkor och lärande hos förortens unga. Stockholm: Natur och kultur. https://www.nok.se/titlar/laromedel-b2/mellan-resignation-och-framtidstro/14015638-4360-44e4-889b-4dd5febb1806

Alfredsson, V. Asker, N, Backman, C. & Uhnoo, S. (red.) (2022) Använd rummet. Högskolepedagogiska metoder för aktiva lärosalar. Lund: Studentlitteratur. https://www.studentlitteratur.se/kurslitteratur/hogskolepedagogik/pedagogik-och-undervisning/anvand-rummet/

Uhnoo, S. (2019). Bostad först - utvärdering av verksamheter i Göteborg. Malmö: Égalité. https://www.adlibris.com/se/bok/bostad-forst-utvardering-av-verksamheter-i-goteborg-9789198420388

Artiklar, refereegranskade vetenskapliga

Uhnoo, S, Wettergren, Å, & Bladini, M. (2024) It could be my son! Himpathy and the male fear defence in rape trials.Journal of Law and Society, 51 (4): 562-585 https://doi.org/10.1111/jols.12508

Uhnoo, S., Erixon, S. & Bladini, M. (2024) The wave of consent-based rape laws in Europe, International Journal of Law, Crime and Justice. https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S175606162400020X

Bladini, M., Uhnoo, S. & Wettergren Å. (2023) 'It sounds like lived experience' –on empathy in rape trials, International Journal of Law, Crime and Justice. https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S1756061623000010?via%3Dihub

Uhnoo, S. & Persson, S. (2022) Samverkan mellan professionella och frivilliga vid katastrofhantering – skogsbranden i Västmanland, Arbetsliv i omvandling, nr 2, https://journals.lub.lu.se/aio/issue/view/3385/828

Uhnoo, S. & Sernhede, O. (2022) Shout out! Ortenpoddar som folkbildning, motoffentlighet och underhållning, Sociologisk forskning, 59 (1-2): 149-176. http://du.diva-portal.org/smash/get/diva2:1676013/FULLTEXT01.pdf

Uhnoo, S. & Persson, S. (2021) The flip side of the coin: perils of public–private disaster cooperation, Journal of Contingencies and Crisis Management, 1–11. https://onlinelibrary.wiley.com/doi/epdf/10.1111/1468-5973.12387

Persson, S., & Uhnoo, S. (2021). Dilemmas and Discretion in Complex Organizations: Professionals in Collaboration with Spontaneous Volunteers During Disasters. Professions and Professionalism, 11(2). https://doi.org/10.7577/pp.3961

Wallin, L., Uhnoo, S., Wettergren, Å., & Bladini, M. (2021) Capricious credibility – legal assessments of voluntariness in Swedish negligent rape judgements, Nordic Journal of Criminology, https://www.tandfonline.com/doi/full/10.1080/2578983X.2021.1898128

Uhnoo, S. & Persson, S. (2020) Emotion management of disaster volunteers: the delicate balance between control and recognition, Emotions and Society, 2 (2): 197-213. https://www.ingentaconnect.com/content/bup/eas/2020/00000002/00000002/art00006;jsessionid=5o7oso32lrqqg.x-ic-live-01

Hansen Löfstrand, C. & Uhnoo, S. (2020) Blurred boundaries and legal uncertainty in police–volunteer partnerships, Policing and Society, 30:8, 950-965, https://doi.org/10.1080/10439463.2019.1628754

Persson, S. & Uhnoo, S. (2019): Deliberate firesetting: hotspot schools as arenas and preventive actors, Nordic Journal of Criminology, doi.org/10.1080/2578983X.2019.1625614

Uhnoo, S. (2019). Ethnic Police Humor As Ethnic Boundary-Making In The Swedish Police Force, Journal of Qualitative Criminal Justice & Criminology, 7 (3): 173-188. https://www.qualitativecriminology.com/pub/v7i3p3/release/1

Persson, S. & Uhnoo, S. (2018), I spänningsfältet mellan institutionella logiker - professionella och frivilliga vid Västmanlandsbranden, Arbetsmarknad & Arbetsliv, 62-79. journals.lub.lu.se/index.php/aoa/article/download/18019/16338/

Uhnoo, S. & Hansen Löfstrand, C. (2018). Voluntary policing in Sweden: media reports of contemporary forms of police–citizen partnerships, Journal of Scandinavian Studies in Criminology and Crime Prevention, 19 (1): 41-60. www.tandfonline.com/eprint/D6UuzVjev9Ptvmh5XIJs/full

Uhnoo, Sara (2015). Starting a fire together: The dynamics of co-offending in juvenile arson, European Journal of Criminology, 13 (3): 315 -331. journals.sagepub.com/doi/abs/10.1177/1477370815617189

Ekbrand, Hans & Uhnoo, Sara (2015). Juvenile Firesetting in Schools, Journal of Youth Studies, 18 (10):1291 -1308 doi.org/10.1080/13676261.2015.1039970

Uhnoo, S., Persson, S., Ekbrand, H., Lindgren, S.-Å. (2014). Juvenile school firesetting in Sweden: Causes and countermeasures. Journal of Scandinavian Studies in Criminology and Crime Prevention. 16 (1): 25-40. www.tandfonline.com/doi/full/10.1080/14043858.2014.989668

Hansen Löfstrand, C. & Uhnoo, S. (2014) Diversity Policing - Policing Diversity: Performing Ethnicity in Police and Private-Security Work in Sweden, Social Inclusion, 2(3): 75-87. http://www.cogitatiopress.com/ojs/index.php/socialinclusion/article/view/40

Uhnoo, S. (2013). Within the ’tin bubble’. The Police and Ethnic minorities in Sweden. Policing & Society: An International Journal of Research and Policy, 25 (2): 129-149. www.tandfonline.com/doi/abs/10.1080/10439463.2013.817995

Peterson, A. & Uhnoo, S. (2012). Trials of loyalty: Ethnic minority police officers as 'outsiders' within a greedy institution. European Journal of Criminology. 9 (4): 354-369. http://euc.sagepub.com.ezproxy.ub.gu.se/content/9/4/354.full.pdf+html

Forsknings- eller utvärderingsrapporter

Uhnoo, S. (2017) Utvärdering av BODIL-projektet: Ett lokalt Bostad först-projekt i SDF Askim-Frölunda-Högsbo, Göteborgs stad 2014-2016. Göteborg: Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap, Göteborgs universitet. www.boendeportalen.goteborg.se/prod/fastighetskontoret/boendeportal/dalis2.nsf/vyFilArkiv/BODIL_slutrapp_170222.pdf/$file/BODIL_slutrapp_170222.pdf

Uhnoo, S. (2016) Utvärdering av Bostad först Göteborg. Göteborg: Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap, Göteborgs universitet.

Persson, Sofia & Uhnoo, Sara (2015). Brandutsatta högstadieskolor- problembilder, orsaker och åtgärder. Göteborg: Göteborgs universitet & Brandforsk. www.brandskyddsforeningen.se/globalassets/brandforsk/rapporter-2000-2015/brandutsatta-hogstadieskolor-orsaker-preventiva-faktorer-och-effektiva-motatgarder/bf_203_131_rapport.pdf

Lindgren, S.-Å., Björk, M., Ekbrand, H. Persson, S. & Uhnoo, S. (2013). Barn/ungdomar som anlägger brand – orsaker och motåtgärder. Göteborg: Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap. https://www.brandskyddsforeningen.se/globalassets/brandforsk/anlagd-brand/rapporter/rapport_908_091.pdf

Persson, S., Uhnoo, S., Ekbrand, H., Thodelius, C., Lindgren, S.-Å. (2013). Utvärdering av kommuners arbete mot anlagda skolbränder. Göteborg: Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap/Brandforsk. https://www.brandforsk.se/wp-content/uploads/2020/02/rapport_914_121_utvärdering.pdf

Uhnoo, S. & Peterson, A. (2011). Utvärdering om diskriminering, trakasserier och särbehandling av anställda med utländsk bakgrund inom polismyndigheten i Västra Götaland. Göteborg: Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap/Polismyndigheten i Västra Götaland.

Uhnoo, S. (2008). Ungdomars tal om rädsla för våld. Göteborg: Tryggare och mänskligare Göteborg. http://www.tryggaremanskligare.goteborg.se/pdf/publikation/Ungdomars_tal_om_radsla_for_vald.pdf

Antologikapitel

Uhnoo, S. och Backman, C. (2025, kommande). Using external informal networks to inform learning and teaching development: A case study from Sweden. I: Academics in Higher Education and Informal Professional Development: An Authentic Approach, (red.) Lin Norton and Namrata Rao. London: Bloomsbury Press.

Backman, C. & Uhnoo, S. (in print). Att (o)synliggöra det kollegiala lärarskapet i pedagogisk meritering, I: Pedagogisk meritering i Sverige, Ryegård, Åsa & Winka, Katarina (red.).

Uhnoo, S. (in print). Stirra rasismen i (vit)ögat – antirasistisk och feministisk poddaktivism. I: Aspán, M. (red.) Bak och fram, upp och ner, ut och in. Barnkulturens egna vägar. Stockholm: Centrum för kulturstudier.

Uhnoo, S. (2024) På förortstjejers villkor - separatism som strategi. I: Bruno, L. Ungas villkor och vuxenblivande: en introduktion till kritiska ungdomsstudier. Malmö: Liber. https://www.liber.se/webshop/product/ungas-villkor-och-vuxenblivande-9789147149490

Bruno, L. & Uhnoo, S. (2024). Kritiska ungdomsstudier - en introduktion. I: Bruno, L. Ungas villkor och vuxenblivande: en introduktion till kritiska ungdomsstudier. Malmö: Liber. https://www.liber.se/webshop/product/ungas-villkor-och-vuxenblivande-9789147149490

Uhnoo, S. Bladini M, & Wettergren Å (2023). Negotiating Access, In: Flower, L., Klosterkamp, S. (eds.), Courtroom Ethnography. Exploring Contemporary Approaches, Fieldwork and Challenges, Palgrave Macmillian. https://link.springer.com/chapter/10.1007/978-3-031-37985-7_3?fbclid=IwAR3vimle6hXOCOWwAlvL3bitRHvR92sD_V79Zrp-bSsYKU1lxTBBLuE1DSg

Uhnoo, S. & Backman, C. (2022). Medskapande, forskning och artikelskrivande, I: Alfredsson, V. Asker, N, Backman, C. & Uhnoo, S. (red.) Använd rummet. Högskolepedagogiska metoder för aktiva lärosalar. Lund: Studentlitteratur.

Backman, C. & Uhnoo, S. (2022) Kursintroduktion - reflektion, gemenskap och entusiasm, I: Alfredsson, V. Asker, N, Backman, C. & Uhnoo, S. (red.) Använd rummet. Högskolepedagogiska metoder för aktiva lärosalar. Lund: Studentlitteratur.

Alfredsson, V. Asker, N, Backman, C. & Uhnoo, S. (2022). Studentaktiva salar - en (r)evolution för högskolepedagoger? I: Alfredsson, V. Asker, N, Backman, C. & Uhnoo, S. (red.) Använd rummet. Högskolepedagogiska metoder för aktiva lärosalar. Lund: Studentlitteratur.

Alfredsson, V. Asker, N, Backman, C. & Uhnoo, S. (2022). Avslutning: Lärande om rummet - spatial kompetens i praktiken. I: Alfredsson, V. Asker, N, Backman, C. & Uhnoo, S. (red.) Använd rummet. Högskolepedagogiska metoder för aktiva lärosalar. Lund: Studentlitteratur.

Uhnoo, S. (2019). The Rules of Violence: Young People’s Moral Work around Violence and Fighting. I: Policing Schools: School Violence and the Juridification of Youth, Lunneblad J. (red.), s. 153-172, Cham: Springer.

Backman, C., Uhnoo, S. & Wahlström M. (2018). Lärarpoddar i kriminologi, I: Hrastinski. S. (red.) Digitalisering av högre utbildning. Lund: Studentlitteratur.

Backman, C., Uhnoo, S. & Wahlström M. (2018). Medskapande pedagogik på en introduktionskurs, I: Uhnoo, D. & Scherp, H.-Å. (red.) Medskapande högskolepedagogik. Lund: Studentlitteratur, s. 45-69.

Uhnoo, S. (2017) "Gratis är gott men stulet är godast"– moralarbete om snatteri på Flashback. I: Andersson, B., Pettersson, F. & Skårner, A. Den motspänstiga akademikern: festskrift till Ingrid Sahlin. Malmö: Égalité. www.egalite.se/currentBooks.asp

Uhnoo, S. & Ekbrand, H. (2017). Flashback för kriminologer. I: Mallén, A. (red.) Kriminologiska metoder och Internet. Stockholm. Liber. www.liber.se/Hogskola/Samhallsvetenskap/Sociologi/Kriminologi/Kriminologiska-metoder-och-internet/

Uhnoo, S. (2016). Ungas moralarbete om legitim våldsanvändning. I: Edling, C & Rostami, A. (red.), Våldets sociala dimensioner: Individ, relation, organisation. Lund: Studentlitteratur. www.studentlitteratur.se/#9789144115085/Våldets+sociala+dimensioner

Uhnoo, S. (2014). Genus i rätten – gestaltningar av kvinnors brottslighet tillsammans med män i mordbrandsdomar. I: Finstad, L. & Lomell, H. (red.), Motmaele. En antologi til Kjersti Ericsson, Cecilie Høigård og Guri Larsen. Oslo: Novus forlag. http://novus.mamutweb.com/Shop/Product/FinstadLomell-(red)-Motmæle/1026…

Peterson, A & Uhnoo, S. (2013). The problem of Loyalty in Greedy Institutions, I: Miller, L. B. & Moore, W.C. (red.), The Psychology of Loyalty. New York: Nova Science Publishers. Full text: https://www.researchgate.net/publication/286233725_The_problem_of_loyalty_in_greedy_institutions

Uhnoo, S. (2013). Inom den egna plåtbubblan. Polisen och etniska minoriteter. I: Peterson, A. & Åkerström, M. (red.), Den sorterande ordningsmakten. Studier av etnicitet och polisiär kontroll. Bokbox. bokbox.se/peterson-akerstrom-978-91-86980-60-3/

Uhnoo, S. (2012). Våldtagbara och (o)slagbara. I: Heber, A.,Tiby, E, & Wikman, S. (red.), Viktimologisk forskning. Brottsoffer i teori och metod, pp. 75-93. Lund: Studentlitteratur. www.studentlitteratur.se/#9789144073439/Viktimologisk+forskning

Uhnoo, S. (2011). Våldets regler. Om kompiskontroll vid ungdomsbråk. I: Larsson, B. & Engdahl, O. (red.), Social kontroll – övervakning, disciplinering och självreglering. Malmö: Liber. www.liber.se/Hogskola/Juridik/Offentlig-ratt/Kriminologi/Social-kontroll/

Uhnoo, S. (2010). Young and (un)safe. The Geography of Fear, Social Darkness and Spatial Confidence. I: Holgersson, H., Thörn, C., Thörn, H. & Wahlström, M. (red.), (Re)searching Gothenburg: essays on a changing city. Göteborg: Glänta.

Podcasts & blogginlägg

Våldtäkt eller samtycke? Sociologipodden, avsnitt 7, 2022: https://play.gu.se/media/t/0_bptr9nxf

Effekter av samtyckeslagen, Sex på arbetstid, avsnitt 71, 2023: https://www.podbean.com/ew/pb-v65sm-14d301a

Could it be my son? – Strategic himpathy work in rape trials. Blog post Nsfk, 2022: https://www.nsfk.org/blog/could-it-be-my-son-strategic-himpathy-work-in-rape-trials/