Länkstig

Tina Olsson

Universitetslektor

Institutionen för socialt arbete
Besöksadress
Sprängkullsgatan 25
41123 Göteborg
Rumsnummer
K205
Postadress
Box 720
40530 Göteborg

Om Tina Olsson

Forskningsintresse

Prevention och intervention inkl. utveckling av interventioner; utvärdering av utfall, resultat och konsekvenser av sociala insatser riktade mot utsatta populationer; implementering av interventioner; tillämpning av hälsoekonomiska metoder inom socialvälfärd.

Pågående forskningsprojekt

Leaving Care - en jämförelse studie av implementering, förändringsmekanismer, och effekter av övergångsinsatser till ungdomar som lämnar samhällsvård. Projektet handlar om utveckling, implementering och effekten av insatser till ungdomar som lämnar placering i social dygnsvård för ett självständiga liv. Inom projektet undersöks effekten av olika insatser och hur förändringsmekanismer relaterar till utfallet. Syftet med projekt är att utveckla den empiriskagrunden för insatser för ungdomar placerade i socialdygnsvård i Sverige genom att utveckla kunskapen om hur insatser kan designas och implementeras för att förbättra utfallet för ungdomar i samhällsvård. Projektet sker i nära samarbete med kommuner och NGO:n SoS barnbyar. Inom projektet undersöks korttids-, långtids- och implementeringseffekter av insatser genom att jämföra Mitt val – min väg! ett kommunallt utvecklad insats med SOS barnbyars ungdomsinsats och även i jömförelse med sedvanliga insatser. (FORTE)

Utvärdering av samtalsmattor som beslutsstöd för att främja delaktighet i val och beslutsfattande kring hemtjänsten för äldre personer med kognitiv funktionsnedsättning. Syftet är att utvärdera effekten av samtalsmattor som beslutsstöd vid behövsbedömning samt planering av äldreomsorgsinsatser för personer med nedsatt kognitiv förmåga. Studien genomförs som en tvåarmad RCT-studie, där metodens effekt och implementering utvärderas såväl kvantitativt som kvalitativt, i samverkan mellan FoU Sjuhärad och institutionen för socialt arbete vid Göteborgs universitet. (FORTE)

Suicidprevention genom den aktiva handlingen - En utvärdering av Agape 2017 - 2020: Studien har för avsikt att utvärdera effekten av den suicidpreventiva arbete som Agape Göteborg bedriver. (Folkhälsomyndigheten)

Uppföljning PATHS projektet. Syftet är att identifiera vägar genom vilka barns SKK, psykiska hälsa och sociostrukturella förutsättningar samverkar och kan påverka utvecklingen av psykisk ohälsa. Vidare undersöks ekonomiska vinster kopplade till förändring i SKK över tid. Slutligen kommer projektet även att testa effekten av en boosterintervention Föräldrawebben som genomförs med familjer av barn som har tidigare deltagit i PATHS. (FORTE)

Vägar till arbete för långtidarbetslösa: en jämförelse av kommunala och privata arbetsmarknadsinsatser, effekter, mekanismer och implementering: Inom ramen för de ordinarie insatser som erbjuds individer som har varit utanför arbetsmarknaden under en längre period har projektet för avsikt att jämföra olika insatsers innehåll, effekter och implementering. Projektet bedrivs i nära samarbete med Göteborgs kommun, bl. a. (FORTE)

Avslutade forskningsprojekt

Stöd till ungdomar i övergången från samhällsvård: Studien är ett planeringsprojekt för att utveckla en stödjande åtgärd för ungdomar som ska lämna samhällsvård för att bo på egen hand. Projektet bedrivs i nära samarbete med Farsta stadsdel, Stockholms kommun. (FORTE)

Talking Mats: Studien är ett planeringsprojekt för att utvärdera effektiviteten av metoden Talking Mats som kommunikationsstöd för äldre med lätt till måttlig demens i svensk sammanhäng. Projektet bedrivs i nära samarbete med Borås kommun. (FORTE)

TAKE CHARGE för ungdomar inför övergången från samhällsvård till det vuxna livet: en genomförbarhetsstudie: TAKE CHARGE är en evidensbaserad inervention (EBI) utvecklad i USA för att stödja ungdomar i övergången från samhällsvård till att bo på egen hand. Av särskilt intresse inom projektet är i vilken utstäckning interventionen i en Svensk kontext kan hjälpa ungdomar med skolanpassning och skolprestation samt förberedda de för övergången. (Allmänna barnhuset)

PsPATHS: Preschool Promoting Alternativ Thinking Strategies (PsPATHS) är en evidensbaserad intervention (EBI) utvecklad i USA för att främja sociala och emotionella färdigheter hos förskolebarn. Projektet är en randomiserad kontrollerad studie av interventionens effektiviteten i Sverige och undersöker också implementeringen och betydelsen av kultur i förskolemiljöer. Den kulturella anpassningen av PsPATHS från ett amerikanskt till ett svenskt sammanhang görs systematiskt med hjälp av Planned Intervention Adaptation (PIA) protokollet. Idag är ca 300 fyra- och femåringar i ett antal kommunala förskolor i Stockholmsområdet inkluderade i studien. (FORMAS)

Lunden studien: Lunden-studien följer en kohort kvinnor placerade på SiS institution enligt LVU och LVM mellan 1997 och 2000. Studien har för avsikt att beskriva de samhällskostnader som uppstår över tid som följd av svårt missbruk. Studien undersöker också skillnader i kostnadseffektivitet som uppnås efter diskreta kliniska åtgärder i samband med intagning på SiS institutionen. (Statens institutionsstyrelse)

Kostnadseffektivitet av MultifunC: MultifunC är en strukturerad behandlingsmodell utformad för institutionsvård av ungdomar med hög risk för återfall i normbrytande beteende och kriminalitet. Behandlingsmodellen omfattar hela behandlingsförloppet från en inledande utredning till avslutande eftervård och bygger på vetenskaplig kunskap om effektiva insatser för målgruppen. Projektet undersöker kostnadseffektiviteten av MultifunC jämfört med de traditionella interventionerna för målgruppen inom SiS. (Socialstyrelsen)

Kvinnofredsprojektet: Projektet syftar till att beskriva och jämföra de enhetspriser och behandlingskostnader kopplade till interventioner som ingick i tre nationella utvärderingar: utvärdering av behandlingar av män som utövar våld i nära relationer; utvärdering av Socialtjänstens insatserer för våldsutsatta kvinnor; och utvärdering av behandlingar som stödjer barn som bevittnat våld mot mamma. (Socialstyrelsen)

Nationell jämförelse av föräldrastödsprogram (NJF): Syftet är att undersöka hur effektiva föräldrastödsprogrammen är för att minska barns psykiska ohälsa och sociala problem och för att förstärka föräldraskapet. Fyra föräldrautbildningsprogram ingår: Connect, COPE, De otroliga åren och Komet.

Previdens (MST-studien): Multisystemisk terapi (MST) är en strukturerad familje- och närmiljöbaserad öppenvårdsbehandling som vänder sig till familjer som har ungdomar med svåra beteendeproblem. Projektet utvärderar MSTs behandlingsresultat i jämförelse med socialtjänstens traditionella insatser riktade till denna målgrupp.

Undervisning

Undervisar på avancerad- och forskarnivå.