Slaviska språk - forskning
Slaviska språk har funnits vid Göteborgs universitet sedan 1906 och forskningen inom ämnet har en långvarig bred tradition inom både litteraturvetenskap och språkvetenskap. Idag bedrivs forskning inom fornkyrkoslaviska, ryska och ukrainska.
Göteborgsslavistikens historia (pdf), av professor Magnus Ljunggren †
Fornkyrkoslaviska
Inom slaviska medeltidsstudier fokuserar forskningen på tre områden: textkritiska studier, epigrafisk undersökning av grafitti och inskriptioner i sakrala rum, och långsiktigt bevarande av kulturarv genom presentation i Alvin av slaviska handskrifter och tidiga tryckta böcker i svenska bibliotek och arkiv.
Ryska
Den litteraturvetenskapliga forskningen fokuserar på samtida rysk litteratur och inbegriper både närläsning och receptionsstudier. Under senare år har forskarna arbetat med intertextualitet, paratexter och intertextualitet i översättning, utgivning och reception av rysk litteratur i Sverige och svensk litteratur i Ryssland. Den språkvetenskapliga forskningen fokuserar på historisk sociolingvistik, studiet av läs- och skrivkunnighetens utveckling, språkets utveckling under 1700-talet samt svensk-ryska språkliga kontakter 1721–1945.
Ukrainska
Forskningen i ukrainska handlar till stor del om ukrainska myndigheters språk, hur myndigheterna kommunicerar med sina medborgare, och hur Rysslands fullskaliga invasion har påverkat ukrainskt myndighetsspråk. Det pågår också utveckling av en ukrainskt-svensk-georgisk online ordbok.
Ämnesövergripande forskningsområden
Forskarna inom slaviska språk ingår också i ämnesövergripande institutionsgemensamma eller fakultetsgemensamma forskningsområden:
Forskare inom ämnet
- Antoaneta Granberg, universitetslektor, docent
- Anna Hjalmarsson, universitetslektor
- Malin Podlevskikh Carlström, universitetslektor, docent
- Svetlana Polsky, universitetslektor, docent
- Thomas Rosén, universitetslektor, docent
Doktorander
- Iril Hove Ullestad
- Ivan Kovacic